Byggbranschen rustar: ”Vi behöver rekrytera bredare”

Fler unga, fler nyanlända och fler kvinnor; många av byggföretagen har ett skriande behov av personal och nu försöker man hitta lösningar för att locka ny kompetens till branschen. Eva Thor på Sveriges Byggindustrier i Gävleborg bekräftar bilden.

– Vi blir fler människor och det kommer att behöva byggas framöver, både ny infrastruktur och nya bostäder. För att byggbranschen ska kunna hänga med i utvecklingen och vara en attraktiv sektor att söka sig till så behöver vi gå i bräschen och ta in personer som bryter mot den traditionella bilden av en byggnadsarbetare. Vi behöver rekrytera bredare, helt enkelt, menar Eva Thor.

Svårt att locka kvinnor till branschen

Prenova Bygg & Projektutveckling AB med säte i Gävle och Sandviken är ett av företagen som försöker tänka i nya banor. Cecilia Cederloo som är VD för bolaget, har sedan hon tillträdde i början av 2018 främst rekryterat på tjänstemannasidan, bland annat en HR-ansvarig som ska arbeta strukturerat med rekrytering och personalfrågor. Precis som många andra byggföretag vittnar Prenova om svårigheten att hitta erfaren personal till produktionssidan. Men också att hitta kvinnliga sökanden. Av Prenovas tjänstemän är 6 av 21 kvinnor, och bland de drygt 100 kollektivanställda finns inte en enda tjej.

– Det är jättesvårt att få in kvinnor i byggbranschen och om jag ska vara kritisk så tycker jag inte att man tagit tag i den här frågan och ansträngt sig tillräckligt. Inom teknikområdet, till exempel, har man gjort insatser för att få fler tjejer att söka till tekniska utbildningar och arbeten. Jag tror vi behöver tänka likadant inom byggsektorn och försöka möta tjejerna redan i sjuan och åttan, berätta att det är ett kreativt och välbetalt yrke där det visserligen finns tunga moment, men där det också finns bra hjälpmedel. I Gävle fungerar vi som ett ”Trossenföretag” där vi samarbetar med en klass under deras högstadietid. Jag tror att vi behöver få till fler av den typen av samarbeten, säger Cecilia Cederloo.

Finns det fler åtgärder?
– Jag tror att det finns mycket vi kan göra, men det krävs en del av ledarskapet. Byggnads måste ta ett drivande ansvar, men också jag utifrån min nivå. Det kan handla om alltifrån att bygga tighta team, jobba med klimatet på arbetsplatsen och fundera över hur vi hur förhåller vi oss till varandra. Vi måste utgå från att alla är individer och att det ska vara självklart att kunna ”vabba” och hämta på förskola även på en arbetsplats där många är män. Den här branschen skriker efter fler duktiga medarbetare. De konservativa könsrollerna innebär ett gigantiskt resursslöseri för vår bransch. Den dag då lika många kvinnor som män rekryteras kommer branschen lyftas på flera plan.

Efterfrågar en bra mix av människor

Hos företaget SW Bygg AB med säte i Ljusdal och verksamhet i Hälsingland och Härjedalen är situationen liknande. Av 34 anställda är en kvinna. Stefan Wallin, som är en av tre delägare i bolaget, lyfter också fram svårigheten att hitta personal med lång erfarenhet. 90-talets lågkonjunktur fick många att lämna byggsektorn, något man nu ser effekterna av.

– Vi behöver ta till vara all kompetens som finns. Med flyktingvågen 2015 kom många duktiga byggnadsarbetare, men som inte får något jobb för att de inte har ett yrkesbevis. Vi har engagerat oss i Bygg- och yrkesnämnden (BYN) för att hjälpa till med valideringsprocessen. Det arbetet är viktigt, både för vår egen del men också för branschens skull, menar Stefan Wallin.

Samarbete med skolan
För att få in unga i arbete har SW Bygg också ett nära samarbete med byggprogrammet på gymnasieskolan i Ljusdal. För två år sedan tog Stefan och hans kollegor initiativ till att eleverna i årskurs tre skulle göra sitt gymnasiearbete på SW Bygg.

–Under gymnasiearbetet får de göra ett projekt i skarpt läge hos oss, men under bevakning av en handledare. Det kan handla om att exempelvis byta ett fönster. Eleven gör alla moment; från att mäta, lägga beställning och montera till att göra egenkontroll och dokumentera. Vi ser att eleverna växer med det här, de mognar när de måste ta eget ansvar. Skolan var först lite anti till förslaget och trodde att vi skulle curla eleverna, men nu tycker de att det är jättebra och har kallat det för ett ”skolboksexempel” på hur ett gymnasiearbete ska se ut.

Är det här ett sätt för er att trygga framtida kompetensförsörjning?
– Absolut! Vi brinner för det här. Över lag behövs ett närmare samarbete mellan skola och näringsliv. Därför engagerar vi oss också i skolans programråd, det är vårt sätt att bidra. Förhoppningsvis är vi fler företag som tänker på samma sätt, så att vi tillsammans kan se till att vi får duktiga medarbetare i framtiden. För det är ju så, ingen annan kommer att göra det åt oss.