Hur tar vi oss ur matchningsproblematiken?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Sverige har under många år underskattat behovet av yrkesarbetare och därför har vi en mängd bristyrken såsom elektriker, byggare, anläggare, svetsare och slaktare. För att komma till rätta med detta krävs sänkta arbetskraftskostnader och ekonomiskt stöd till omskolning, skriver Mats Hansson, vd OnePartnerGroup, i en gästkrönika.

Mats Hansson, OnePartnerGroup

Mats Hansson, OnePartnerGroup

Detta i kombination med att samhället inte tydligt pekar ut möjligheten till arbete för de som går ut skolan, har gjort att färre och färre väljer en yrkesutbildning. Tar vi dessutom och lägger till en stor invandring med en mycket lång handläggningstid för uppehållstillstånd och arbetstillstånd så får vi inte heller där tillgång till kompetens i bristyrken. Dessutom en reglering av arbetskostnaden som gör att de allra enklaste jobben såsom montering, packning mm inte blir lönsamma tar även det bort möjligheten för de utan utbildning och speciell kompetens att få arbete.

Sverige har nog aldrig stått för större matchningsproblem än just nu. En rejäl tillgång på arbetskraft i form av invandring som inte får arbeta eller inte är validerad ännu, och en stor del ”felutbildade” ungdomar som har bra kompetenser men inte i bristyrken. Dessutom en tillgång på okvalificerad arbetskraft som inte på grund av arbetskraftskostnaden kan anställas.

Vad är då möjligheterna för att ta oss ur detta? För det första tror jag att lokala avtal, diskussioner och överenskommelser i kommuner där närheten till både företagen och arbetskraften kan hjälpa. Att se matchningsproblemet och våga utmana med andra lösningar där företag, kommun, Arbetsförmedlingen och Migrationsmyndigheten m.fl. hittar genvägar. Att hitta de enkla jobben och fylla bristerna på kvalificerade yrkesarbetare skulle vara en injektion för Sverige som rejält skulle bidra till en positiv samhällsekonomisk utveckling.

På riksplan skulle en grundläggande lösning vara att sänka arbetskraftskostnaden och ekonomiskt stödja omskolningskostnader.

Att sänka arbetskraftskostnaden är relativt enkelt utan att för den delen sänka disponibel inkomst efter skatt. Det kan och bör göras via lägre arbetsgivaravgifter och inkomstbeskattning. Ett enkelt räkneexempel: att tjäna 25 000 kronor i månaden med 30 procent inkomstskatt och 30 procent arbetsgivaravgift, är lika mycket värt i inkomst som att tjäna 20 000 kronor i månaden med 10 procent inkomstskatt och 10 procent i arbetsgivaravgift. Men ger en skillnad på 10 000 kronor i lägre arbetskraftskostnad. Det skulle skapa och behålla fler enkla arbeten i Sverige. Detta kan ju ställas mot bidrag, utanförskap och arbetslöshet, men även flytt av svenska arbeten ut i Europa.

Att stödja omskolningskostnader genom fler yrkespraktiker och även här sänka kostnaderna så att det kan tillåtas vara mindre effektivt under omskolning och upplärning. Därmed få företag att även här våga pröva icke kvalificerad arbetskraft och delvis själv utveckla den till kvalificerad arbetskraft.

Det finns många möjligheter att företag och kommuner gärna skulle anta dessa utmaningar om rätt incitament finns. Idag måste det sökas genvägar och problematiken är för stor för att företag och arbetssökande ska kunna blomma ut i lokala lösningar.

Det behövs en högljudd debatt om helheten kring matchningsproblematiken och arbetskraftskostnaden om vi inte skall se en fortsatt ökad skillnad mellan de som har arbete och de som står utanför. Dessutom en strid ström av utflyttning av svenska företag till Europa. Vi har en unik möjlighet av tillgång på arbetskraft som vi inte får missa.

Mats Hansson, VD OnePartnerGroup

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skatt är skatt och avgift är avgift

KRÖNIKA De flesta av oss vet vad vi har i månadslön och vad vi ”får ut” i lön varje månad. Men hur många vet vad den totala kostnaden är för varje anställd varje månad? Vi pratar ofta om arbetsgivaravgifter. Men vet du vad de bekostar och går verkligen allt till olika former av förmåner för alla anställda i våra företag?
NYHET Publicerad:

Helt nytt grepp löser kompetensförsörjningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kompetensförsörjningen är ett stort problem för många företag. Därför har Falks metall i Gnosjö utvecklat en egen lösning.
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.
NYHET Publicerad:

Så rustar vi för framtidens utmaningar

KRÖNIKA De ekonomiska framtidsutsikterna tycks dystra, såväl i Jönköpings län som i riket i helhet. Konjunkturinstitutet sänker sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020 och konstaterade senast att högkonjunkturen är över.
NYHET Publicerad:

Lagligt, lämpligt och listigt

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, det menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning - så tycker de lokala företagen 

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Jönköpings län

FÖRETAGSKLIMAT Idag, den 24 september, släpper Svenskt Näringsliv sin ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Gnosjö kommun har bäst företagsklimat i Jönköpings län, enligt företagen. För första gången på fyra år återfinns nu alla länets kommuner på den övre halvan av landets 290 kommuner.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Jönköpings län

FÖRETAGSKLIMAT. Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för kommunerna i Jönköpings län ut inför 2019 års ranking?
NYHET Publicerad:

Jönköping fortsatt bra på att använda patent

PATENT Företag i Jönköpings län har under många år varit duktiga på att använda sig av nationella patent. Av den statistik för 2018 som Patent- och registreringsverket nyligen presenterade framgår att detta fortsatt gäller. Såväl Jönköpings län som Jönköpings kommun ligger bra till i en nationell jämförelse, vare sig man tittar på absoluta tal eller sett i relation till antal invånare.
NYHET Publicerad:

Politikers makthunger oroar Gnosjöföretagaren

JOBBSKAPARNA Snart har ett år gått av den nya mandatperioden, vilket innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har företagare i Jönköpings län på kommande period? Vi har intervjuat Michael Jonsson, VD och Ägare på AD-plast, för att få svar.
NYHET Publicerad:

Kompetensbrist fortsatt viktigast i servicebranschen

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden passerat. Det innebär nya förutsättningar och spelregler för näringslivet. Vi har pratat med Åsa Storm, VD för städ- och hemtjänstföretaget Stormtrivs i Jönköping, och tagit del av hennes tankar om företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Dalande intresse för offentliga upphandlingar oroar

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Politiker på företagsbesök: “Vi är överens om personalliggare inom byggbranschen”

JOBBSKAPARNA Som verksamma inom byggbranschen välkomnar NaijBygg i Smålandsstenar att man eftersträvar sund konkurrens i branschen. ”Tanken är god men frågan är om detta system gör den nytta som eftersträvas.
NYHET Publicerad:

Företagarens förslag till ett hållbart samhälle

JOBBSKAPARNA ”Vi som alla andra bolag har idag stora utmaningar i den otroliga förändringstakten som finns i näringslivet och samhället” säger Erik Kylberg, VD på Flit AB i Jönköping. ”Men det tror jag att vi kommer reda ut, det är ju det som företagandet går ut på.”
NYHET Publicerad:

Det lilla är det stora i Mullsjö

FÖRETAGSKLIMAT Mullsjö har en stark och positiv utveckling av företagsklimatet sedan 2012, det visar Svenskt Näringslivs enkätundersökning om lokalt företagsklimat. Vad kan företagen förvänta sig under pågående mandatperiod? Vi har intervjuat Linda Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Mullsjö.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagaren om näringspolitiskt fokus framåt

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden passerat, vilket innebär nya förutsättningar, både lokalt och nationellt. Vi har pratat med Johan Åsbrink, VD för Lunnagårds Sjukhem i Eksjö, om vad han tycker politikerna bör fokusera på.
NYHET Publicerad:

Företagen bidrar till att rädda klimatet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. 
NYHET Publicerad:

Fokus kompetensförsörjning i Värnamo

FÖRETAGSKLIMAT Det har snart gått ett år sedan den nya mandatperioden påbörjades. Det innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson på företagsklimatet i Värnamo kommun och mandatperioden han nu besitter?
NYHET Publicerad:

”Vi politiker har mycket att vinna på att öka förståelsen för näringslivet”

FÖRETAGSKLIMAT Snart har första året av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar och spelregler för landets jobbskapare. Vi har pratat med Beata Allen (C), kommunstyrelsens ordförande i Aneby, för att lyssna till vad man som företagare kan vänta sig framåt.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.