Hur tar vi oss ur matchningsproblematiken?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Sverige har under många år underskattat behovet av yrkesarbetare och därför har vi en mängd bristyrken såsom elektriker, byggare, anläggare, svetsare och slaktare. För att komma till rätta med detta krävs sänkta arbetskraftskostnader och ekonomiskt stöd till omskolning, skriver Mats Hansson, vd OnePartnerGroup, i en gästkrönika.

Mats Hansson, OnePartnerGroup

Mats Hansson, OnePartnerGroup

Detta i kombination med att samhället inte tydligt pekar ut möjligheten till arbete för de som går ut skolan, har gjort att färre och färre väljer en yrkesutbildning. Tar vi dessutom och lägger till en stor invandring med en mycket lång handläggningstid för uppehållstillstånd och arbetstillstånd så får vi inte heller där tillgång till kompetens i bristyrken. Dessutom en reglering av arbetskostnaden som gör att de allra enklaste jobben såsom montering, packning mm inte blir lönsamma tar även det bort möjligheten för de utan utbildning och speciell kompetens att få arbete.

Sverige har nog aldrig stått för större matchningsproblem än just nu. En rejäl tillgång på arbetskraft i form av invandring som inte får arbeta eller inte är validerad ännu, och en stor del ”felutbildade” ungdomar som har bra kompetenser men inte i bristyrken. Dessutom en tillgång på okvalificerad arbetskraft som inte på grund av arbetskraftskostnaden kan anställas.

Vad är då möjligheterna för att ta oss ur detta? För det första tror jag att lokala avtal, diskussioner och överenskommelser i kommuner där närheten till både företagen och arbetskraften kan hjälpa. Att se matchningsproblemet och våga utmana med andra lösningar där företag, kommun, Arbetsförmedlingen och Migrationsmyndigheten m.fl. hittar genvägar. Att hitta de enkla jobben och fylla bristerna på kvalificerade yrkesarbetare skulle vara en injektion för Sverige som rejält skulle bidra till en positiv samhällsekonomisk utveckling.

På riksplan skulle en grundläggande lösning vara att sänka arbetskraftskostnaden och ekonomiskt stödja omskolningskostnader.

Att sänka arbetskraftskostnaden är relativt enkelt utan att för den delen sänka disponibel inkomst efter skatt. Det kan och bör göras via lägre arbetsgivaravgifter och inkomstbeskattning. Ett enkelt räkneexempel: att tjäna 25 000 kronor i månaden med 30 procent inkomstskatt och 30 procent arbetsgivaravgift, är lika mycket värt i inkomst som att tjäna 20 000 kronor i månaden med 10 procent inkomstskatt och 10 procent i arbetsgivaravgift. Men ger en skillnad på 10 000 kronor i lägre arbetskraftskostnad. Det skulle skapa och behålla fler enkla arbeten i Sverige. Detta kan ju ställas mot bidrag, utanförskap och arbetslöshet, men även flytt av svenska arbeten ut i Europa.

Att stödja omskolningskostnader genom fler yrkespraktiker och även här sänka kostnaderna så att det kan tillåtas vara mindre effektivt under omskolning och upplärning. Därmed få företag att även här våga pröva icke kvalificerad arbetskraft och delvis själv utveckla den till kvalificerad arbetskraft.

Det finns många möjligheter att företag och kommuner gärna skulle anta dessa utmaningar om rätt incitament finns. Idag måste det sökas genvägar och problematiken är för stor för att företag och arbetssökande ska kunna blomma ut i lokala lösningar.

Det behövs en högljudd debatt om helheten kring matchningsproblematiken och arbetskraftskostnaden om vi inte skall se en fortsatt ökad skillnad mellan de som har arbete och de som står utanför. Dessutom en strid ström av utflyttning av svenska företag till Europa. Vi har en unik möjlighet av tillgång på arbetskraft som vi inte får missa.

Mats Hansson, VD OnePartnerGroup

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Konditoriägare önskar lägre arbetsgivaravgifter – för alla

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har Fredrik Olsson, VD Bernts Konditori, som företagare på denna mandatperiod? Vilka näringspolitiska åtgärder kan vi vänta oss?
NYHET Publicerad:

Gemensamt ansvar för kompetensförsörjningen i länet

REKRYTERING. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät upplever en majoritet av företagen problem med att rekrytera personal med rätt kompetens. För att lösa det krävs ett ökat samarbete mellan skola och näringsliv, något som bland annat kan göras genom Svenskt Näringslivs årliga SYV-dag.
NYHET Publicerad:

”Företag är en demokrati”

JOBBSKAPARNA ”Det viktigt att samhället vet var välfärden kommer ifrån”, säger Michael Jonsson på AD Plast i Anderstorp. Hans företag har 41 anställda och bidrar med 56 förskoleplatser.
NYHET Publicerad:

Nytt reformförslag för svensk skola

RAPPORT Trots en arbetslöshet på 5,8 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Jönköpings län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Herrgårdsföretagarna: ”Se över personalkostnaderna”

JOBBSKAPARNA Hans Edberg driver Hooks Herrgård i Vaggeryds kommun, och har ett nära och välfungerande samarbete med kommunen. Från de nationella politikerna upplever han dock ett större motstånd.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning är grunden för Nässjöföretaget

JOBBSKAPARNA För Patrik Sandstedt som driver Sandstedt El i Nässjö är personalen det viktigaste. Men brist på förståelse för vad det kostar att ha en anställd gör att det ibland blir ett arbete i motvind.
NYHET Publicerad:

Jönköping – fortsatt bästa länet i Sverige

FÖRETAGSKLIMAT Idag presenterar Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga enkätundersökning i vilken företagare i hela Sverige får ge sin syn på företagsklimatet i sin kommun. Årets enkät visar att Jönköping fortsätter vara i topp av Sveriges län, gällande det sammanfattande omdömet. En position som länet haft sedan mätningens start.
NYHET Publicerad:

Så funkar Europaparlamentsvalet 2019

EU Snart är det dags för val, men inte vilket val som helst. Mellan den 23:e och 26:e maj 2019 väljer medborgarna i EU:s 27 medlemsländer sina ledamöter till Europaparlamentet. Valet är ett av de största valen i världen och är av stor betydelse för svenskars vardag. Trots det ser vi en oroande utveckling med ett sjunkande valdeltagande.
NYHET Publicerad:

Bättre attityder från politikerna ska ge Eksjö skjuts på rankingen

FÖRETAGSKLIMAT Kompetensförsörjning är den största utmaningen för majoriteten av Sveriges kommuner. För Eksjö kommun är det inte riktigt så. Istället är det politikers attityder till företagande som upplevs fungera sämre i Eksjö, vars rankingplacering i lokalt företagsklimat minskat två år i följd.
NYHET Publicerad:

Varför ska Sverige alltid vara bäst i klassen?

REGELKRÅNGEL Det kallas ”gold-plating”. Det låter väl egentligen som ett ganska trevligt ord; gold-plating – att förgylla. Men det handlar om något helt annat. Det handlar om olika nationers sätt att vara överambitiösa och ineffektiva vid implementeringen av EU-lagstiftning.
NYHET Publicerad:

Dialog mellan kommun och näringsliv i fokus i Gislaved

FÖRETAGSKLIMAT Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Carina Johansson (C), ny på posten som kommunstyrelsens ordförande i Gislaved, och tagit del av hennes tankar om företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Här tar medarbetarna fram lönemodellen

LÖNEBILDNING På Gnosjö Automatsvarvning tog medarbetarna fram den nya bedömningsmodellen som ligger till grund för lönesättningen. Nu är det tydligare för alla hur de kan påverka sin lön och karriärutveckling, enligt vd:n Linda Fransson.
NYHET Publicerad:

Kollegor istället för konkurrenter i Gnosjö

FÖRETAGSKLIMAT En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Kristine Hästmark (M) på företagsklimatet i Gnosjö kommun? Vi har intervjuat Kristine för att få svar.
NYHET Publicerad:

Sävsjöföretagaren: ”Det här bör regeringen fokusera på”

FÖRETAGSKLIMAT Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Ulf Liljewern, platschef på ABL Construction Equipment i Sävsjö om hur han ser på de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Företagaren: ”Hur många regler ska vi behöva acceptera?”

FÖRETAGSKLIMAT. En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har företagare i Jönköpings län på kommande period? Vi har intervjuat Hans Palmgren, VD på Palmgrengruppen, för att få svar.
NYHET Publicerad:

Tredelat fokusområde för Tranås för ett bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT En ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Anders Wilander på företagsklimatet i Tranås kommun? Vi har intervjuat Anders för att få svar.
NYHET Publicerad:

Regionchef vänder hemåt

SVENSKT NÄRINGSLIV Efter två år som regionchef på Svenskt Näringsliv i Västra Götaland vänder Anna Gillek hemåt. Från och med nu återtar hon rollen som regionchef på Svenskt Näringslivs i Jönköpings län och lämnar därmed uppdraget i grannlänet till sommaren.
NYHET Publicerad:

Koncept förde näringsliv och kommun närmare varandra

FÖRETAGSKLIMAT. Ny mandatperiod innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vi har pratat med Anna-Carin ”Anci” Magnusson (S), kommunstyrelsens ordförande i Nässjö, och tagit del av hennes tankar om förbättring av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Så ser kvinnors företagsamhet ut i Jönköpings län

FÖRETAGSAMHETEN. Kvinnors företagsamhet ökar i 17 av 21 län i Sverige, men det ser inte lika positivt ut när det kommer till kvinnors nyföretagsamhet. Andelen företagsamma kvinnor i Jönköpings län uppgår till 6 procent vilket innebär att man ligger långt under rikssnittet. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019 som presenterades den 7 mars.
NYHET Publicerad:

Här bor Jönköpings läns mest företagsamma befolkning

FÖRETAGSAMHETEN. I Jönköping uppgår andelen företagsamma individer till 11,3 procent av befolkningen. Utav länets kommuner har Aneby såväl den mest företagsamma befolkningen som den största ökningen av antalet företagsamma. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.