Ett fyraprocentsmål för forskning skulle stärka Sveriges framtid

Investeringarna i svensk forskning har stagnerat. Liberalernas förslag om ett nationellt mål om fyra procent av BNP till forskning är därför helt rätt, skriver Emil Görnerup, policyansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.

Investeringarna i svensk forskning har stagnerat. Mätt som andel av BNP har trenden nu varit svagt negativ två år i rad: från 3,64 procent av BNP år 2023 till 3,51 procent år 2025. Det visar färska siffror från SCB.

Den här utvecklingen sker samtidigt som vi ser ett historiskt teknikrace i världen drivet av USA och Kina. Mellan 2005 och 2023 ökade exempelvis FoU-investeringarna i USA som andel av BNP med hela 38 procent. Det kan jämföras med bara 8 procent i Sverige.

Att vårt land (och till ännu högre grad Europa) inte hänger med i här utvecklingen är kanske största forskningspolitiska utmaningen inför kommande mandatperiod.

Liberalernas förslag om ett nationellt mål om fyra procent av BNP till forskning är därför helt rätt. Utan en tydlig riktning riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Ett forskningspolitiskt mål är inte symbolik utan skickar en viktig signal till näringslivet om höga ambitioner för Sverige som kunskapsnation. Det ökar attraktionskraften för investeringar. Målsättningen om en procent offentliga investeringar och tre procent privata investeringar är också en bra balans. Svensk forskning är redan i hög grad näringslivsdriven, med tre fjärdedelar av investeringarna i näringslivet. Det är positivt då företagen står nära marknaden med hög kapacitet att omsätta kunskap till innovationer.

Förslaget att tidigarelägga nästa forskningsproposition kan också var en bra idé. Den förra propositionen kom hösten 2024. Då hade inte Trump tillsatt som president och de globala AI-investeringarna var bara en femtedel så stora som idag. Kort sagt, världen har på några få år förändrats dramatiskt.

AI är redan en av de största investeringsvågorna i modern ekonomisk historia, fullt jämförbar med järnvägsutbyggnaden och elektrifieringen av samhället. Kvantberäkningar och annan ny kvantteknik står inför ett genombrott inom några år. Det måste Sverige rusta för nu med ökade ambitioner inom forskningspolitiken.