Dialys på export stärker svensk välfärd

Diaverum är ett svenskt företag med rötter i medicinteknikföretaget Gambro som uppfann dialysmaskinen för snart 70 år sedan. När ägaren Investor sålde av Gambro i mitten 00-talet knoppades Diaverum av och köptes av riskkapitalbolaget Bridgepoint.

Då hade Diaverum 162 dialyskliniker i 13 länder och 13 000 patienter. Nu har företaget 360 kliniker i snart 20 länder och 33 000 patienter.

– Bridgepoint har investerat mycket i Diaverum så Sverige har tur som får in pengar i systemet så här. Riskkapitalbolag hjälper faktiskt välfärden med sitt ägande, säger Christina Sterner, Sverigechef.

Företaget finns i många länder i Latinamerika, i hela Europa och är nu på väg in i Ryssland, Kazakstan och Kina. Saudiarabien är företagets största land.

Apropå vinstdebatten påpekar hon att Diaverum är exempel på ett företag som bidrar stort till svensk välfärd.

– Vi tjänar förhållandevis lite i den svenska verksamheten. Pengarna tjänar vi på andra ställen. Men eftersom vi betalar skatt här kommer även det Sverige tillgodo.

Svensk sjukvård har högt anseende i världen. Det är inte ovanligt att länder som tidigare har haft ganska dåliga sjukvårdssystem, men som nu har blivit rikare och vill bygga upp sin sjukvård, vänder sig till Sverige, berättar Christina Sterner.

– Även om vi är ett litet land så har vi uppenbart något att erbjuda. Det är alltid positivt att komma från Sverige.

Representanter från Diaverum är ofta med när svenska ministrar och kungafamiljen åker på delegationsresor.

– De vill att vi ska följa med eftersom vi är med och visar upp vad vi har åstadkommit i Sverige. Ofta tas det emot väldigt väl. det öppnar verkligen dörrar.

Men Diaverum sprider inte bara kunskap till andra länder. Företaget tar också med sig kunskap tillbaka Sverige.

– Genom att vi får möjlighet att agera under olika förutsättningar på olika marknader lär vi oss hur vi kan göra det så bra som möjligt för patienten och vi ser nya möjligheter att koordinera vården.

Den allra viktigaste insatsen som företaget gör för patienterna, förutom själva omvårdnaden och miljön på klinikerna, är den systematiska kvalitetsuppföljningen, betonar Christina Sterner.

– Det kan låta tråkigt men vi har gjort det i snart 15–20 år. Och för att det ska fungera håller vi stenhårt på det. Vår kvalitetsuppföljning är som ett maskineri.

Varje kvartal sätter sig de som jobbar närmast patienterna ner och går igenom den senaste kvalitetsrapporten, diskuterar vad som behöver förändras och gör en plan för hur det ska ske. Det följs sedan upp nästa kvartal.

Varje år utvärderas verksamhetens riktlinjer. Har det kommit ny forskning ändras riktlinjer och rutiner om det behövs, och nya mål sätts upp. Dessutom görs det en intern oanmäld granskning av verksamheterna en gång per år.

– Det handlar mycket om uppföljning, utbildning och förståelse för det man gör. Vårt systematiska sätt att följa upp och snabbt använda nya vetenskapliga rön förbättrar vården vi ger.

Men det är inte enbart en stark finansiär som bidrar till framgångarna. Företagskulturen har också stor betydelse, konstaterar Christina Sterner.

– Vi är lite galna. Det finns en enorm energi i det här bolaget, och engagemanget finns både centralt och ute i de olika länderna. Alla vet att allt vi gör ska syfta till att göra det bättre för patienten. Det låter som en klyscha men vi gör verkligen det!