Sverige kan bli ett av världens rikaste länder

Mänsklighetens normaltillstånd historiskt har varit djup fattigdom. Även Sverige har varit ett mycket fattigt land. Men den gryende handeln och kapitalismen bröt upp en förstelnad medeltid och ett antal länder gick framåt i industrialismen. Även Sverige hakade på denna utveckling, om än ganska sent. Idag lever vi tiotals gånger bättre än för något hundratal år sedan och det som har lett hit är ekonomisk tillväxt. Ett torrt uttryck, men otroligt betydelsefullt för människors liv.

Sverige blev till slut ett av världens rikaste länder. Mellan 1870 och 1970 var den ekonomiska tillväxten mycket hög. Entreprenörer startade vad som blev storföretag, handeln växte starkt, tekniken utvecklades och den organisatoriska kreativiteten var stor. Allt mindre arbete kunde producera samma mängd – eller samma arbete en större mängd. Detta skapade kraftigt ökade resurser till bättre liv för alla, som dock till växande del kanaliserades via staten. FN och KI har gjort en presentation på www.whc.ki.se som visar kopplingen mellan länders tillväxt och andel barn som lever till vuxen ålder. Den visar tydligt tillväxtens grundläggande betydelse för välstånd och välfärd.

Men Sverige är inte ett av världens rikaste länder längre. Vi återfinnsär nu på plats 17, ett fall från 1970 års fjärdeplats. Det genomsnittliga hushållet i USA – medianhushållet – har enligt HUI en total sammanräknad årsinkomst på 406 000 kr, i Sverige är siffran 200 000-260 000 kr beroende på om man räknar in arbetsgivaravgifter i inkomsten eller inte. Även de fattiga svarta grupperna i USA har en högre inkomst än de genomsnittliga svenskarna.

Detta syns i många sammanhang. Vägarna är dåliga, vården har brister, människor känner att pengarna inte räcker, många arbetar stenhårt och får lite tillbaka, brottsligheten är hög, med mera. De senaste årens tillfälliga ryck uppåt – som nu har mattats av – får inte låta oss tappa blicken på den långsiktiga kurvan. Tyvärr finns en tendens att ju fler problemen blir, desto mer vill alla vara med och dela på den alltför lilla befintliga kakan. Det talas alltmer om hur man ska kunna få ta del av varandras pengar via skatter och bidrag. Istället borde man fixera det som en gång lyfte Sverige och gjorde den fantastiska resan möjlig – hur var och en producerar egna ökande resurser.

Tillväxt är en följd av frihet. Där den mänskliga friheten har släppts loss har kreativitet och entreprenörskap blomstrat, där har nya idéer rivit gamla hierarkier och förändrat strukturer, där har företagsamheten lett till bättre samhällen. När kyrkans och statens despoter har fallit, har människor i frihet skapat tillväxt och välstånd. Därför måste vi sluta fundera allt mindre på hur staten kan omfördela alltmer – det gör inte landet rikare – och istället fundera mer på ägna tankemöda åt hur hinder kan rivas för den skapande människan. Den som frivilligt skapar nytt åt sig själv och andra.

Hinder idag är till stor del stora centralstyrda statliga system – inom arbetsmarknad, jordbruk, bostadspolitik och annat. Riv dem. Även privata och offentliga monopol måste bort. Flera skatter står i vägen för sådant som annars kunde göras. I all enkelhet är det ju så att om en tredje part – staten – skall hamåste vara med och få en betydande del av resurserna vid en överenskommelse kan priset ofta stiga så att denna inte blir av. Det vill säga en sSkattenr har då omintetgjort något som kreativa människor annars skulle ha hittat på.

Frihet handlar också om nationell öppenhet. Utbyte över gränser är en starkt bidragande faktor till ökat välstånd. Därför bör EU utvidgas, och den fria rörligheten gälla fullt utsnarast, ochsamt EU:s handelspolitik inriktas på frihandel. Sveriges EU-medlemskap har bidragit till en högre tillväxt sedan inträdet 1995. Att införa euron även i Sverige skulle bidra till att öka dentta än mer. Euron ger enkelhet, men också stabila villkor för företagsamhet och därmed ökad handel och tillväxt.

Alla de exaktaSäkert kan enskilda åtgärderna kan förvisso ingen vara tvärsäker pådiskuteras. Men man bör kunna resonera om olika lösningar utifrån det gemensamma målent: ökad tillväxt och, ett rikare Sverige. Den historiska slutsatsen är att utgångspunkten måste vara att öka friheten och riva hinder i alla former för denna. Då ökas kreativitet, företagsamhet och tillväxt.