Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar.

Amelie Berg

Amelie Berg

Foto: SÖREN ANDERSSON

Nyligen presenterades utredningen Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön (SOU 2017:24). Utredningen har haft till uppdrag att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och analysera och bedöma om nuvarande regelverk kan anses vara tillräckligt för att arbetsmiljön ska fungera ändamålsenligt. Utredningen har också haft till uppdrag att se över reglerna för de regionala skyddsombuden.

Mot bakgrund av de utmaningar som utredningen lyfter fram i betänkande bland annat avseende oklar ansvarsfördelning och den delvis förändrade strukturen på arbetsmarknaden, ifrågasätts om dagens arbetsmiljöregelverk kan anses vara tillräckligt. Utredningen konstaterar att dagens arbetsmiljöregler är tydligt uppbyggda kring vissa givna begrepp såsom arbetsgivare, arbetstagare och arbetsställe samt att arbetsgivaren har det huvudsakliga arbetsmiljöansvaret. Frågan utredningen ställer sig är om en sortering utifrån dessa begrepp är ändamålsenlig och modern. Utredningen menar att utgångspunkten i regelverket bör vara att den som kan påverka arbetsmiljöförutsättningarna på en viss plats bör ha någon typ av ansvar för de personer som utför arbetet. Utredarens tankar i denna del är inte speciellt djupgående och några konkreta förslag presenteras inte. Frågan är hur regeringen väljer att gå vidare i denna del. 

Svenskt Näringsliv hade hoppats på att utredningen försökt hitta lösningar som är anpassade till hur verkligheten ser ut i dag utifrån en gemensam syn på problembilden. Utredningen har istället valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar. Det är olyckligt att utredningen inte tog tillfället i akt att på allvar fundera på hur en god arbetsmiljö kan skapas på framtidens arbetsplatser.

Vad gäller utredningens uppdrag att se över reglerna för de regionala skyddsombuden föreslår utredningen ändringar i arbetsmiljölagen som innebär ett utökat mandat för de regionala skyddsombuden. Ett regionalt skyddsombud utses av facket, de har alltså ett fackligt uppdrag. De ska aktivera det lokala arbetsmiljöarbetet på framförallt mindre arbetsplatser. Det handlar med andra ord om utomstående fackliga aktörer som ska ge stöd och hjälp i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där de inte själva jobbar. Enligt dagens regelverk har de endast rätt att besöka företag där de har egna fackliga medlemmar. Utredningen föreslår att de regionala skyddsombuden ska få en utökad rätt att besöka även företag där man inte har egna fackliga medlemmar. Dock måste det finnas ett kollektivavtal mellan företaget och facket.

Svenskt Näringslivs medlemsföretag tycker att regelverket på arbetsmiljöområdet är omfattande och till viss del svårbegripligt. De kan behöva stöd och hjälp för att kunna leva upp till de skyldigheter som lagen kräver, framförallt de mindre företagen. Uppdraget som de regionala skyddsombuden har idag skulle därför kunna fylla en viktig funktion. Problemet är dock att själva uppdraget innehas av en utomstående facklig person som på så vis kan få dubbla roller. Missförstånd kan lätt uppstå kring vilken roll det regionala skyddsombudet har vid företagsbesöket – ska det bedrivas facklig verksamhet inklusive medlemsvärvning? Eller ska det bedrivas aktivering av arbetsmiljöarbetet? En uppenbar risk finns att ett regionalt skyddsombud missbrukar sin funktion till fördel för facklig verksamhet. Det finns andra situationer då såväl arbetsgivare som arbetstagare upplever besöken som ett intrång och/eller överprövning av det redan väl fungerande lokala arbetsmiljöarbetet. Ytterligare ett problem är att det inte sällan förekommer att de regionala skyddsombuden agerar i likhet med en inspektör från Arbetsmiljöverket, det vill säga en myndighetsrepresentant, och går utanför sina befogenheter. I sådana fall skulle verksamheten kunna liknas vid facklig myndighetsutövning.

Det bör även nämnas att de regionala skyddsombuden finansieras med hjälp av statliga pengar. De fackliga organisationerna får idag ett årligt bidrag på 110 miljoner kronor från staten för att finansiera de regionala skyddsombudens verksamhet. En verksamhet som alltså utförs av en facklig person och således nära gränsar mot rent facklig verksamhet. Värt att nämna är även att det inte gjorts någon genomgripande utvärdering av systemet med de regionala skyddsombuden. Man vet egentligen inte om den är så framgångsrik att den bör utökas vilket i sin tur kräver ökad statlig finansiering.

Mot den här bakgrunden kan man fråga sig om det inte vore bättre att lägga skattepengarna på någon form av opartisk, rådgivande aktör som kan stödja småföretagen i arbetsmiljöarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Missnöje med fackliga skyddsombud som värvar medlemmar

ARBETSMILJÖ Fackliga regionala skyddsombud som ägnar sig åt medlemsvärvning väcker irritation bland företagare. ”Hur ska arbetsgivare veta om personen som kommer ut har på sig medlemsvärvar- eller skyddsombudshatten”, undrar arbetsmiljöexpert Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Ökat fackligt inflytande skapar inte bättre arbetsmiljö

ARBETSMILJÖ Regeringen vill att fackliga regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser utan fackliga medlemmar. Det får arbetsmiljöexperterna Amelie Berg och Anna Bergsten att reagera. ”Det strider mot gällande ordning och är förenat med stora risker att gå fram med ett förslag utan att veta vilka effekter det har på arbetsmiljöarbetet.”
NYHET Publicerad:

Mer måste göras för att bekämpa brottsligheten på arbetsmarknaden

BROTT Åtta myndigheter har på uppdrag av regeringen utrett ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Ett välkommet, nödvändigt och bra initiativ anser Svenskt Näringsliv. "Tyvärr är brottsligheten på arbetsmarknaden en realitet idag. För näringslivet innebär det ett direkt hot", säger Mattias Dahl vice vd.
NYHET Publicerad:

Missa inte succékonferensen

TIPS Arbetsmiljökonferensen ”Gilla Jobbet” drar ut på Sverigeturné under våren. Anmäl dig redan idag, så missar du inte ett stekhett ämne. 
NYHET Publicerad:

Laglydiga arbetsgivare får höga sanktionsavgifter

SANKTIONER Företag som bryter mot arbetsmiljöbestämmelserna kan få höga sanktionsavgifter av Arbetsmiljöverket. Nu kräver Svenskt Näringsliv att systemet ses över. ”Systemet med sanktionsavgifter innehåller allvarliga brister”, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Mer makt till facken underminerar det lokala arbetsmiljöarbetet

DEBATT Regeringen vill att fackliga regionala skyddsombud får tillträde till arbetsplatser utan facklig representation. Arbetsmiljöarbetet riskerar att försvagas, varnar Företagarnas Lise-Lotte Argulander och Amelie Berg, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Åtgärdspaket mot dödsolyckor i arbetet positivt

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv tar frågan om dödsolyckor i arbetslivet på största allvar. Vi är positiva till att regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att analysera alla dödsolyckor under perioden 2018-2019, för att klarlägga orsaker och utarbeta rekommendationer, skriver juristen Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

”Gilla Jobbet”: Extrakonferens om arbetsmiljön

SUG EFTER PLATSER Arbetsmiljökonferensen ”Gilla Jobbet” i oktober drar stora skaror av åhörare. Nu arrangeras ett extraseminarium den 25 oktober.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Du har väl fixat en plats till konferensen ”Gilla jobbet”?

ARBETSMILJÖ Drygt sex månader innan arbetsmiljökonferensen ”Gilla Jobbet” äger rum är intresset på topp. Anmälningarna droppar in i en strid ström. ”Det finns något för alla”, säger arbetsmiljöexpert Anna Bergsten.