NYHET7 oktober 2016

Regeringen förväxlar transportpolitikens mål och medel

Regeringen ägnar sig åt symbolprojekt som att bygga nya stambanor för höghastighetståg istället för att leverera en sammanhållen transportpolitik för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det skriver Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktur.

Riksdagens transportpolitiska mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Infrastrukturåtgärder ska utgöra medel för att uppfylla det målet. Regeringen vänder nu på den ordningen, när byggandet av nya stambanor för höghastighetståg pekas ut som ett mål i sig. Det görs dessutom utan närmare hänsyn till hur samhällsekonomisk effektiv eller långsiktigt hållbar investeringen är. Medan regeringen pekar ut symbolprojekt som mål skapas osäkerhet om regeringen kan leverera en sammanhållen transportpolitik för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Olyckligt att höghastighetsbanor ses som ett mål i sig

Efter att regeringens infrastrukturproposition presenterats är det fortsatt mycket som är oklart gällande nya banor för höghastighetståg. Inte minst saknas en bred politisk förankring för projektet. Regeringen betonar att nya stambanor ska byggas etappvis och att de ska planeras under samma förutsättningar som gäller för andra åtgärder. Inget år anges när ett system med höghastighetsbanor färdigt. Avsaknaden av konkreta besked om utbyggnaden är förståelig mot bakgrund av att de investeringsanslag som regeringen föreslår. Anslagen under kommande tolvårsperiod möjliggör en mycket begränsad utbyggnad av nya stambanor utöver det som redan ligger i gällande plan.

Regeringen hänvisar till att Trafikverkets kommande åtgärdsplanering får reda ut frågetecknen kring tidplan och utformning. Det avvaktande förhållningssättet vore rimligt om regeringen faktiskt inväntade åtgärdsplaneringen. Nu har dock regeringen kortslutit planeringsprocessen och fattat ett ”principbeslut” om att höghastighetsbanorna ska byggas. Det är en bakvänd ordning att byggandet av ett visst projekt ställs upp som ett ”mål”. Förverkligandet av enskilda projekt ska inte utgöra mål i sig. De blir då symbolprojekt, som ges en särbehandling, utan krav på samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet.

Det är viktigt att bygga ut och modernisera den svenska järnvägen, både för att stärka persontrafiken och för att skapa mer utrymme för godstrafiken. Men planerna på höghastighetsbanor, såsom det konkretiserats inom ramen för Sverigeförhandlingen, har antagit för stora proportioner, en för hög kostnad och alldeles för dålig samhällsekonomisk lönsamhet. Svenskt Näringsliv vill betona vikten av att inte låsa sig vid en viss lösning innan alternativens effekter analyserats ordentligt, särskilt inte en samhällsekonomiskt olönsam lösning.

Höjda anslagsnivåer men finansieringen väcker frågor

Regeringen föreslår att planeringsramen för infrastrukturåtgärder 2018-2029 ska höjas med cirka 100 miljarder kronor jämfört med nu gällande tolvårsplan, till 622 miljarder kronor. Det är ett viktigt och välkommet tillskott för att försöka amortera på, den sedan decennier uppbyggda, infrastrukturskulden.

Precis som Svenskt Näringsliv tidigare föreslagit, kan denna ökade ambitionsnivå för infrastrukturåtgärder åstadkommas bland annat genom ett förändrat överskottsmål för de offentliga finanserna. Samtidigt stänger regeringen i princip dörren för alternativa finansieringsformer för infrastrukturåtgärder.

Svenskt Näringsliv efterfrågar ett mer öppet förhållningssätt kring finansiering. Även om det nu skjuts till ökade anslagsmedel, är det uppenbart att regeringens ”principbeslut” om höghastighetsbanor väcker frågor om behovet av alternativ finansiering. Annars kan knappast ett projekt i den storleken realiseras i en något så när överskådlig framtid utan att allvarligt inskränka på utrymmet för andra åtgärder.

Välj åtgärder utifrån samhällsekonomisk effektivitet

När budgetpropositionen för 2017 presenterades i september, välkomnade Svenskt Näringsliv att underhållet av befintliga anläggningar prioriterades, snarare än stora nyinvesteringar. Samtidigt konstaterades då att de föreslagna anslagsökningarna för drift och underhåll för tiden fram till 2020 var helt otillräckliga i ett längre perspektiv. Regeringens förslag att höja drift- och underhållsanslagen med 4 miljarder kronor per år kan ställas mot Trafikverkets bedömning att det krävs en höjning på 10-12 miljarder kronor för att ta igen det eftersläpande underhållet på väg och järnväg.

För drift- och underhållsanslagen lämnas inga nya besked i infrastrukturpropositionen. Istället är det på investeringssidan som tillskott nu föreslås. Drygt hälften av den totala ökningen, 57 miljarder kronor under tolv år, föreslås avsättas för investeringar. Hur väl använda pengar det är, hänger helt på hur de används. En rad tunga instanser, bl.a. Finanspolitiska rådet, har under senare år underkänt den prioritering som görs i infrastrukturplaneringen. Samhällsekonomisk effektivitet väger för lätt vid valet av åtgärder.

Svenskt Näringsliv anser att ett nytt infrastrukturpolitiskt ramverk behöver etableras för att stärka den samhällsekonomiska styrningen av åtgärdsval. Metoder behöver utvecklas och användas för en bättre värdering av nyttor och kostnader, framförallt för godstrafiken. I det uppdrag som nu ska ges till Trafikverket att planera enskilda åtgärder, måste regeringen vara tydlig med hur samhällsekonomisk effektivitet ska styra valet av åtgärder.

Stärk konkurrenskraften och se transporternas nytta

De ökade infrastrukturanslagen presenteras samtidigt som regeringen i budgetpropositionen i september konstaterade att ”ett ökat fokus behövs på att minska transportbehovet”. Det saknas en sammanhållen transportpolitik för en stärkt svensk konkurrenskraft. Istället för de åtgärder som regeringen genomfört och planerar för att höja transportkostnaderna, borde transporternas stora samhällsnytta identifieras. Transporterna är en grundförutsättning för tillväxt och välfärd. Ökade transporter är en konsekvens av starkare internationell konkurrenskraft och ökad handel.

Att minska transporternas utsläpp och klimatpåverkan är en stor utmaning. Men det som behövs för att minska miljöbelastningen är smartare och energieffektiva transportupplägg, inte en politik som kväver efterfrågan på transporter. Regeringen måste bli tydligare och mer konsekvent om sambandet mellan transporter och tillväxt, både vad gäller godstrafik och arbetspendling. Annars riskerar Sverige att få en transportpolitik som direkt motverkar målen om ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Transport
Skriven avMårten Bergman
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist