Regeringen förväxlar transportpolitikens mål och medel

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen ägnar sig åt symbolprojekt som att bygga nya stambanor för höghastighetståg istället för att leverera en sammanhållen transportpolitik för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det skriver Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktur.

Riksdagens transportpolitiska mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Infrastrukturåtgärder ska utgöra medel för att uppfylla det målet. Regeringen vänder nu på den ordningen, när byggandet av nya stambanor för höghastighetståg pekas ut som ett mål i sig. Det görs dessutom utan närmare hänsyn till hur samhällsekonomisk effektiv eller långsiktigt hållbar investeringen är. Medan regeringen pekar ut symbolprojekt som mål skapas osäkerhet om regeringen kan leverera en sammanhållen transportpolitik för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Olyckligt att höghastighetsbanor ses som ett mål i sig

Efter att regeringens infrastrukturproposition presenterats är det fortsatt mycket som är oklart gällande nya banor för höghastighetståg. Inte minst saknas en bred politisk förankring för projektet. Regeringen betonar att nya stambanor ska byggas etappvis och att de ska planeras under samma förutsättningar som gäller för andra åtgärder. Inget år anges när ett system med höghastighetsbanor färdigt. Avsaknaden av konkreta besked om utbyggnaden är förståelig mot bakgrund av att de investeringsanslag som regeringen föreslår. Anslagen under kommande tolvårsperiod möjliggör en mycket begränsad utbyggnad av nya stambanor utöver det som redan ligger i gällande plan.

Regeringen hänvisar till att Trafikverkets kommande åtgärdsplanering får reda ut frågetecknen kring tidplan och utformning. Det avvaktande förhållningssättet vore rimligt om regeringen faktiskt inväntade åtgärdsplaneringen. Nu har dock regeringen kortslutit planeringsprocessen och fattat ett ”principbeslut” om att höghastighetsbanorna ska byggas. Det är en bakvänd ordning att byggandet av ett visst projekt ställs upp som ett ”mål”. Förverkligandet av enskilda projekt ska inte utgöra mål i sig. De blir då symbolprojekt, som ges en särbehandling, utan krav på samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet.

Det är viktigt att bygga ut och modernisera den svenska järnvägen, både för att stärka persontrafiken och för att skapa mer utrymme för godstrafiken. Men planerna på höghastighetsbanor, såsom det konkretiserats inom ramen för Sverigeförhandlingen, har antagit för stora proportioner, en för hög kostnad och alldeles för dålig samhällsekonomisk lönsamhet. Svenskt Näringsliv vill betona vikten av att inte låsa sig vid en viss lösning innan alternativens effekter analyserats ordentligt, särskilt inte en samhällsekonomiskt olönsam lösning.

Höjda anslagsnivåer men finansieringen väcker frågor

Regeringen föreslår att planeringsramen för infrastrukturåtgärder 2018-2029 ska höjas med cirka 100 miljarder kronor jämfört med nu gällande tolvårsplan, till 622 miljarder kronor. Det är ett viktigt och välkommet tillskott för att försöka amortera på, den sedan decennier uppbyggda, infrastrukturskulden.  

Precis som Svenskt Näringsliv tidigare föreslagit, kan denna ökade ambitionsnivå för infrastrukturåtgärder åstadkommas bland annat genom ett förändrat överskottsmål för de offentliga finanserna. Samtidigt stänger regeringen i princip dörren för alternativa finansieringsformer för infrastrukturåtgärder.

Svenskt Näringsliv efterfrågar ett mer öppet förhållningssätt kring finansiering. Även om det nu skjuts till ökade anslagsmedel, är det uppenbart att regeringens ”principbeslut” om höghastighetsbanor väcker frågor om behovet av alternativ finansiering. Annars kan knappast ett projekt i den storleken realiseras i en något så när överskådlig framtid utan att allvarligt inskränka på utrymmet för andra åtgärder.

Välj åtgärder utifrån samhällsekonomisk effektivitet

När budgetpropositionen för 2017 presenterades i september, välkomnade Svenskt Näringsliv att underhållet av befintliga anläggningar prioriterades, snarare än stora nyinvesteringar. Samtidigt konstaterades då att de föreslagna anslagsökningarna för drift och underhåll för tiden fram till 2020 var helt otillräckliga i ett längre perspektiv. Regeringens förslag att höja drift- och underhållsanslagen med 4 miljarder kronor per år kan ställas mot Trafikverkets bedömning att det krävs en höjning på 10-12 miljarder kronor för att ta igen det eftersläpande underhållet på väg och järnväg.

För drift- och underhållsanslagen lämnas inga nya besked i infrastrukturpropositionen. Istället är det på investeringssidan som tillskott nu föreslås. Drygt hälften av den totala ökningen, 57 miljarder kronor under tolv år, föreslås avsättas för investeringar. Hur väl använda pengar det är, hänger helt på hur de används. En rad tunga instanser, bl.a. Finanspolitiska rådet, har under senare år underkänt den prioritering som görs i infrastrukturplaneringen. Samhällsekonomisk effektivitet väger för lätt vid valet av åtgärder.

Svenskt Näringsliv anser att ett nytt infrastrukturpolitiskt ramverk behöver etableras för att stärka den samhällsekonomiska styrningen av åtgärdsval. Metoder behöver utvecklas och användas för en bättre värdering av nyttor och kostnader, framförallt för godstrafiken. I det uppdrag som nu ska ges till Trafikverket att planera enskilda åtgärder, måste regeringen vara tydlig med hur samhällsekonomisk effektivitet ska styra valet av åtgärder.

Stärk konkurrenskraften och se transporternas nytta

De ökade infrastrukturanslagen presenteras samtidigt som regeringen i budgetpropositionen i september konstaterade att ”ett ökat fokus behövs på att minska transportbehovet”. Det saknas en sammanhållen transportpolitik för en stärkt svensk konkurrenskraft. Istället för de åtgärder som regeringen genomfört och planerar för att höja transportkostnaderna, borde transporternas stora samhällsnytta identifieras. Transporterna är en grundförutsättning för tillväxt och välfärd. Ökade transporter är en konsekvens av starkare internationell konkurrenskraft och ökad handel.

Att minska transporternas utsläpp och klimatpåverkan är en stor utmaning. Men det som behövs för att minska miljöbelastningen är smartare och energieffektiva transportupplägg, inte en politik som kväver efterfrågan på transporter. Regeringen måste bli tydligare och mer konsekvent om sambandet mellan transporter och tillväxt, både vad gäller godstrafik och arbetspendling. Annars riskerar Sverige att få en transportpolitik som direkt motverkar målen om ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.