Sverige bör se och lära av Norge
Upphandlingar är något som Taiga i Varberg har blivit riktigt duktiga på. Varannan kund kommer från en vunnen upphandling. Framför allt märker de skillnad på hur Norge upphandlar, där de också har kunder. ”I Norge är det större fokus på funktion och kvalitet. Där har svenska upphandlingar mer att lära”, säger Ann Rydholm, Vd Taiga.
När Taiga grundades 1982, var det med målsättningen att skapa marknadens bästa arbetskläder för de som måste arbeta utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Det var Ann Rydholms svärfar (Paul Rydholm) som startade företaget, och dess för innan var han även med och startade Tenson 1952. Idag sker utvecklingen av kläderna i samarbete med en rad olika testlaboratorier, polarforskare, specialister på arbetsmiljö och samt deras användare.
– Sonen (Jonas Rydholm) tog över företaget och Vd-rollen 1994, och sedan 2006 är jag Vd. Inriktningen mot industrin blev ett val eftersom textilsömmerskor blev för dyrt. Och med tanke på den tuffa konkurrensen testade även vi att lägga produktionen utomlands för att minska kostnaderna. Men det passade inte oss och vår marknad, säger Ann Rydholm.
Den svenska marknaden är fortfarande störst för Taiga, och där är upphandlingar en viktig del. Hälften av deras svenska kunder kommer genom upphandlingar där bland annat ambulanssjukvården är en stor kund. Men de har även erfarenhet av norska upphandlingar.
– Min bild är att Norge har visat prov på kompetens i sina upphandlingar. De är bättre på att specificera sina krav utan att gå ned på detaljnivå. De önskar istället koncept utifrån en funktion, och de är mycket bättre på att utvärdera och följa upp sina upphandlingar, konstaterar Ann Rydholm.
För att klara av att vinna upphandlingar krävs en riktigt bra uppställning internt i bolaget. Något som har anpassats och utvecklats med tiden. Många gånger tar en upphandling mer än 1 000 arbetstimmar och ibland innebär det även närmare 300 arbetsprover. Det kostar mycket pengar att delta i en upphandling.
– De upphandlingar vi är med i innebär sällan att vi bara ska producera kläder – att upphandlingen har färdiga ritningar. Vi är istället med och tar fram prover efter en funktion med önskad kvalitet. Där upplever jag skillnader när svenska kommuner upphandlar. Där tror man att man har bästa ritningen själv. Lite som; ”vi ska köpa en bil, och vi har ritningen”. Därför måste det bli en ökad kompetens på upphandlingssidan med bättre kravställning. Och framför allt bättre uppföljning, avslutar Ann Rydholm
UpphandlingDU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
