Försiktig satsning gav god lönsamhet

Efter den stora Milkokrisen 2011 tog Arla över mejeriet i Grådö utanför Hedemora. Ett år senare var mejeriets överlevnad hotad igen, då klev Coop in och tog över och räddade därmed 40 jobb. För fem år sedan sålde Coop till den nuvarande ägaren Falköpings mejeri. De senaste åren har Grådö mejeri haft en positiv utveckling och i början av sommaren skrev mejeriet ett tioårskontrakt med Kavli, som kommer att förlägga tillverkningen av Bärry, Bollnäsfil och Tiger i Grådö.

Många frågar sig säkert hur mejeriet kan vara lönsamt nu, när det inte fungerade på Milkotiden? En anledning är att man minskat produktionskostnaderna genom att hålla ett smalt sortiment, effektiv logistik och rätt kompetens i företag. Branschsnittet är två anställda per miljon liter mjölk, Grådö ligger på 0,5.

En annan är strategin att vara försiktiga med produktutvecklingen. Förra året lanserade Grådö mejeri laktosfria produkter och i början av det här året ett bredbart smör.

– Inom laktosfritt ser vi att efterfrågan har växt sedan 15 år tillbaka och då känns det säkert att satsa. Och det bredbara smöret gick bra direkt, vilket är riktigt kul. Vi har inte tillräckligt stor marknad för att kasta oss ut och prova nya saker, utan vi låter de stora aktörerna prova först. Om en artikel går bra långsiktigt för dem, då satsar vi också, säger Staffan Eklöv.

Mejeriet tillverkar både egna varumärken och åt andra aktörer på marknaden.

– När Coop tog över blev det en omstart, men de insåg att de var för små för att använda mejeriets fulla kapacitet. I och med att Falköpings Mejeri köpte mejeriet kunde vi börja sälja våra produkter på en bredare front. Kontraktet med Kavli innebär att vi kan fortsätta göra det vi är bra på, att tillverka produkter genom samarbeten.

Det nya kontraktet innebär att mejeriet kommer att komplettera med en ny produktionslinje och öka utnyttjandegraden på de andra linjerna. Produktionen kommer att dra igång under nästa år och det kan eventuellt bli aktuellt med nyanställningar.

– Om inga förutsättningar ändras kan vi behöva anställa några till, säger Staffan Eklöv, och konstaterar samtidigt att det är svårt att hitta personal med rätt kompetens.
– Det är alltid lite nervöst när man ska rekrytera, men hittills har det gått ganska bra. Tidigare har det funnits utbildningar, till exempel till mejeriingenjör eller mejerist, men de sista försvann i början av 2000-talet. Vi i branschen saknar en sammanhållen utbildningsverksamhet, men det verkar vara svårt att åstadkomma. Därför försöker vi göra bra rekryteringar på individnivå och utbilda själva.