Dialog centralt för framgångsrika kommuner

En av gästerna var Mikael Peterson, som är kommunstyrelsens ordförande (S) i Kungsörs kommun. Det politiska styret består av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. För fem år sedan, år 2016, låg kommunen på plats 286 i LKF-rankingen, så det fanns en enighet om att det behövdes krafttag.

– Vi lät oss inspireras av företagens omdömen i LFK och tog främst tag i de områden där vi hade som sämst betyg. Två sådana områden gällde attityder från politiker och tjänstemän samt service till företagen. Sagt och gjort. Ny kommundirektör anställdes, som fick direktiv om att arbeta med att förbättra företagsklimatet. Samarbete med ortens företagarförening startades, ett fempunktsprogram togs fram och förra året låg Kungsör på 52:a plats.  

Bengt Hilmersson är på sin andra mandatperiod som kommunstyrelsen ordförande (C) i Vårgårda kommun, vilken styrs av en klassisk allianskoaliton. Kommunen har aldrig legat sämre än plats 21 på LFK-rankingen, förra året befann de sig på en fin tredjeplats.

– Vi har alltid varit stolta över en bra ranking, men så tittade vi på LFK-omdömena inom upphandling där vi bara låg strax över betyg tre. Ett helt steg under resten. Så vi började med att bjuda in näringslivet till möten för att gå igenom vilka upphandlingar som är på gång och för att uppmuntra lokala leverantörer, samt att få höra hur de menade att processerna kunde förbättras.

Alla arbetsgrupperna hade förberett frågor till Hilmersson och Peterson och först ut var Jörgen Rasmusson från skattegruppen. De hade resonerat kring hur det kan komma sig att företagare tvingas betala väldigt olika avgifter i olika kommuner för samma tjänst samt att handläggningstiderna kan skifta så mycket.

– Vi är väldigt tydliga från politiken att vi ska ha en snabb hantering av tillstånd. Vi gör också frekventa företagsbesök och kan på så sätt fånga upp saker som behöver förbättras. Vidare jobbar vi med att införa den s k Rättviksmodellen och debiterar företagen efter tillsyn har skett, sade Mikael Peterson. 

Även Bengt Hilmersson tycker det är viktigt att ha en ständig koll på detta.

– Vi ligger billigt till i bygglovsavgift, men ännu viktigare är att vi alltid börjar med dialog och rådgivning före bygglovet får lämnas in. När ansökningen väl kommer så går det därför rätt snabbt, några veckor bara. Snabbaste bygglovshanteringen i kommunen klarades på en lunch! Gällande tillsyn så får vi inga signaler om att det inte fungerar.

Adam Brånby som är ordförande i gruppen som arbetar med internationell handel, ville veta hur kommunerna gör för att locka till sig företag – speciellt internationella sådana - som vill etablera sig där, hur mottagandet av dem ser ut och hur de gör med tillståndsprocesserna i sådana fall.

– I Vårgårda har vi ”en väg in” till näringslivssamordnare, som är anställd via en ekonomisk förening som ägs av företagarna med stöd från kommunen. Hennes uppgift är att samla alla funktioner och personer som kan behövas och sätter ihop något oftast inom två dagar när vi får en fråga, sade Bengt Hilmersson.

– Kungsör har också en funktion för ”en väg in”, sade Mikael Peterson, men inom den egna organisationen. Detta får alltid hög prioritet och även vi kan erbjuda en snabb process. Några dagar bara, är vad det tar.

Från arbetsgruppen för arbetsmarknad och kompetensförsörjning frågade Eva Dunér om hur kommunerna arbetar med att matcha utbildningsinsatser med företagens behov av arbetskraft. Också, hur ser de på Yrkesvux, som är en möjlighet för vuxna att byta karriär?

– Vi försöker hålla en tät kontakt och samverkan med våra företag, vi lyssnar av och försöker möta upp behovet. Vi har bra upparbetade strukturer, som också beror på relationerna vi fått via många företagsbesök. Vi skulle också gärna växla upp Yrkesvux, men där hade vi behövt mer statliga medel, berättade Mikael Peterson.

– Vi har dubbla problem; vi vill att ungdomarna läser teknik, men lyckas inte fullt ut med det. Sen försöker vi skapa en väg in för arbetssökande, som placeras i utbildning eller praktik. Vi måste också bli bättre på SYO-verksamhet så att de unga vet vilka jobb som finns.

Våra offentliga upphandlingar i Sverige uppgår varje år till 800 miljarder kronor. Emma Unevik från Konkurrens och offentlig sektor-gruppen var nyfiken på hur de arbetar med dialogen före, under och efter upphandlingar i kommunen. I Kungsör betonas vikten av att handla upp så mycket som möjligt från lokala leverantörer. Man bjuder in företag till möten och försöker ha en dialog genom hela upphandlingsprocessen.

Att kommunicera med de lokala företagen för att öka sin förståelse om vad som är rimliga krav i upphandlingsunderlaget är en modell man jobbar med i Vårgårda.

– Dåliga upphandlingar kostar skattebetalarna pengar. Så av rent egenintresse för kommunen vill vi förstås ha bra upphandlingar, sade Bengt Hilmersson.

Sista frågan kom från Regelförbättringsgruppens Ulrik Wehtje. Hur gör ni det lätt att göra rätt? Hur lyckas ni skapa en miljö som ger en samstämmighet i att försöka förbättra företagsklimatet?

– Att hela tiden vara tydlig och hålla på, hålla på…  Företagsklimatet är en ständig färskvara. Varje ny medarbetare måste utbildas även i myndighetsservice - inte bara myndighetsutövning. Företagarna vill göra rätt saker, de vill följa reglerna, men ibland är reglerna svåra att förstå. Då måste vi kunna förklara, sade Bengt Hilmersson.

– Att förbättra företagsklimatet står mycket högt i våra prioriteringar, sade Mikael Peterson. Tydlighet från politiken är stor och vi har numera målsättningar på området som följs upp i kommunstyrelsen. En enad front framåt ger resultat.

Allra sist hade Bengt Hilmersson ett medskick till SME-kommittén.

– Vi politiker vill finnas till hands, lyssna av och försöka förstå. Men ni ska veta att vi alltid måste ta hänsyn till två saker: Likabehandling är den ena. Vi kan inte alltid ordna smidiga lösningar. Det andra är demokrati. Vi måste komma överens i politiken och det tar ibland tid.