Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar.

Amelie Berg

Amelie Berg

Foto: SÖREN ANDERSSON

Nyligen presenterades utredningen Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön (SOU 2017:24). Utredningen har haft till uppdrag att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och analysera och bedöma om nuvarande regelverk kan anses vara tillräckligt för att arbetsmiljön ska fungera ändamålsenligt. Utredningen har också haft till uppdrag att se över reglerna för de regionala skyddsombuden.

Mot bakgrund av de utmaningar som utredningen lyfter fram i betänkande bland annat avseende oklar ansvarsfördelning och den delvis förändrade strukturen på arbetsmarknaden, ifrågasätts om dagens arbetsmiljöregelverk kan anses vara tillräckligt. Utredningen konstaterar att dagens arbetsmiljöregler är tydligt uppbyggda kring vissa givna begrepp såsom arbetsgivare, arbetstagare och arbetsställe samt att arbetsgivaren har det huvudsakliga arbetsmiljöansvaret. Frågan utredningen ställer sig är om en sortering utifrån dessa begrepp är ändamålsenlig och modern. Utredningen menar att utgångspunkten i regelverket bör vara att den som kan påverka arbetsmiljöförutsättningarna på en viss plats bör ha någon typ av ansvar för de personer som utför arbetet. Utredarens tankar i denna del är inte speciellt djupgående och några konkreta förslag presenteras inte. Frågan är hur regeringen väljer att gå vidare i denna del. 

Svenskt Näringsliv hade hoppats på att utredningen försökt hitta lösningar som är anpassade till hur verkligheten ser ut i dag utifrån en gemensam syn på problembilden. Utredningen har istället valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar. Det är olyckligt att utredningen inte tog tillfället i akt att på allvar fundera på hur en god arbetsmiljö kan skapas på framtidens arbetsplatser.

Vad gäller utredningens uppdrag att se över reglerna för de regionala skyddsombuden föreslår utredningen ändringar i arbetsmiljölagen som innebär ett utökat mandat för de regionala skyddsombuden. Ett regionalt skyddsombud utses av facket, de har alltså ett fackligt uppdrag. De ska aktivera det lokala arbetsmiljöarbetet på framförallt mindre arbetsplatser. Det handlar med andra ord om utomstående fackliga aktörer som ska ge stöd och hjälp i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där de inte själva jobbar. Enligt dagens regelverk har de endast rätt att besöka företag där de har egna fackliga medlemmar. Utredningen föreslår att de regionala skyddsombuden ska få en utökad rätt att besöka även företag där man inte har egna fackliga medlemmar. Dock måste det finnas ett kollektivavtal mellan företaget och facket.

Svenskt Näringslivs medlemsföretag tycker att regelverket på arbetsmiljöområdet är omfattande och till viss del svårbegripligt. De kan behöva stöd och hjälp för att kunna leva upp till de skyldigheter som lagen kräver, framförallt de mindre företagen. Uppdraget som de regionala skyddsombuden har idag skulle därför kunna fylla en viktig funktion. Problemet är dock att själva uppdraget innehas av en utomstående facklig person som på så vis kan få dubbla roller. Missförstånd kan lätt uppstå kring vilken roll det regionala skyddsombudet har vid företagsbesöket – ska det bedrivas facklig verksamhet inklusive medlemsvärvning? Eller ska det bedrivas aktivering av arbetsmiljöarbetet? En uppenbar risk finns att ett regionalt skyddsombud missbrukar sin funktion till fördel för facklig verksamhet. Det finns andra situationer då såväl arbetsgivare som arbetstagare upplever besöken som ett intrång och/eller överprövning av det redan väl fungerande lokala arbetsmiljöarbetet. Ytterligare ett problem är att det inte sällan förekommer att de regionala skyddsombuden agerar i likhet med en inspektör från Arbetsmiljöverket, det vill säga en myndighetsrepresentant, och går utanför sina befogenheter. I sådana fall skulle verksamheten kunna liknas vid facklig myndighetsutövning.

Det bör även nämnas att de regionala skyddsombuden finansieras med hjälp av statliga pengar. De fackliga organisationerna får idag ett årligt bidrag på 110 miljoner kronor från staten för att finansiera de regionala skyddsombudens verksamhet. En verksamhet som alltså utförs av en facklig person och således nära gränsar mot rent facklig verksamhet. Värt att nämna är även att det inte gjorts någon genomgripande utvärdering av systemet med de regionala skyddsombuden. Man vet egentligen inte om den är så framgångsrik att den bör utökas vilket i sin tur kräver ökad statlig finansiering.

Mot den här bakgrunden kan man fråga sig om det inte vore bättre att lägga skattepengarna på någon form av opartisk, rådgivande aktör som kan stödja småföretagen i arbetsmiljöarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Gilla Jobbet”: Extrakonferens om arbetsmiljön

SUG EFTER PLATSER Arbetsmiljökonferensen ”Gilla Jobbet” i oktober drar stora skaror av åhörare. Nu arrangeras ett extraseminarium den 25 oktober.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Du har väl fixat en plats till konferensen ”Gilla jobbet”?

ARBETSMILJÖ Drygt sex månader innan arbetsmiljökonferensen ”Gilla Jobbet” äger rum är intresset på topp. Anmälningarna droppar in i en strid ström. ”Det finns något för alla”, säger arbetsmiljöexpert Anna Bergsten.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.