Regeringen missbrukar utredningsväsendet

NYHET Publicerad

DEBATT Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar, har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Men nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är djupt oroande.

Anders Thorstensson

Kvalitén på statliga utredningar har blivit sämre, anser chefjurist Anders Thorstensson.

Den kritiserade Reepaluutredningen är det senast exemplet på det statliga utredningsväsendets tilltagande förfall. Listan över tidigare utredningar med allvarliga brister är tyvärr lång. Några exempel är utredningarna om valfrihetssystem, Lex Laval och upphandlingsregler.

Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar om vilka reformer som behövs har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska, noggranna, sakliga och oförvitliga.

Detta har varit utomordentligt viktigt för den politiska stabiliteten. Även de som ogillat ett beslut har kunnat känna sig trygga i att det är grundat på ett underlag av hög kvalitet.

Denna viktiga samhällsordning är nu på väg i en synnerligen oroande riktning. Inte nog med att kvaliteten i utredningsväsendet har försämrats. Även det sätt som utredningsväsendet används på är ägnat att förskräcka.

Sammantaget riskerar detta att urholka förtroendet för politiken – i en tid när det politiska systemet snarast behöver stärka sina positioner.   

Reepalu-utredningen berör exempelvis endast mycket ytligt frågan om ett vinsttak överhuvudtaget är tillåtet enligt överordnade regelsystem. I regeringsformen, vår främsta grundlag, finns en bestämmelse om rätten att driva näring, RF 2:17. Regleringen är närmast en modern grundlagskodifiering av den näringsfrihet som i Sverige stadgades genom 1864 års näringsfrihetsförordning.

Begränsningar i rätten att driva näring får enligt grundlagen ”endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag”. Bestämmelsen utgår från den existerande rätten att driva näring; det är den som skall skyddas.

Reepaluutredningens förslag om vinsttak måste prövas med utgångspunkt i att begränsningar endast får införas för att skydda ”angelägna allmänna intressen”. Enbart politiska ambitioner att vilja begränsa möjligheterna att driva exempelvis vård med vinstsyfte lever inte upp till kraven på ett ”angeläget allmänt intresse”.

Detta slogs fast av Lagrådet redan år 2000 i anslutning till den så kallade stopplagen avseende möjligheten för enskilda att driva akutsjukhus. Lagrådet uttalade då: ”Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte kan […] inte i sig utgöra ett angeläget allmänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill införa samma begränsning”.

Det ansvariga statsrådet, civilminister Ardalan Shekarabi, har angående vinst i välfärden rättframt förklarat att ”det är en stöld från folket, som måste stoppas” (DI, 8 november 2016).

Idén med vinsttaket är så uttalat politisk att den inte uppfyller kraven på att medverka till några andra syften, än just lägre vinst och godtyckliga effekter på resursallokering och finansiering.

Men Reepaluutredningen rundar obesvärat frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, utan att egentligen försöka att reda ut de komplicerade frågeställningar som aktualiseras.

Utredningen lider av metodbrister, logiskt utmanande resonemang och bristande analys. Den har därför mötts av omfattande och stark kritik från många håll.

Det politiska systemet har genom att visa likgiltighet, eller okunskap, inför och om grundlagsfrågor – inte minst rätten att bedriva näring som är livsnerven i vår marknadsekonomi – visat att den svenska rättsstaten har sprickor i fasaden. Åsikt förefaller gå före lag. I en tid då polariseringen av åsikter blir alltmer tydlig bör alla ha en djup respekt för konstitutionen och ett rättssäkert lagstiftande som viktiga värdegrundpelare i vårt samhälle.

Hög kvalitet på statliga utredningar är en förutsättning för väl grundade beslut. Undermåliga utredningar kommer ofelbart att påverka lagstiftning, samhällsekonomi och demokrati.

Om konstitutionell slalom blir föredömet, kan avgörande förändringar av samhället ske fort och då inte enbart när det gäller rätten att verka inom skola, vård och omsorg. Varje politiker som vill försöka tänja på grundlagens gränser bör betänka att det vid nästa mandatperiod kan sitta andra politiker vid makten.

Argumenten och sättet att diskutera och utreda frågor som rör grundläggande rättigheter kastar mörka skuggor över vår marknadsekonomi, ett ekonomiskt system som visat sig vara det överlägset bästa för att skapa välstånd och välfärd. Detta är djupt oroande.

Artikeln har publicerats på Di Debatt 25/2 2017.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.