Regeringen missbrukar utredningsväsendet

NYHET Publicerad

DEBATT Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar, har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Men nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är djupt oroande.

Anders Thorstensson

Kvalitén på statliga utredningar har blivit sämre, anser chefjurist Anders Thorstensson.

Den kritiserade Reepaluutredningen är det senast exemplet på det statliga utredningsväsendets tilltagande förfall. Listan över tidigare utredningar med allvarliga brister är tyvärr lång. Några exempel är utredningarna om valfrihetssystem, Lex Laval och upphandlingsregler.

Det svenska utredningsväsendet har en lång och stolt tradition. Även när de politiska partierna haft olika uppfattningar om vilka reformer som behövs har utgångspunkten varit att statliga utredningar ska vara opartiska, noggranna, sakliga och oförvitliga.

Detta har varit utomordentligt viktigt för den politiska stabiliteten. Även de som ogillat ett beslut har kunnat känna sig trygga i att det är grundat på ett underlag av hög kvalitet.

Denna viktiga samhällsordning är nu på väg i en synnerligen oroande riktning. Inte nog med att kvaliteten i utredningsväsendet har försämrats. Även det sätt som utredningsväsendet används på är ägnat att förskräcka.

Sammantaget riskerar detta att urholka förtroendet för politiken – i en tid när det politiska systemet snarast behöver stärka sina positioner.   

Reepalu-utredningen berör exempelvis endast mycket ytligt frågan om ett vinsttak överhuvudtaget är tillåtet enligt överordnade regelsystem. I regeringsformen, vår främsta grundlag, finns en bestämmelse om rätten att driva näring, RF 2:17. Regleringen är närmast en modern grundlagskodifiering av den näringsfrihet som i Sverige stadgades genom 1864 års näringsfrihetsförordning.

Begränsningar i rätten att driva näring får enligt grundlagen ”endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag”. Bestämmelsen utgår från den existerande rätten att driva näring; det är den som skall skyddas.

Reepaluutredningens förslag om vinsttak måste prövas med utgångspunkt i att begränsningar endast får införas för att skydda ”angelägna allmänna intressen”. Enbart politiska ambitioner att vilja begränsa möjligheterna att driva exempelvis vård med vinstsyfte lever inte upp till kraven på ett ”angeläget allmänt intresse”.

Detta slogs fast av Lagrådet redan år 2000 i anslutning till den så kallade stopplagen avseende möjligheten för enskilda att driva akutsjukhus. Lagrådet uttalade då: ”Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte kan […] inte i sig utgöra ett angeläget allmänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill införa samma begränsning”.

Det ansvariga statsrådet, civilminister Ardalan Shekarabi, har angående vinst i välfärden rättframt förklarat att ”det är en stöld från folket, som måste stoppas” (DI, 8 november 2016).

Idén med vinsttaket är så uttalat politisk att den inte uppfyller kraven på att medverka till några andra syften, än just lägre vinst och godtyckliga effekter på resursallokering och finansiering.

Men Reepaluutredningen rundar obesvärat frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, utan att egentligen försöka att reda ut de komplicerade frågeställningar som aktualiseras.

Utredningen lider av metodbrister, logiskt utmanande resonemang och bristande analys. Den har därför mötts av omfattande och stark kritik från många håll.

Det politiska systemet har genom att visa likgiltighet, eller okunskap, inför och om grundlagsfrågor – inte minst rätten att bedriva näring som är livsnerven i vår marknadsekonomi – visat att den svenska rättsstaten har sprickor i fasaden. Åsikt förefaller gå före lag. I en tid då polariseringen av åsikter blir alltmer tydlig bör alla ha en djup respekt för konstitutionen och ett rättssäkert lagstiftande som viktiga värdegrundpelare i vårt samhälle.

Hög kvalitet på statliga utredningar är en förutsättning för väl grundade beslut. Undermåliga utredningar kommer ofelbart att påverka lagstiftning, samhällsekonomi och demokrati.

Om konstitutionell slalom blir föredömet, kan avgörande förändringar av samhället ske fort och då inte enbart när det gäller rätten att verka inom skola, vård och omsorg. Varje politiker som vill försöka tänja på grundlagens gränser bör betänka att det vid nästa mandatperiod kan sitta andra politiker vid makten.

Argumenten och sättet att diskutera och utreda frågor som rör grundläggande rättigheter kastar mörka skuggor över vår marknadsekonomi, ett ekonomiskt system som visat sig vara det överlägset bästa för att skapa välstånd och välfärd. Detta är djupt oroande.

Artikeln har publicerats på Di Debatt 25/2 2017.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.
NYHET Publicerad:

LO och S vill införa fackligt veto mot anställningar

KOMMENTAR Socialdemokraterna och LO vill strypa arbetskraftsinvandringen till LO-yrken genom att öronmärka enkla jobb till arbetslösa personer i Sverige. Skälen bakom reformen ekar ihåligt. "Vilken kompetens företaget behöver avgörs bäst av företagarna själva". Det skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik allt för snäv

KOMMENTAR Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik, för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser, skriver Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Utanförskapet är regeringens ansvar

KOMMENTAR Tyvärr vill LO inte diskutera verkningsfulla åtgärder för fler jobb för dem med allra lägst utbildning. Därför måste regeringen gå vidare och utan parternas medverkan ta sitt ansvar. Det skriver Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Förslag om entreprenörskatt hotar jobben

KOMMENTAR En utredning förslår försämringar av skattereglerna för delägare i fåmansbolag. Skattechef Johan Fall befarar att det leder till att färre vill bli entreprenörer, att satsningar läggs på is, att företagare överväger att lägga ned sin verksamhet och flytta ut från Sverige eller jobba svart.
NYHET Publicerad:

Flytta inte premiepensionskapitalet!

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv säger nej till förslaget om att individernas sparade kapital inom premiepensionen ska kunna tvångsflyttas till statliga AP-fonden. Förslaget ska komma tillrätta med något som inte är ett problem, och riskerar istället att skapa stora förtroendeproblem i pensionssystemet, skriver Hans Gidhagen, förhandlare och försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Stark men tudelad arbetsmarknad

KOMMENTAR I veckan kom SCB med statistik över arbetsmarknadens utveckling under 2016. Arbetsmarknaden fortsatte att utvecklas starkt , men den utpräglade tudelningen kvarstår.
NYHET Publicerad:

Regeringen vill ändra lex Laval med slagordsmässiga argument

KOMMENTAR Det är djupt problematiskt när regeringens argumentation i en så viktig fråga som EU:s inre tjänstemarknad utgår från slagordsmässig och innehållslös retorik om den svenska modellens bevarande. Nu instämmer även Lagrådet, i sitt yttrande över regeringens förslag till nya utstationeringsregler, i kritiken som redan framförts av bland andra Svenskt Näringsliv. Det skriver arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.
NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Se och lär av friskolorna

KOMMENTAR Sveriges mest utsatta skolor behöver landets bästa lärare, men också en trygg arbetsmiljö och ett professionellt ledarskap. Kommunerna borde studera hur friskolekoncernerna arbetar med styrning. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.