Regeringens koldioxidskatt ökar Sveriges klimatpåverkan

När Stefan Löfven efterfrågade mandatet av folket att få styra landet gjorde han det med ett valbudskap om en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Nu har halva mandatperioden gått och på punkt efter punkt driver regeringen en politik som motverkar företagandet som kan ge de efterfrågade arbetstillfällena.

– Det har blivit många åtgärder och förslag som är tvärtom nu, konstaterar Thomas Jansson kort.

Små och medelstora industrier har tidigare haft undantag från koldioxidskatten på grund av konkurrensskäl, informationen om en successiv höjning av skatten har dessutom signalerats i god tid.

Den situationen har regeringen helt förändrat genom att i raska steg införa skattehöjningar som från och med 2017 helt raderar bort undantaget. Med den framförhållningen har industrin svårt att hitta möjliga vägar att kunna dra ner sina koldioxidutsläpp ytterligare och till rimliga investeringskostnader. För att kunna finansiera skattepåslaget blir många därför tvungna att höja priset till kunderna, vilket leder till att kunderna istället börjar köpa produkterna från utlandet.

– Vi tar redan mer ansvar och betalar mer än andra länder. Det blir dessutom svårt att undvika koldioxidskatten när teknik inte ens är tillgänglig utan ligger på forskningsstadiet. Det är helt enkelt svårt och i vissa delar fortfarande omöjligt för oss att sänka utsläppen på så kort tid, säger Thomas Jansson.

Resultatet av regeringens politik är att svenska företag tappar uppdrag och på sikt arbetstillfällen. Utsläppsmässigt blir det dessutom en negativ effekt eftersom industrierna i många andra länder har flera gånger högre koldioxidutsläpp än vad vi har här i Sverige.

– Vad hände med valbudskapet om en aktiv näringspolitik för fler och växande företag? Den frågan ställer sig Thomas Jansson när regeringen nu suttit halva mandatperioden.