Friskolor får rätt till skolpeng till slut

NYHET Publicerad

FRISKOLAN Efter att Falu kommun förra året betalade ut 32,7 miljoner kronor i retroaktiv ersättning till fristående skolor är det nu Borlänges tur. Även här har gymnasiefriskolornas skolpeng varit för låg i många år. ”Det här agerandet från kommuner är ett problem”, säger Peter Lundström, vd på Helixgymnasiet i Borlänge.

Peter Lundström, vd på Helixgymnasiet i Borlänge.

Peter Lundström, vd på Helixgymnasiet i Borlänge.

Foto: ULF PALM / TT

 – Bara för att kommunerna inte sätter en riktig skolpeng från början tvingas vi ligga ute med en massa pengar till men för våra verksamheter. När de ser att det blir dyrare än beräknat i sina kommunala gymnasieskolor täcker de upp underskottet med bidragstillskott från sina andra verksamheter, men kompenserar inte oss friskolor, säger Peter Lundström.

De drygt 32 miljoner kronor som Falun kommun betalade ut till fristående skolorna efter Förvaltningsrättens dom, motsvarar vad kommunen sköt till sina egna gymnasieskolor åren 2010–2014 när de gick med underskott.

– Vi fick 1,3 miljoner kronor av Falun kommun, Falufrigymnasiet fick drygt 8,7 miljoner och Hagströmska gymnasiet 11,1 miljoner i uteblivna och undanhållna eleversättningar.

Skolersättningen till en friskola grundas på kostnaden som elevens hemkommun har för sina egna kommunala skolor, och skollagen säger att villkoren ska vara lika. När den kommunala skolan visar underskott ska även friskolorna få med motsvarande bidragstillskott. I stället har friskolorna fått en för låg skolersättning. En ersättning som kommunen inte får sina egna skolor att gå runt på.

Eftersom situationen varit precis densamma i Borlänge har friskolorna drivit samma sak här. Det har lett till att Borlänge kommun nu beslutat att kompensera friskolorna med totalt 4,7 miljoner i retroaktiv skolersättning för åren 2010–2015, varav 2,6 miljoner kronor till Helixgymnasiet.

– Nu har vi friskolor gått ut med en förfrågan till ytterligare kommuner i närheten eftersom många har följt Falu kommuns exempel. Och ingen av kommunerna betalar ut något om vi inte driver frågan, säger Peter Lundström.

När kommuner agerar på det här viset innebär det att friskolorna har mindre pengar till att bygga ytterligare kvalitet i elevernas lärande. Konkret handlar det om att de inte har lika mycket pengar som kommunen för att anställa lärare, renovera lokaler eller skaffa till exempel läromedelsutrustning.

– Myndigheternas krav är tuffare på oss än på kommunens skolor och konsekvenserna blir hårdare för oss om vi inte skulle leva upp till skollagen. Och så får vi dessutom mindre pengar. Det är stora belopp som kommunen inte har kompenserat oss med.

Hela systemet med skolpengen är felkonstruerat, anser han.

– Även om friskolor och kommunala skolor oftast kompletterar varandra så är vi konkurrenter om eleverna. När kommunerna bestämmer skolersättningen är det ju som om Ica skulle bestämma vad Konsum får ha för inköpspriser.

Han efterfrågar ett större fokus på utbildningskvalitet och måluppfyllelse i skoldebatten istället för vilken driftsform en skola har. En del politiker tror att ett företags villkor är samma som kommunens och statens, konstaterar han. Om ett företag går med underskott kan det inte öka sina intäkter genom att höja skatten, utan då får ägarna täcka det.

– Skolersättningarna ska täcka alla våra kostnader. Vi behöver ha ett överskott för att kunna säkra våra företags överlevnad och inte minst lönerna för våra medarbetare.

Det kommer många förslag just nu från regeringen som uppfattas som negativa, betonar han.

–Jag förstår inte tankarna bakom det. Det känns som att regeringen, av okunskap om företagandets villkor, söndrar istället för att fokusera på samarbete och lyfta kvalitetsfrågor och entreprenörskap.

Han nämner bland annat förslagen om de nya ”3:12-reglerna” och Reepaluförslaget – vinster i välfärden.

– De är exempel på förslag som, om de förverkligas, får stora konsekvenser för valfriheten för människor och för oss företagare, säger Peter Lundström.

4,7 miljoner till tre skolor

De får retroaktiv kompensation i Borlänge:

 

Helixgymnasiet

Hagströmska gymnasiet

Falu frigymnasium

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kunskapsskolan utvecklar Indiens utbildningssystem

UTBILDNING PÅ EXPORT Kunskapsskolan har tecknat ett avtal med det halvstatliga indiska National Skill Development Corporation. "Det finns en otroligt stor efterfrågan på vårt kunnande utomlands", säger Cecilia Carnefeldt, vd för Kunskapsskolan Education.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Friskolor får rätt till skolpeng till slut

FRISKOLAN Efter att Falu kommun förra året betalade ut 32,7 miljoner kronor i retroaktiv ersättning till fristående skolor är det nu Borlänges tur. Även här har gymnasiefriskolornas skolpeng varit för låg i många år. ”Det här agerandet från kommuner är ett problem”, säger Peter Lundström, vd på Helixgymnasiet i Borlänge.
NYHET Publicerad:

Privata förskolor får högsta betyg

KOMMENTAR Föräldrar och personal anser att privata förskolor är bättre än kommunala. Det visar en stor enkät från Skolinspektionen, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Se och lär av friskolorna

KOMMENTAR Sveriges mest utsatta skolor behöver landets bästa lärare, men också en trygg arbetsmiljö och ett professionellt ledarskap. Kommunerna borde studera hur friskolekoncernerna arbetar med styrning. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Vi ska erbjuda valfrihet i alla bostadsområden”

FRISKOLAN Det är tvärtemot den vanliga uppfattningen: Friskolor etableras allt oftare i invandrartäta områden och förorter som beskrivs som mindre privilegierade. "Absolut är det så. Vi har ett ansvar att erbjuda valfrihet även i sådana områden", säger en friskoleföreträdare.
NYHET Publicerad:

Allt fler friskolor etablerar sig i områden med många utrikes födda

FRISKOLAN Friskolor etablerar sig gärna i områden där det bor många familjer med en bakgrund utanför Västeuropa. Det visar en rapport från IFAU. "Vi ser att de friskolorna inte bara väljer områden med studiemässigt gynnande elever", säger en av rapportförfattarna.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Fler måste informeras om rätten att välja skola

FRISKOLAN Det svenska skolsystemet är unikt. Det tar sin utgångspunkt i att alla ska ha möjlighet att välja skola, oavsett familjens ekonomiska möjligheter. En rapport från OECD visar att Sverige sticker ut genom att det inte är tillåtet att ta avgifter.
NYHET Publicerad:

Tre lärare vinner pris

TÄVLING Tre vinnare har utsetts i tävlingen om vilken lärare som lämnat in bästa förslag till nytt skolmaterial!
NYHET Publicerad:

Skoldebatten nådde ett nytt lågvattenmärke

KOMMENTAR Helgens partiledardebatt havererade omgående i pajkastning och retoriska övertramp. Den viktiga frågan - hur vi får fler och bättre lärare - kidnappades av en bisak: Ett skolföretags börsintroduktion, som statsministern menade gör barn till handelsvaror. Men inget kan vara längre från sanningen, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lemne: ”Statsministern sänker debatten till en ny lägstanivå”

UTBILDNING Under en partiledardebatt sade Stefan Löfven (S) att barn blir till en handelsvara på börsen, med anledning av Academedias kommande börsnotering. Carola Lemne, vd, ryter till mot uttalandet. ”Att säga att barn görs till handelsvara på grund av ett friskoleföretags börsintroduktion är en grov vantolkning”.
NYHET Publicerad:

Få nya skolidéer från regeringen

KOMMENTAR Lärarna och ledarskapet är nyckeln till bättre resultat i skolan, men regeringen presenterar få nya idéer. Skolan behöver inte fler utredningar, skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

"Jag tror kommunen vill svälta ut oss"

FRISKOLA Minervaskolan i Umeå tvingas driva flera rättsfall parallellt för att få ut sin berättigade ersättning för verksamheten. Med åren har rättsfallen bara ökat, och skolan tvingas gå till rätten för att ens få se beslutsunderlagen. ”Kommunens aktioner är inte acceptabla”, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd.
NYHET Publicerad:

Privat äldreboende utklassar kommunalt

WEBB-TV Två äldreboenden. Vägg i vägg på samma gata med samma förutsättningar och lika många vårdtagare. Nu visar en unik undersökning att privata Vardaga är bättre på åtta av tio punkter och ger en bättre kvalitet – till 26 procent lägre kostnader än den kommunala grannen på Skogsbruksvägen i Östersund.
NYHET Publicerad:

Att gå i friskola kräver inte rika föräldrar

MYTERNA OM FRISKOLAN 2 Var tredje svensk tror att friskolor tar ut avgifter av sina elever. 13 procent tror att det är så i alla friskolor, 21 procent att det förekommer i en del av skolorna. Men båda uppfattningarna är felaktiga.