Fortsatt lågt förtroende för Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen, AF, kämpar med betydande utmaningar. Företagens förtroende för myndigheten är lågt. Färsk statistik från Svenskt Näringslivs barometer med närmare 3 000 svarande visar att majoriteten av våra medlemsföretag inte använder AF vid rekrytering. Av de som använt AF ger 38 procent ett mycket lågt betyg. Endast 16 procent ger ett högt betyg. Det är alldeles för dåligt.

- Jag kan förstå att betyget är lågt men vi privata aktörer på marknaden har redan löst det problem Arbetsförmedlingen har. Vi måste vara duktiga på att förändra vårt sätt att arbeta och andra omställningar som kan komma att vara nödvändiga – annars överlever vi inte. Jag tror att AF först och främst måste finna rätt fokus, så att hela organisationen kan jobba i samma riktning. Vi jobbar med tät kontakt med kunder och anställda, vi lyssnar på behoven och jobbar med den kompetens som efterfrågas idag. Kundens behov styr vårt arbete, säger Erik Kylberg.

Ett problem är AF:s bristande effektivitet, där personalen lägger tre gånger så mycket tid på administration som på kontakter med arbetsgivare. AF hanterar resurser på ca 80 miljarder kronor varje år och i regeringens budgetproposition satsar man ytterligare en halv miljard kronor på förvaltningsanslaget.

- Jag är rädd för att de extra pengarna går till administration och att resultatet blir oförändrat. Jag ser gärna att AF jobbar med den grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. De behöver finnas kvar och jobba med människor med särskilda behov. Men de som stå nära arbetslivet ska inte behöva gå det spåret, där är vi privata aktörer ett bättre alternativ. Arbetsförmedlingens kandidatbank är så stor att det är omöjligt att finna rätt kompetens. Du som arbetssökande försvinner i mängden och får falska förhoppningar, förklarar Erik Kylberg.

Arbetsmarknaden har i grunden förändrats sedan den statliga AF kom till för 65 år sedan. Idag är det inte möjligt för en enda aktör, som dessutom har en myndighetsroll, att vara uppdaterad och möta arbetsmarknadens olika behov. Bemannings- och rekryteringsföretag står för en allt större del i den naturliga matchningen mellan jobbsökare och arbetsgivare.

- Den stora utmaningen för oss är kostnaden. I bemanningsbranschen har vi en snittlön som är densamma som ute hos våra kunder. Nu kostar en 18-åring lika mycket som en 40-åring, med tanke på arbetsgivaravgiften. Samma sak gäller nyanlända. Sverige har en otroligt sammanpressad lönespridning, det är ingen större skillnad i lönerna längre. Det är i min mening inte bra för arbetsmarknaden, men så ser läget ut idag, avslutar Erik Kylberg.