Får ingen ersättning när Skogsstyrelsen stoppar hans avverkning

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Per-Olof Löfgren får inte avverka sin skog eftersom fågelsorten lavskrika finns i området. Men han får ingen ersättning för sin förlorade inkomst, för hans skog är inte klassad som ett naturreservat. ”Jag älskar skogen och vill naturligtvis skydda det som finns där. Men det känns ju riktigt konstigt att jag som enskild skogsägare ska stå ansvarig för hela kostnaden själv, speciellt eftersom lavskrikan inte är rödlistad.”

Per-Olof Löfgren från Arbrå
Foto: Philippe Rendu

Skogsföretagaren Per-Olof Löfgren från Arbrå.

Skogsföretagaren Per-Olof Löfgren från Arbrå skickade in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen under hösten 2015, för att meddela att han ämnade slutavverka en del av sin skog. Hans plan var tydlig; att sluta jobba för att driva sin skog på heltid åren innan pension.

– Jag sa upp mig 2015 för att bedriva mitt skogsbruk på heltid de sista åren innan min pension, och leva på vad som kom in från avverkningen. Det var 33 procent av min totala volym som skulle avverkas, säger skogsägaren Per-Olof Löfgren.

Lavskrikan sätter stopp

Men efter några månader kom svaret: det blev ett nej från Skogsstyrelsen. Anledningen var att den lokala fågelskådarklubben hade noterat lavskrikor på platsen och märkt ut fågelartens revir på en karta. En avverkning skulle därmed strida mot artskyddsförordningen. Kartan lämnades in till Länsstyrelsen som i sin tur meddelade Skogsstyrelsen att avverkningen inte fick genomföras.

Men åsikterna går isär gällande hur vanlig fågeln är i området. Fågelskådarnas noteringar som lämnades in till Länsstyrelsen visade att det funnits 21 revir som minskat till 9 revir i området kring Per-Olof Löfgrens skog. Detta ändrades senare till 23 revir, som minskat till 11.

– Det kändes oseriöst, så vi bestämde oss för att räkna själva. Vi bad jaktlagen i trakten att räkna lavskrikorna, vilket de gjorde de första sju dagarna på säsongen. De kom fram till att det finns minst 27 befintliga revir, även på platser där det påståtts att de försvunnit, säger Per-Olof Löfgren.

Ingen ersättning

Så nu får Per-Olof Löfgren inte röra sin skog vid de förbjudna områdena. Skulle han få för sig att hugga ner sin skog ändå, så riskerar han böter på en miljon kronor. Intresset för att bevara skogen och det som finns i den, är det alla skogsägare brinner för, men inom rimliga gränser, menar han.

– Jag älskar skogen och värnar om artrikedomen i den, men med det här tankesättet är det omöjligt att ens sköta skogen. Jag hade förstått om artens fortlevnad hade stått på spel, men lavskrikan är ju inte ens rödlistad.

Eftersom Per-Olof Löfgrens skog inte är ett naturreservat, får han ingen ersättning för sitt inkomstbortfall. Han pekar på det orimliga i det, samtidigt som han själv redan har infört frivilliga åtgärder för att främja en god skogsmiljö.

– Någonstans måste man dra en gräns för vad en enskild företagare ska bära för ansvar. Jag har frivilligt avsatt omkring 8 procent av min totala areal för skyddsåtgärder, där jag inte hugger något alls utan låter naturen ha sin gång. Det är surt att känna att man har förvaltat skogen i generationer när man inte får något för det alls.

Han fortsätter:

– Det är fruktansvärt hårt ekonomiskt för mig. Det är mina sparpengar som sitter i skogen, i form av en mycket välskött skog som är över hundra år gammal på sina ställen och som jag har tagit väl hand om.

Skogsstyrelsen oroade

Tove Thomasson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, menar att myndigheterna bara följer lagstiftningen men att hon sympatiserar med skogsägare som blir utan ekonomisk ersättning.

– Vi gör en bedömning utifrån de riktlinjer vi har. Man får inte ersättning för att man låter bli att göra något förbjudet. Men jag har lätt att förstå känslan av orättvishet och jag har lätt att sympatisera med skogsägaren. Men vårt uppdrag är att följa lagstiftningen, säger hon.

Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har krävt att regeringen utreder tillämpningen av förordningen, bland annat på grund av ersättningssystemet.

– Regeringen har fått en uppmaning att utreda artskyddsförordningen av myndigheternas generaldirektörer. Bollen ligger hos regeringskansliet, det är inte upp till oss, säger Tove Thomasson.

Det hurrar Per-Olof Löfgren för, men pekar samtidigt på problematiken när ansvarig myndighet inte ens tror på den tillämpning man är satt att följa.

– Det är ju inte rättssäkert, det förstår vem som helst. Regelverket måste ändras direkt, annars finns det inget kapital kvar att bekosta framtida skogsvård med. Nu krävs det ändring, säger han.

Artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen är en förordning som har bestämts på EU-nivå. Idag hamnar det ekonomiska ansvaret för artskydd på markägaren, som i fallet med Per-Olof Löfgren och Henric Skane. För vilda fåglar gäller skyddet inte bara på art- eller beståndsnivå utan även för den enskilda individen av fågeln.

Anledningen till att antalet uppmärksammade fall har ökat kraftigt det senaste året, är för att gemensamma riktlinjer för Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna togs fram först 2016. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har krävt en utredning av regeringen, samt prejudicerande fall att gå efter i bedömningen.

Företagare fick rätt

Ett prejudicerande fall har nu kommit. I veckan vann skogsägaren Henric Skane mot länsstyrelsen i Värmland. Han hade fått avverkningsförbud då det hittats bombmurklor på hans mark. Han överklagade förbudet, och Mark- och miljööverdomstolen gick på hans linje.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska nu analysera domen för att se hur den kommer att användas i framtiden.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Får ingen ersättning när Skogsstyrelsen stoppar hans avverkning

REGELKRÅNGEL Per-Olof Löfgren får inte avverka sin skog eftersom fågelsorten lavskrika finns i området. Men han får ingen ersättning för sin förlorade inkomst, för hans skog är inte klassad som ett naturreservat. ”Jag älskar skogen och vill naturligtvis skydda det som finns där. Men det känns ju riktigt konstigt att jag som enskild skogsägare ska stå ansvarig för hela kostnaden själv, speciellt eftersom lavskrikan inte är rödlistad.”
NYHET Publicerad:

Orimliga kontroller vid upphandling

REGELKRÅNGEL Färre anbud, mer pappersarbete och integritetskränkande. Krav på utdrag ur belastningsregistret vid offentlig upphandling får flera negativa konsekvenser. ”En vansinnig administration väntar”, säger Marcus Westdahl, vd för möbelföretaget European Furniture Group.
NYHET Publicerad:

Elskatten tvingar företag agera bank åt staten

REGELKRÅNGEL En regeländring i hur elskatten ska betalas leder till att företag får agera bank åt staten. Företagen riktar skarp kritik mot den bristfälliga informationen. ”Jag har varit företagare i 50 år och har aldrig varit med om något liknande. Det här var droppen”, säger Mats Rosén som driver Mattes Bröd.
NYHET Publicerad:

Nya skatteregler stoppar investeringar i småföretag

REGELKRÅNGEL Småföretagaren Maud Spencer tvingas öka sin lön till 74 000 kronor i månaden för att hennes närstående ska bli kvar som investerare i företaget. Det är en absurd konsekvens av de nya 3:12-reglerna. ”Jag kan inte höja min lön till 74 000 kronor i månaden, det kan ingen småföretagare göra”, säger hon.
NYHET Publicerad:

E-handlare rasar mot nya EU-regler

REGELKRÅNGEL Ett nytt förslag från EU-kommissionen om att stoppa så kallad geoblockering väcker ilska bland Europas e-handlare. Idén att e-butikerna måste sälja sina varor till samtliga EU-länder skapar merkostnader och krångel. Reglerna är helt enkelt omöjliga att följa. ”Kraven riskerar hålla tillbaka tillväxten av nya spännande e-handelsföretag”, säger Jörgen Bödmar, e-handlare.
NYHET Publicerad:

”Det här är en seger för ett annorlunda företagande”

REGELKRÅNGEL Tin Gumuns tog kampen mot skatteverket om en kassaapparat i fäboden utanför Rättvik. Det blev också en kamp om möjligheterna att driva företag i glesbygd, entreprenörskap och värdet av att bevara ett kulturarv.
NYHET Publicerad:

Enorma skillnader mellan kommunernas bygglovsavgifter

AVGIFTER 5 000 kronor eller 170 000 kronor. Så mycket skiljer bygglovsavgiften mellan den billigaste och dyraste kommunen i landet i ett och samma ärende. "Det är en enorm skillnad som sätter rättssäkerheten för företagen ur spel", menar en expert.
NYHET Publicerad:

14 800 för ett serveringstillstånd – om du verkar i fel kommun

REGELKRÅNGEL Handläggningstider mellan en och tolv veckor, och avgifter mellan 1200 kronor och 14 800 kronor för serveringstillstånd. Vilket det blir, beror på i vilken kommun krogverksamheten finns. Det visar en undersökning gjord av Näringslivets regelnämnd.
NYHET Publicerad:

Lantmäteriets krångel stoppar industrietableringar

TILLVÄXT Lantmäteriets långa kötider slår hårt mot landets företag. Att få fram en fastighetsbeteckning för en ny tomt kan ta över ett år. Nu har några kommuner med Timrås Ewa Lindstrand i spetsen skrivit ett protestbrev mot att det hindrar tillväxten.
NYHET Publicerad:

”Det här var att gå för långt”

REGELKRÅNGEL Kommunens inspektörer gick för långt när de gav Skogslyckans kursgård en anmärkning för att kalla brödet hembakat när det inte bakas hemma i köket. Det anser kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin. Nu startar Orsa ett arbete för att närma sig näringslivet och bättre förstå företagens villkor.
NYHET Publicerad:

Hembakat eller inte – det är frågan

WEBB-TV Hembakat? Då ska det vara bakat hemma i köket och inte i caféets kök. Det menar Livsmedelsinspektörerna i Orsa som anmärkt på att Skogslyckans kursgård använder ordet i sin reklam.
NYHET Publicerad:

Politiker har felaktig bild av företag

KOMMENTAR Medianföretaget i Svenskt Näringsliv har sex anställda. Det är en nyttig påminnelse. Beslutsfattare kan inte skapa krångliga regler som fungerar för stora företag och tro att de ska fungera för ett företag med sex anställda eller ett ännu mindre företag. Ändå händer det hela tiden.
NYHET Publicerad:

Utvärdering viktigt för företagens villkor

REGELKRÅNGEL Behovet av att utvärdera regler som påverkar företagandet är stort. Enligt regeringsformen ska riksdagen utvärdera sina beslut, men idag råder omfattande brister när det gäller utvärderingen av de inte sällan komplexa regler som påverkar villkoren för många svenska företag. Det konstateras i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Undermålig utvärdering av reglers effekt på företag

REGELKRÅNGEL Systematiska utvärderingar för fattade beslut är ett krav i grundlagen. Trots det undersöks nästan aldrig effekterna på Sveriges företag, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Sjukskatten hindrar företagare nyanställa

SJUKSKATTEN Regeringen vill att arbetsgivarna ska vara med och betala för de ökande sjukskrivningskostnaderna. Helt fel väg att gå, det blir ytterligare ett hinder för de som redan har svårt att komma in på arbetsmarknaden, skriver en företagare.
NYHET Publicerad:

Busschaufför gjorde allt rätt vid ID-koll – nu riskerar han fängelse

ID-KONTROLLERNA På en körning från Berlin till Malmö fanns en somalisk pojke utan giltig ID-handling. Bussföraren upptäckte det och ringde svensk polis innan bussen kört över svenska gränsen. Han fick rådet att köra vidare till Sverige, där polisen hämtade upp pojken. Ändå misstänks föraren nu för människosmuggling och arbetsgivaren riskerar 50 000 kronor i böter.
NYHET Publicerad:

Företagare rasar mot S-förslag om löntagarägda bolag

ENTREPRENÖRSKAP Protesterna mot Stockholmssocialdemokraternas förslag att skapa en gräddfil för löntagarägda företag ökar. ”Det är en farlig väg att gå”, säger Christina Wahlström, barnmorskan som grundade Sveriges första privata mördravårdsföretag Mama Mia.
NYHET Publicerad:

S-förslag på gräddfil för löntagarägda bolag oroar

ENTREPRENÖRSKAP Socialdemokraterna i Stockholm skakar liv i frågan om löntagarägda företag med motiveringen att det är bättre att vinsten hamnar hos de anställda än hos ägarna. Argumenteringen sänder kalla kårar inom företagarrörelsen. ”De försöker fixa något som redan fungerar alldeles utmärkt”, säger Jens Spendrup, ordförande för Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Krångligare följa lagar och regler

REGELKRÅNGEL Allt fler företagare tycker att det blivit krångligare att följa lagar och regler. Det visar en ny undersökning från Näringslivets regelnämnd, NNR. 29 procent av företagarna upplever att regelverken har blivit krångligare än för ett år sedan. Det är dubbelt så många som i förra årets undersökning.
NYHET Publicerad:

Lagändring krävs för att få fler flyktingboenden

SKATTER En förlegad momsregel gör att företag som upplåter sina lokaler till asylboenden kan åka på en riktig skattesmäll. Skatteverket har lyckats lösa ett fåtal situationer, men problemet kvarstår enligt skatteexpert Anna Sandberg Nilsson. ”Momsfrågan drabbar människor på flykt som får sämre boenden. Det måste till en lagändring”, säger hon.