Därför tappar Sverige i forskningsracet – ”Vi måste växla upp”

En snabb AI-utveckling och geopolitiska spänningar ritar om forskningskartan i rasande fart. Under nästa mandatperiod måste Sverige anpassa forskningssystemet till en ny verklighet, menar flera forskningsrepresentanter. ”De 2 000 största bolagen i världen lägger ungefär 50 procent av sina FoU-satsningar på hårdvara och mjukvara”, säger Åsa Zetterberg på TechSverige.

De globala forskningsinvesteringarna har fördubblats på tio år, men Sveriges andel går svagt nedåt sedan 2023. Det ställer Sverige inför ett vägskäl, enligt Emil Görnerup, ansvarig för forskning och innovation:

– Antingen fortsätter vi som tidigare och nöjer oss med att vara en stark forskningsnation, med risken att hamna på efterkälken. Eller så använder vi nästa mandatperiod som en språngbräda för rejäla reformer som stärker företagens förutsättningar att investera i Sverige, säger han under presentationen av Svenskt Näringslivs reformpaket för FoU.

Ett av flera medskick till nästa regering är att höja FoU-investeringarna till minst 4 procent av BNP.

Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörs- och Vetenskapsakademien, beskriver det som en hygienfaktor att ta vara på näringslivets styrka och se till att staten matchar den så långt det går.

– Det svenska näringslivet satsar mycket på FoU och är duktigt jämfört med andra EU-länder, men vi matchar inte det i det offentliga. Sveriges offentliga FoU-utgifter som andel av BNP är i dag lägre än i Tyskland, Danmark och till och med Finland, som har gjort en fenomenal upphämtning, säger hon.

Vi rör oss också mot en annan värld där storleken på FoU-satsningarna räknas, och i det sammanhanget är Sverige förhållandevis litet. Därför måste vi vara mer strategiska i vad vi faktiskt satsar på.

– Jag kommer att tänka på en bekymrande anekdot om en professor i Oxford som säger att han har 20 doktorander i fysik som är otroligt stressade eftersom de inte vet vad de ska arbeta med de kommande fem åren på grund av AI. Och han vet inte heller vad han ska göra med dem, säger Sylvia Schwaag Serger.

”Vi måste växla upp”

Det är inte enkelt för Sverige att hänga med stora länder som USA och Kina. Men med rätt strategi kan vi hålla jämna steg och nå excellens inom nya områden, tillägger Åsa Zetterberg, vd, TechSverige.

– Ser vi globalt på de 2 000 största bolagen i världen lägger de ungefär 50 procent av sina FoU-satsningar på hårdvara och mjukvara. Racet inom forskning, kommersialisering och möjligheten att skala och sälja tjänster globalt handlar i hög grad om hur vi tar vara på den nya tekniken, säger hon.

Det här är inte bara en fråga för techbranschen, menar hon.

– Vi måste växla upp inom det som är fältet framåt, oavsett om vi ska vara bra inom basindustrin, handeln eller andra delar, säger hon.

Jan-Olof Jacke, idag vd för Svenskt Näringsliv, var under tiden som vd för Astra Zeneca Sverige starkt involverad i investeringsbeslut. Han lyfter vikten av att attrahera kompetens, något han liknar vid ett fotbollslag.

– Den enklaste analogin på den tiden var att alla ville spela med Zlatan. Jag vet inte vem man vill spela med nu, men analogin är densamma: toppkompetens drar till sig stark kompetens, säger han.

Beskattning har stor betydelse

Skatteincitament och kostnadsavdrag för forskning skulle kunna vara en drivkraft, något som också lyfts i Svenskt Näringslivs reformprogram.

– Den krassa verkligheten är att under mina åtminstone 15 år med investeringsbeslut togs inte ett enda beslut före skatt. Hur vi beskattar forskning och utveckling, och vilka lättnader som finns för den typen av investeringar, spelar definitivt roll, säger han.

Åsa Zetterberg på TechSverige är inne på samma spår.

– I dag väljer bolag miljöer utifrån hur attraktiva de är, både för att få vara med i det bästa laget och av rent ekonomiska skäl. Rätt skatteincitament i Sverige kan därför göra skillnad.

Enligt Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, är en av de stora utmaningarna framöver att få svenska ungdomar intresserade av forskning.

– Svensk skola presterar för dåligt, framför allt i matematik och naturvetenskap. Det är en fråga som i väldigt hög grad handlar om grundskola och gymnasium, men också om högre utbildning. Lösningen är inte att öka antalet platser på våra universitet och högskolor, utan att öka resurserna per student, säger hon.

Japan har ett försprång

Lika viktigt är skapa en brygga mellan akademi och näringsliv, menar Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Och här finns förbättringsområden.

– I dag gör meriteringssystemet det väldigt svårt att röra sig mellan båda fälten. Vi måste hitta sätt att stimulera människor att gå in i forskning och innovation, och se till att staten och näringslivet satsar gemensamt för att stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, excellens, inom alla ämnesområden, säger hon.

Karin Markides, tidigare rektor för Chalmers och Okinawa Institute of Science and Technology, menar att Sverige också behöver bli bättre på att bygga broar genom hela utbildningssystemet, från skolan och högre utbildning till det livslånga lärandet.

– Där har Japan ett försprång eftersom forskning och utbildning behandlas som en egen röst i samhället. Det ger akademin ett självförtroende att möta det privata och leva upp till sin roll. Jag tycker det är en miss att vi inte känner så i Sverige, säger hon.

Sveriges svar på en bättre samverkan kan vara en mer sammanhållen forsknings-, innovations- och näringslivspolitik, säger Anders Ådahl, riksdagsledamot och talesperson för forskning och högre utbildning för Centerpartiet. Han utesluter inte heller att ansvaret för näringslivsnära forskning skulle kunna flyttas till Näringsdepartementet.

– Jag tror att universiteten i framtiden behöver ha två ganska distinkta uppgifter. Den ena är att vara den kritiska rösten, den som står vid sidan av samhället, kritiserar, utmanar och målar upp andra bilder. Den andra är att vara mitt i samhällsförändringen. Vi behöver gifta samman grundforskning, tillämpad forskning, startup, scaleup och affär i en och samma punkt.