Om Ilmar Reepalus förslag blir verklighet så stryps flera branscher som är viktiga för Sveriges välfärd. Det konstaterades vid en träff i Östersund med Svenskt Näringslivs Robert Thorburn.
Debatten går hög om vinster i välfärden. Ett generalangrepp på hela företagsamheten om det skulle bli tal om att begränsa vinster i företagen. Svenskt Näringslivs remissvar är på närmare 100 sidor.
– Det finns så många felaktigheter i den bild som målas upp om välfärdsföretagens verklighet, säger sakkunnig Robert Thorburn.
Ett ”vinsttak” på sju procent låter kanske inte så allvarligt. Men det man räknar procentandelar av är det operativa kapitalet och inte rörelsemarginalen som många tycks tro. Det skulle enligt PwC innebära att 80 procent av företagen drabbas av i princip vinstförbud och 25 procent kommer att gå med förlust. Det operativa kapitalet är ofta litet i personalintensiva tjänsteföretag inom skola, vård och omsorg.
– Med 2 procents rörelsemarginal tar det över 12 år att bygga upp en buffert som motsvarar tre månaders intäkter. Det är orimligt, sade Robert Thorburn.
Som en företagare sa på mötet.
– Det här är en principfråga för företagande generellt, börjar man inom välfärden kan man lätt addera andra branscher.
Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 4,0 till 5,2 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare i Jämtland, vilket är klart över genomsnittet för Sverige.
Men den stora potential som finns för kvinnors företagande i branscher där många kvinnor arbetar hotas nu. Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå mot kvinnliga småföretagare i välfärden.
Bakom förslaget förefaller ligga en ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.
Välfärd