Regeringen missbrukar utredningsväsendet

NYHET Publicerad

DEBATT Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar, har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Men nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är djupt oroande.

Anders Thorstensson

Kvalitén på statliga utredningar har blivit sämre, anser chefjurist Anders Thorstensson.

Den kritiserade Reepaluutredningen är det senast exemplet på det statliga utredningsväsendets tilltagande förfall. Listan över tidigare utredningar med allvarliga brister är tyvärr lång. Några exempel är utredningarna om valfrihetssystem, Lex Laval och upphandlingsregler.

Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar om vilka reformer som behövs har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska, noggranna, sakliga och oförvitliga.

Detta har varit utomordentligt viktigt för den politiska stabiliteten. Även de som ogillat ett beslut har kunnat känna sig trygga i att det är grundat på ett underlag av hög kvalitet.

Denna viktiga samhällsordning är nu på väg i en synnerligen oroande riktning. Inte nog med att kvaliteten i utredningsväsendet har försämrats. Även det sätt som utredningsväsendet används på är ägnat att förskräcka.

Sammantaget riskerar detta att urholka förtroendet för politiken – i en tid när det politiska systemet snarast behöver stärka sina positioner.   

Reepalu-utredningen berör exempelvis endast mycket ytligt frågan om ett vinsttak överhuvudtaget är tillåtet enligt överordnade regelsystem. I regeringsformen, vår främsta grundlag, finns en bestämmelse om rätten att driva näring, RF 2:17. Regleringen är närmast en modern grundlagskodifiering av den näringsfrihet som i Sverige stadgades genom 1864 års näringsfrihetsförordning.

Begränsningar i rätten att driva näring får enligt grundlagen ”endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag”. Bestämmelsen utgår från den existerande rätten att driva näring; det är den som skall skyddas.

Reepaluutredningens förslag om vinsttak måste prövas med utgångspunkt i att begränsningar endast får införas för att skydda ”angelägna allmänna intressen”. Enbart politiska ambitioner att vilja begränsa möjligheterna att driva exempelvis vård med vinstsyfte lever inte upp till kraven på ett ”angeläget allmänt intresse”.

Detta slogs fast av Lagrådet redan år 2000 i anslutning till den så kallade stopplagen avseende möjligheten för enskilda att driva akutsjukhus. Lagrådet uttalade då: ”Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte kan […] inte i sig utgöra ett angeläget allmänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill införa samma begränsning”.

Det ansvariga statsrådet, civilminister Ardalan Shekarabi, har angående vinst i välfärden rättframt förklarat att ”det är en stöld från folket, som måste stoppas” (DI, 8 november 2016).

Idén med vinsttaket är så uttalat politisk att den inte uppfyller kraven på att medverka till några andra syften, än just lägre vinst och godtyckliga effekter på resursallokering och finansiering.

Men Reepaluutredningen rundar obesvärat frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, utan att egentligen försöka att reda ut de komplicerade frågeställningar som aktualiseras.

Utredningen lider av metodbrister, logiskt utmanande resonemang och bristande analys. Den har därför mötts av omfattande och stark kritik från många håll.

Det politiska systemet har genom att visa likgiltighet, eller okunskap, inför och om grundlagsfrågor – inte minst rätten att bedriva näring som är livsnerven i vår marknadsekonomi – visat att den svenska rättsstaten har sprickor i fasaden. Åsikt förefaller gå före lag. I en tid då polariseringen av åsikter blir alltmer tydlig bör alla ha en djup respekt för konstitutionen och ett rättssäkert lagstiftande som viktiga värdegrundpelare i vårt samhälle.

Hög kvalitet på statliga utredningar är en förutsättning för väl grundade beslut. Undermåliga utredningar kommer ofelbart att påverka lagstiftning, samhällsekonomi och demokrati.

Om konstitutionell slalom blir föredömet, kan avgörande förändringar av samhället ske fort och då inte enbart när det gäller rätten att verka inom skola, vård och omsorg. Varje politiker som vill försöka tänja på grundlagens gränser bör betänka att det vid nästa mandatperiod kan sitta andra politiker vid makten.

Argumenten och sättet att diskutera och utreda frågor som rör grundläggande rättigheter kastar mörka skuggor över vår marknadsekonomi, ett ekonomiskt system som visat sig vara det överlägset bästa för att skapa välstånd och välfärd. Detta är djupt oroande.

Artikeln har publicerats på Di Debatt 25/2 2017.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommer kompetensutvisningarna att fortsätta?

KOMMENTAR Lagrådet har avstyrkt socialförsäkringsutskottets förslag om ny lagstiftning kring kompetensutvisningarna. Men förändringen är nödvändig för att komma tillrätta med de orättfärdiga utvisningarna, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Våg av överklagande fastnar i domstol

KOMMENTAR Svenska leverantörer överklagar ofta offentliga upphandlingar. I spåren följer långa handläggningstider i domstol. En översyn av regelverket är angeläget, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Upphandling ”the Dutch way” – är det något för oss?

KOMMENTAR Det är dags att kartlägga missnöjet bland företagare som deltar i offentlig upphandling. Många vittnar om utestängande, överflödiga och motstridiga ska-krav som är hopplösa att uppfylla. Vägledning och hjälp finns i Nederländerna, skriver upphandlingsexpert Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Hög tid att modernisera bokföringsreglerna

KOMMENTAR Det är hög tid att anpassa bokföringslagens regler till befintliga tekniska möjligheter. Svenskt Näringsliv har i en hemställan uppmanat regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förenklat regelverk som är bättre anpassat till den digitala utvecklingen och företagens behov. Det skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisnings- och revisionsexpert.