Vasaloppet en motor för turism och ungdomsidrott

Vasaloppet mellan Sälen och Mora kördes första gången 1922. Loppet startades för att fira 400-årsjubileet av Gustav Vasas eskapader i Dalarna. 1966 direktsändes Vasaloppet i tv första gången och nuförtiden bänkar sig nära hälften av befolkningen framför tv-apparaterna den första söndagen i mars.

– Vi har ett fantastiskt starkt varumärke som är uppbyggt under lång tid, konstaterar Eva-Lena Frick, som tillträdde som vd för tre år sedan.

Hon har jobbat i evenemangsbranschen sedan 2003 och har varit vd för Vätternrundan. De senaste åren har hon sett ett ökat intresse för motionsidrott.

– Intresset för hälsa och för att delta i motionslopp har ökat, allt fler vill vara med och skaffa sig ett mål för sin träning, tänja på sina gränser och uppleva den här gemenskapen och glädjen som det innebär att delta i ett lopp. Samtidigt har floran av evenemang blivit tätare. Vasaloppet sticker ut med sin historia, att det går på klassisk mark mellan Sälen och Mora. Men vi får inte bli bekväma för det, omsättningen på deltagare är stor varje år och det är en utmaning att rekrytera nya människor. Det här är något vi jobbar med dagligen, säger Eva-Lena Frick.

Hon ser Vasaloppets roll som en slags motor för folkhälsan.

– Vi har ett brett utbud av lopp på olika nivåer, där alla kan vara med utifrån sina egna mål och drivkrafter. Jag tänker mig att vi är som en hjälpande hand att komma ut de där regniga och nollgradiga dagarna i november, att man har satt upp ett mål som man vill uppnå. Motion gör oss både piggare och friskare och en målsättning i form av ett lopp bidrar ju till det.

Vasaloppet är också en viktig aktör för den ideella idrottsrörelsen. Som ägare till arrangemangen står den ideella föreningen Vasaloppsföreningen Sälen-Mora, vilken i sin tur ägs av IFK Mora Idrottsallians och Sälens IF. Varje år fördelar Vasaloppsföreningen Sälen-Mora mellan 20 och 25 miljoner till det lokala och regionala föreningslivet.

– Det här gör att fler barn, ungdomar och även vuxna kan delta i föreningslivet. De får mer och bättre utrustning, fler upplevelser och en möjlighet att upptäcka glädjen i att röra på sig. Vi arrangerar även Barnens Vasalopp runt om i landet och där når vi 50,000 barn. För barn är det viktigt att rörelsen och glädjen kommer först, det är den stora vinsten. Så får den eventuella träningen komma i nästa steg, säger Eva-Lena Frick.

De senaste tio åren har Vasaloppet dubblat sin omsättning. En stor orsak till det är lanseringen av Sommarveckan som startade 2009 och utvecklingen av nya evenemang som Nattvasan, Cykelvasan och Ultravasan.

– Vi har fått ett jämnare flöde året om med två evenemangsveckor i stället för en och vi tittar hela tiden på nya aktiviteter, men samtidigt måste det finas en balans. Under vinterveckan har vi svårt att öka mer om vi vill kunna leverera en hög kvalitet på den yta vi har. Det är viktigt för oss att logistiken fungerar smidigt och att man till exempel inte ska köa jättelänge. Sommartid finns mer utrymme att växa, men det viktigaste är att vi ständigt försöker förbättra upplevelsen för deltagarna, det är viktigare än att skapa nya lopp, säger Eva-Lena Frick.

För det lokala näringslivet i Vasaloppskommunerna Malung-Sälen, Älvdalen och Mora har Vasaloppet förstås stor betydelse. Mätningar visar att Vasaloppet genererar mellan 400 och 425 miljoner kronor i turismekonomisk omsättning varje år. Varje år lockar sommar- och vinterveckan tillsammans över 100,000 besökare, både deltagare, åskådare och funktionärer.

– Det är också en jätteviktig del som är svår att mäta, alla människor som kommer hit upplever vår bygd. Om vi gör det med ett gott välkomnande så är jag övertygad om att de allra flesta vill komma tillbaka. Dalarna har en väldigt stark besöksnäring och jag är övertygad om att Vasaloppet är en starkt bidragande orsak till det, säger Eva-Lena Frick.