LogoLogo
LogoLogo
NYHET10 oktober 2019

Leif Johansson: Svenskt Näringsliv har stor trovärdighet

Den svenska industrinestorn Leif Johansson var med och startade Svenskt Näringsliv för 20 år sedan. Han anser att organisationen behövs nu mer än någonsin. ”Vi är en kör men sjunger olika stämmor”, säger han.

Foto: Sören Andersson

Den svenska industrinestorn Leif Johansson var med och startade Svenskt Näringsliv för 20 år sedan. Han anser att organisationen behövs nu mer än någonsin. ”Vi är en kör men sjunger olika stämmor”, säger han.

Svenskt Näringsliv uppstod i en tid då Sverige precis hade tagit sig ur finanskrisen i början av 90-talet. Flera tunga politiska reformer – samt en ny överenskommelse på arbetsmarknaden, det så kallade Industriavtalet, gav Sverige nytt hopp inför det nya millenniet. Kunde åren med galopperande inflation som åt upp löner och hög statlig skuldsättning rentav vara förbi?

– Jag brukar säga att åren 1968-1994 var fruktansvärda år – vi backade på alla punkter i Sverige. I början av 90-talet hade vi en statsskuld, i procentsats av BNP, som var jämförbar med Greklands när de gick in i sin euokris. Vi hade reallönesänkningar många år trots nominella löneökningar. Perioden är den värsta i svensk modern historia, säger Leif Johansson.

Han är en av Sverige mest prominenta industriledare med vd-jobb i några av Sveriges mäktigaste koncerner, som Electrolux och Volvo. Han har också under många år varit ordförande för Ericsson samt i AstraZeneca som han fortfarande styr över.

I slutet av 90-talet var Leif Johansson ordförande i den huvudmannagrupp som lyckades slå ihop den tidens två tyngsta näringslivsorganisationer, SAF och Industriförbundet. Delvis handlade det om att skapa en resurseffektiv organisation, men ambitionerna var större än så.

– SAF hade legitimiteten att ha de många företagen med sig. Samtidigt så fanns på Industriförbundet kunskap om näringspolitik, men drivet av de stora företagen. Då var vi några som såg möjligheten att behålla arbetsgivarfrågorna, men också att göra en kraftsamling på näringslivspolitik, säger Leif Johansson.

– Drivkraften var att skapa ett näringslivsprogram som var gemensamt för de små och stora företagen. Och att ha en stabilitet i arbetsgivarfrågorna.

Han ser flera styrkor med organisationen.

– Styrkorna är att näringslivspolitiskt har vi en organisation med brett mandat från de stora och små företagen. Därför kan vi uttala oss med trovärdighet.

Leif Johansson lyfter också fram Svenskt Näringslivs beredningsfunktion. När väl organisationen och dess ledning gör ett ställningstagande är det brett förankrat, menar han. Han tycker också att den struktur med en mängd medlemsorganisationer, samt Svenskt Näringsliv som en paraplyorganisation, fungerar väl än idag.

– Vi har hittat en bra balans mellan det som ligger på förbundsnivå och det som ligger på central nivå – vi är en kör men sjunger olika stämmor. Det tycker jag att vi har lyckats med. Sedan kan vi konstatera att den decentralisering som vi ville åstadkomma inom arbetsgivarfrågorna inte blev så utopisk som vissa trodde på 90-talet, säger han.

Men kritiken? Det finns en del som menar att Svenskt Näringsliv är för osynlig debatten.

– Jag brukar vara försiktig med att kritisera Svenskt Näringsliv. Det finns ett drag i denna organisation att vara för självkritisk – jag behöver inte bidra med det. Det viktigaste är att vi har ett externt fokus i debatten, snarare än att fundera på de interna mekanismerna i organisationen, säger han.

Leif Johansson är medveten om att samarbetet mellan Svenskt Näringsliv och medlemsorganisationerna inte alltid är gnisselfritt.

– Men när vi gör det bra så kommer vi ut med gemensamma ståndpunkter. Svenskt näringsliv kan argumentera för vissa övergripande ståndpunkter i frågor som infrastruktur eller digitalisering. Förbunden kan hantera andra frågor. Svensk Handel kan till exempel ta avtalsfrågor eller strukturfrågor inom handeln, eller så kan Teknikföretagen hantera industriella frågor. När vi gör det med ett förtroendefullt samarbete med varandra så blir det väldigt bra. När vi schabblar internt blir vi inte bra, säger han.

Han reagerar starkt på dagens debattklimat och snuttifieringen i sociala medier. Han vill tillbaka till en seriös debatt, men tror samtidigt att det är ditåt Sverige är på väg. Förenklade budskap i sociala medier kommer att kompletteras av än mer kvalitetsjournalistik. I den kontexten har Svenskt Näringsliv mycket att erbjuda.

Var tror du att organisationen befinner sig om tio år?

– Då hoppas jag att Svenskt Näringsliv på ett konstruktivt sätt och med goda värderingar kommer att delta i samhällsdebatten, men jag tror att vi gör det med fler ord än med oneliners, säger han.

Svenskt NäringslivSvenskt Näringsliv
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist