Lägre kostnader – starkare tillväxt
Tillväxten i Sverige avgörs av hur lätt det är för företag att anställa och växa. Det menar Elisabeth Thand Ringqvist (C). Hon vill se sänkta arbetsgivaravgifter, ökad rörlighet på arbetsmarknaden och enklare regler för företag – reformer som hon menar är avgörande för fler jobb och en starkare välfärd.
Om hon får välja en reform som skulle göra störst skillnad är svaret tydligt: sänk kostnaden för att anställa.
– Sänk arbetsgivaravgifterna så att företagen kan anställa mer. Det är en skatt som är helt orimlig, säger hon.
Hon beskriver arbetsgivaravgiften som den största bromsklossen för små och medelstora företag. När varje ny medarbetare innebär höga fasta kostnader blir tröskeln hög för att växa.
Det är dyrt att anställa, konstaterar hon, och det hämmar viljan att expandera. Ovanpå det kommer kompetensbrist och regelkrångel.
Fler jobb är grunden
Svenskt Näringsliv har föreslagit ett nationellt tillväxtmål på 2,5 procent per år. Elisabeth Thand Ringqvist ser positivt på höga ambitioner, men menar att det avgörande är vilka reformer som genomförs.
– Hela vår politik går ut på att jobben måste bli fler. Då kan vi investera i välfärden och bygga det försvar som vi måste bygga upp, säger hon.
För henne är sambandet tydligt: utan växande företag saknas resurser till både trygghet och samhällsservice.
Rörlighet och rätt kompetens
Kompetensförsörjningen är en särskilt viktig fråga i Jämtland. I ett län med färre invånare kan en enda obesatt tjänst innebära att en verksamhet måste dra ner eller tacka nej till uppdrag.
Elisabeth Thand Ringqvist är kritisk till att personer med arbete utvisas samtidigt som bristyrken breder ut sig.
– Att utvisa människor som har ett jobb är helt fel väg att gå, säger hon och pekar på att behovet av arbetskraft är stort – inte minst i regioner som Jämtland.
Hon vill stärka rörligheten på arbetsmarknaden genom flyttbidrag kopplade till bristyrken och bygga ut lärlingssystemet, både i gymnasiet och inom yrkeshögskolan.
Fler lärlingsplatser är, enligt henne, en konkret väg in i arbetslivet och ett sätt för företag att säkra sin framtida kompetens.
Infrastruktur som möjliggör tillväxt
För företag i Jämtland är fungerande transporter en grundförutsättning. När vägar och järnvägar inte håller måttet påverkas leveranser, pendling och rekrytering.
Elisabeth Thand Ringqvist vill bygga bort den underhållsskuld som vuxit fram under lång tid.
– Vi får lida i dag för beslut som fattades för länge sedan. Det måste vi rätta till, säger hon.
Samtidigt menar hon att det inte går att prioritera bort ett transportslag generellt. Vad som är avgörande ser olika ut i olika delar av landet.
På vissa håll är flyget livsnerven. På andra är det tåget som gör det möjligt att pendla och bedriva verksamhet. Politiken måste utgå från regionala behov, menar hon.
Hon efterlyser också ett mer framtidsinriktat perspektiv.
– Vi är för dåliga på att titta framåt. Politiken måste våga ligga före, säger hon och lyfter självkörande fordon och elflyg som exempel på teknik som kan förändra hur vi rör oss.
Euron och småföretagens villkor
Elisabeth Thand Ringqvist har också lyft frågan om euron som något som borde utredas på nytt. För företag i Jämtland som exporterar, handlar med EU-länder eller är beroende av internationella gäster kan växelkursen få direkt betydelse för lönsamheten.
Växelkostnader och osäkerhet kring kronans värde innebär en risk, särskilt för mindre företag som saknar resurser att säkra valutarisker.
– Antingen tar man risken, eller så avstår man från affären. Det är inte rimligt att småföretag ska bära den typen av osäkerhet, säger hon.
Hon betonar att det inte är ett partibeslut att införa euron, men att frågan behöver analyseras på nytt.
– Vi vill utreda det. För många företag handlar det om stabila spelregler och bättre förutsägbarhet. Sverige ska vara ett land där företag vågar investera och växa – inte där osäkerheten bromsar dem, säger hon.
