Regeringen missbrukar utredningsväsendet

NYHET Publicerad

DEBATT Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar, har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Men nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är djupt oroande.

Anders Thorstensson

Kvalitén på statliga utredningar har blivit sämre, anser chefjurist Anders Thorstensson.

Den kritiserade Reepaluutredningen är det senast exemplet på det statliga utredningsväsendets tilltagande förfall. Listan över tidigare utredningar med allvarliga brister är tyvärr lång. Några exempel är utredningarna om valfrihetssystem, Lex Laval och upphandlingsregler.

Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar om vilka reformer som behövs har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska, noggranna, sakliga och oförvitliga.

Detta har varit utomordentligt viktigt för den politiska stabiliteten. Även de som ogillat ett beslut har kunnat känna sig trygga i att det är grundat på ett underlag av hög kvalitet.

Denna viktiga samhällsordning är nu på väg i en synnerligen oroande riktning. Inte nog med att kvaliteten i utredningsväsendet har försämrats. Även det sätt som utredningsväsendet används på är ägnat att förskräcka.

Sammantaget riskerar detta att urholka förtroendet för politiken – i en tid när det politiska systemet snarast behöver stärka sina positioner.   

Reepalu-utredningen berör exempelvis endast mycket ytligt frågan om ett vinsttak överhuvudtaget är tillåtet enligt överordnade regelsystem. I regeringsformen, vår främsta grundlag, finns en bestämmelse om rätten att driva näring, RF 2:17. Regleringen är närmast en modern grundlagskodifiering av den näringsfrihet som i Sverige stadgades genom 1864 års näringsfrihetsförordning.

Begränsningar i rätten att driva näring får enligt grundlagen ”endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag”. Bestämmelsen utgår från den existerande rätten att driva näring; det är den som skall skyddas.

Reepaluutredningens förslag om vinsttak måste prövas med utgångspunkt i att begränsningar endast får införas för att skydda ”angelägna allmänna intressen”. Enbart politiska ambitioner att vilja begränsa möjligheterna att driva exempelvis vård med vinstsyfte lever inte upp till kraven på ett ”angeläget allmänt intresse”.

Detta slogs fast av Lagrådet redan år 2000 i anslutning till den så kallade stopplagen avseende möjligheten för enskilda att driva akutsjukhus. Lagrådet uttalade då: ”Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte kan […] inte i sig utgöra ett angeläget allmänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill införa samma begränsning”.

Det ansvariga statsrådet, civilminister Ardalan Shekarabi, har angående vinst i välfärden rättframt förklarat att ”det är en stöld från folket, som måste stoppas” (DI, 8 november 2016).

Idén med vinsttaket är så uttalat politisk att den inte uppfyller kraven på att medverka till några andra syften, än just lägre vinst och godtyckliga effekter på resursallokering och finansiering.

Men Reepaluutredningen rundar obesvärat frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, utan att egentligen försöka att reda ut de komplicerade frågeställningar som aktualiseras.

Utredningen lider av metodbrister, logiskt utmanande resonemang och bristande analys. Den har därför mötts av omfattande och stark kritik från många håll.

Det politiska systemet har genom att visa likgiltighet, eller okunskap, inför och om grundlagsfrågor – inte minst rätten att bedriva näring som är livsnerven i vår marknadsekonomi – visat att den svenska rättsstaten har sprickor i fasaden. Åsikt förefaller gå före lag. I en tid då polariseringen av åsikter blir alltmer tydlig bör alla ha en djup respekt för konstitutionen och ett rättssäkert lagstiftande som viktiga värdegrundpelare i vårt samhälle.

Hög kvalitet på statliga utredningar är en förutsättning för väl grundade beslut. Undermåliga utredningar kommer ofelbart att påverka lagstiftning, samhällsekonomi och demokrati.

Om konstitutionell slalom blir föredömet, kan avgörande förändringar av samhället ske fort och då inte enbart när det gäller rätten att verka inom skola, vård och omsorg. Varje politiker som vill försöka tänja på grundlagens gränser bör betänka att det vid nästa mandatperiod kan sitta andra politiker vid makten.

Argumenten och sättet att diskutera och utreda frågor som rör grundläggande rättigheter kastar mörka skuggor över vår marknadsekonomi, ett ekonomiskt system som visat sig vara det överlägset bästa för att skapa välstånd och välfärd. Detta är djupt oroande.

Artikeln har publicerats på Di Debatt 25/2 2017.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.