Utredningens förslag slutet för välfärdsbolagen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Så har då Välfärdsutredningen avlämnat sitt betänkande i vinstfrågan. Det är ett oseriöst förslag eftersom det läggs fram mot bättre vetande. I direktiven till utredningen står det att mångfald ska värnas och att verksamhet i olika driftsformer ska kunna bedrivas. Så blir det inte om förslaget genomförs. Då kommer de allra flesta företagen att läggas ned. Allra värst drabbas småföretagen.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Välfärdsutredningens huvudförslag är ett vinsttak om sju procent på operativt kapital (synonymt med det tidigare använda begreppet ”investerat kapital”) plus statslåneräntan som idag är 0,35 procent. Detta säger utredningen motsvarar en normal avkastning för företag på börsen. Vad man avsiktligt glömmer är att börsens avkastningskrav baseras på företagens verkliga värde. Enligt utredningen ska vinsttaket baseras på företagens bokförda värden. Detta är något helt annat. De bokförda värdena i tjänsteföretag, inklusive välfärdsföretag, är mycket lägre än de verkliga värdena. De stora värdena i välfärdsföretagen utgörs av nöjda kunder, varumärke, utbildad personal och fungerande processer. När vinsttaket sätts i relation till företagens verkliga värden blir det reella vinsttaket för dem som idag äger välfärdsbolag som regel därför mycket lägre än sju procent. Möjligheten till marknadsmässig avkastning kommer alltså att elimineras.

Om utredningens förslag skulle genomföras är det sannolikt slutet för de flesta företagen i välfärdssektorn, och en omvandling av sektorn i riktning mot offentliga monopol skulle inledas. Mot bakgrund av att utredningens egen – numera avhoppade – expert, också pekat på detta i DN-debatt, och utredningen därför måste vara medveten om detta, är det uppenbart att syftet med förslaget är att kväsa välfärdsföretagen.

Allra värst drabbas nystartade och små företag med litet eget kapital. Någon möjlighet att få en rimlig ekonomisk ersättning för det betydande risktagande som nyföretagande innebär kommer inte att finnas. Därmed förloras också drivkrafterna för entreprenörer att genom innovationer utveckla välfärdstjänsterna eller bidra till lägre driftskostnader. Konkurser i små företag kommer också att bli mycket vanligare, eftersom det i princip inte blir tillåtet att bygga upp en ekonomisk buffert i företaget.  

Eftersom Välfärdsutredningen i sin så kallade analys också sätter de historiska överskotten i välfärdsföretagen i relation till bokförda värden, och inte till verkliga värden, blir även de så kallade övervinstberäkningarna missvisande och direkt felaktiga.

Givet välfärdsutredningens direktiv och den politiska fokuseringen på om skattemedel stannar kvar i verksamheten är rörelsemarginalen ett betydligt mer belysande mått på lönsamhet än avkastningen på operativt kapital. Rörelsemarginalen mäter hur stor del av företagets intäkter som går tillbaka till verksamheten, i form av personalens löner, hyror, mat, utrustning etc.  

Svenskt Näringsliv har därför låtit PWC undersöka rörelsemarginalen för de privata aktiebolag inom vård, skola och omsorg som får mer än 50 procent av sin verksamhet finansierad av skattemedel. För att få en relevant jämförelse har PWC även analyserat motsvarande siffror i en jämförelsebransch bestående av andra företag i tjänstesektorns personalintensiva delar.

Välfärdsföretagens rörelsemarginaler ligger under perioden i snitt på 5,8 procent. Det innebär att drygt 94 procent av intäkterna direkt går tillbaka till verksamheten. Resterande sex procent, det vill säga överskottet, eller rörelsemarginalen, ska täcka räntekostnader på lån, nödvändiga kapitalbehov som till exempel egenfinansierade nyinvesteringar, bolagsskatt och riskersättning för det kapital som satsas i bolaget.

Detta är helt normala siffror för personalintensiva tjänsteföretag. Rörelsemarginalen i jämförelsebranschen var för samma period något högre, 5,9 procent.  Påståendet om ”övervinsterna” i välfärdssektorn saknar därför grund.

Kvaliteten i svensk välfärd behöver öka. De privata företagen bidrar till det. De senaste exemplen som visar detta finns inom skola och äldreomsorg. I en nyligen genomförd undersökning om de externt rättade PISA-proven framgår att friskolor presterar i snitt 14 poäng högre, motsvarande tre månaders studier, än kommunala skolor (Sahlgren & Sanandaji 2016).  Inom äldreomsorgen framgår av Socialstyrelsens senaste enhetsundersökning att privat drivna äldreboendena uppvisar bättre kvalitetsresultat på 18 av 22 indikatorer.

I ljuset av detta är Välfärdsutredningens förslag oseriöst, omoraliskt och oansvarigt. Det är oseriöst därför att man har blivit upplyst om att regleringsmodellen inte kan tillämpas med mindre än att de privata företagen lämnar marknaden. Det är omoraliskt därför att man låtsas som om att så inte skulle bli fallet. Det är oansvarigt därför att konsekvenserna i form av utebliven valfrihet, försämrad kvalitet och sämre resursutnyttjande blir mycket allvarliga.

Sverige har, och ska ha, ett ambitiöst och solidariskt välfärdsåtagande gentemot hela befolkningen. Välfärdens framtida finansiering utmanas av att andelen äldre, med behov av vård och omsorg, successivt ökar. För att klara välfärdsåtagandet krävs både kvalitetsförbättringar och ett förbättrat resursutnyttjande. Detta klaras inte om vi återgår till att producera välfärdstjänsterna i landstings- och kommunmonopol. 

Välfärdsutredningens förslag måste därför snarast stoppas innan de gör ännu mer skada.

Fotnot: Replik på debattartikeln "Reepalu: Så skapar vi ordning och reda i välfärden"(SvD).

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.