I slutet av augusti, lagom till skolstarten, presenterade regeringen sin överenskommelse med Vänsterpartiet om hur vinsterna i välfärden ska stoppas. I princip hur man än mäter presterar de privata utförarna minst lika bra kvalitet – och ofta bättre – som de offentliga inom nästan alla områden. Trots att de får samma, eller lägre ersättning. Så vad handlar debatten egentligen om?
Svenskt Näringsliv har 60 000 medlemsföretag som tillsammans har cirka 1,8 miljoner medarbetare. 91 procent av företagen har färre än 50 anställda. Vid sidan av de rent mänskliga aspekterna är alla våra medlemsföretag beroende av att skolan fungerar så att de kan rekrytera duktig personal. De är beroende av att vården håller hög kvalitet så att medarbetare som blir sjuka snabbt kan få hjälp och att omsorgen fungerar väl så att anställda kan utvecklas i sina yrken i trygghet om att anhöriga får den hjälp de behöver.
Våra medlemsföretag är dessutom beroende av att detta sker effektivt så att varje skattekrona används på bästa sätt. Svenskt Näringsliv skulle aldrig driva att konkurrens och privata företag är viktiga i välfärden om vi inte vore övertygade om att detta leder till en högre kvalitet.
Svenskt Näringsliv och våra medlemsorganisationer har under många år lanserat en rad olika konkreta förslag på hur kvaliteten i välfärden kan stärkas. Vi har även själva byggt hemsidor för att medborgarna ska kunna jämföra kvaliteten inom vården och skolan.
Vi menar att alla ska ha rätt till en välfärd av god kvalitet och kvalitetsutvecklingen behöver gå snabbare. Det finns väl genomarbetade förslag för att komma dit och de viktigaste huvudpunkterna för att uppnå detta är:
Regeringen väljer att avvisa kvalitetsspåret genom uppgörelsen med Vänsterpartiet. Det genom att redan innan remisstiden har gått ut presentera ett förslag som bygger på utredningen. Varför?
Välfärden, som är så viktig för medborgarna och för våra medlemsföretag, har blivit en bricka i ett politiskt spel. Det är sorgligt att se.
Välfärd