Friskolor får rätt till skolpeng till slut

– Bara för att kommunerna inte sätter en riktig skolpeng från början tvingas vi ligga ute med en massa pengar till men för våra verksamheter. När de ser att det blir dyrare än beräknat i sina kommunala gymnasieskolor täcker de upp underskottet med bidragstillskott från sina andra verksamheter, men kompenserar inte oss friskolor, säger Peter Lundström.

De drygt 32 miljoner kronor som Falun kommun betalade ut till fristående skolorna efter Förvaltningsrättens dom, motsvarar vad kommunen sköt till sina egna gymnasieskolor åren 2010–2014 när de gick med underskott.

– Vi fick 1,3 miljoner kronor av Falun kommun, Falufrigymnasiet fick drygt 8,7 miljoner och Hagströmska gymnasiet 11,1 miljoner i uteblivna och undanhållna eleversättningar.

Skolersättningen till en friskola grundas på kostnaden som elevens hemkommun har för sina egna kommunala skolor, och skollagen säger att villkoren ska vara lika. När den kommunala skolan visar underskott ska även friskolorna få med motsvarande bidragstillskott. I stället har friskolorna fått en för låg skolersättning. En ersättning som kommunen inte får sina egna skolor att gå runt på.

Eftersom situationen varit precis densamma i Borlänge har friskolorna drivit samma sak här. Det har lett till att Borlänge kommun nu beslutat att kompensera friskolorna med totalt 4,7 miljoner i retroaktiv skolersättning för åren 2010–2015, varav 2,6 miljoner kronor till Helixgymnasiet.

– Nu har vi friskolor gått ut med en förfrågan till ytterligare kommuner i närheten eftersom många har följt Falu kommuns exempel. Och ingen av kommunerna betalar ut något om vi inte driver frågan, säger Peter Lundström.

När kommuner agerar på det här viset innebär det att friskolorna har mindre pengar till att bygga ytterligare kvalitet i elevernas lärande. Konkret handlar det om att de inte har lika mycket pengar som kommunen för att anställa lärare, renovera lokaler eller skaffa till exempel läromedelsutrustning.

– Myndigheternas krav är tuffare på oss än på kommunens skolor och konsekvenserna blir hårdare för oss om vi inte skulle leva upp till skollagen. Och så får vi dessutom mindre pengar. Det är stora belopp som kommunen inte har kompenserat oss med.

Hela systemet med skolpengen är felkonstruerat, anser han.

– Även om friskolor och kommunala skolor oftast kompletterar varandra så är vi konkurrenter om eleverna. När kommunerna bestämmer skolersättningen är det ju som om Ica skulle bestämma vad Konsum får ha för inköpspriser.

Han efterfrågar ett större fokus på utbildningskvalitet och måluppfyllelse i skoldebatten istället för vilken driftsform en skola har. En del politiker tror att ett företags villkor är samma som kommunens och statens, konstaterar han. Om ett företag går med underskott kan det inte öka sina intäkter genom att höja skatten, utan då får ägarna täcka det.

– Skolersättningarna ska täcka alla våra kostnader. Vi behöver ha ett överskott för att kunna säkra våra företags överlevnad och inte minst lönerna för våra medarbetare.

Det kommer många förslag just nu från regeringen som uppfattas som negativa, betonar han.

–Jag förstår inte tankarna bakom det. Det känns som att regeringen, av okunskap om företagandets villkor, söndrar istället för att fokusera på samarbete och lyfta kvalitetsfrågor och entreprenörskap.

Han nämner bland annat förslagen om de nya ”3:12-reglerna” och Reepaluförslaget – vinster i välfärden.

– De är exempel på förslag som, om de förverkligas, får stora konsekvenser för valfriheten för människor och för oss företagare, säger Peter Lundström.