”Sen september har man varit orolig månad för månad”

Återbetalning av flaskhalsavgifter har varit nödvändiga men framöver bör man sikta på mer generella åtgärder – exempelvis skulle en sänkt elskatt minska kostnader och därmed stärka konkurrenskraften, som Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom hos Svenskt Näringsliv, skriver i TN samt minska risken för neddragning och arbetslöshet och vara exakt den lättnad som företagen behöver i dagsläget.

Medan Sverige genomgår den största energikrisen på flera decennier pumpar staten ut pengar som plåster på såren för en misslyckad energipolitik när de i stället borde sikta på en strategi som stärker företagens konkurrenskraft. Johan Holgersson, hotellchef på Best Western i Karlshamn, har tidigare i höst varslat på grund av oro för skenande priser.

– Sen september har man varit orolig månad för månad. Vi kan inte ta betalt olika timme för timme i vårt spa eller ändra priset per natt på hotellet för att vi inte vet vad elen kommer sluta på. Sänkt elskatt skulle underlätta för både företag och privatpersoner som slipper oroa sig för en orimlig kostnad, säger Johan Holgersson.

Att företag varslar personer på grund av oro för kommande månad är inget gott tecken för framtiden där man inte har företagens situation i åtanke.

Mats Johansson på Orbit One i Ronneby menar att man har varit för sen på bollen. Skadan är redan skedd eftersom många sitter med en ökning på 250 % där det så kallade stödet knappt är en återbetalning. Dessutom menar han att det inte borde få kallas stöd.

– Småföretagare får jobba gratis i sina verksamheter där många dessutom fortfarande inte betalat in skatt till uppskov för covid, och nu får man det igen här. Vad får det för konsekvens för den lilla företagaren som inte klarar det och måste sätta företaget i konkurs? Vi kommer till följd av regeringens sena agerande se flertalet konkurser i det närmsta. Det är ett batteri av dåliga åtgärder – nu är det bråttom. Alternativet är att jobba framåt med elskatten, säger Mats Johansson.

Här menar han även att risken för inflation inte ska överdrivas när stödet betalas ut.

– Det mest troliga är att pengarna går in i ett svart hål i stället. Elkrisen är inte över. Nästa år kommer en ny vinter.

År 1951 infördes energiskatten i Sverige och då hamnade den på 1 öre. På 90-talet höjdes den kraftigt och svenskarna betalar idag den tredje högsta elskatten i Europa. Vid det senaste årsskiftet höjdes elskatten från 36 till 39,2 öre per kilowattimme och totalt sett består en tredjedel av kundernas elkostnad av skatt och moms.