Ny granskning: Stor potential för kommunerna i Jönköpings län att göra fler affärer med näringslivet

Varje år görs många affärer mellan kommunerna i Jönköpings län och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, vem som driver äldreboendet eller vem som sköter om kommunens parker och grönytor.

SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Jönköping har andelen ökat från 5,1 procent år 2002 till 9,05 procent år 2021. Totalt har andelen ökat i 11 av länets 13 kommuner.

— I vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet, och hur man lyckas med inköpen, spelar stor roll för både ekonomin och den långsiktiga kommunala utvecklingen, konstaterar Anna Gillek, regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköping.

Trots att kommunerna i Jönköping handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I nästintill samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet.

— Genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar och samtidigt stärka kvaliteten i verksamheterna. Fler och bättre affärer med näringslivet utvecklar verksamheterna, bidrar till innovationer och gör att vi får mer värde för varje skattekrona, menar Anna Gillek.

Jönköping köper mest, Gnosjö minst

Sammanställningen av statistik från SCB visar att Jönköping, med 12,29 procent, är den kommun i länet med högst andel verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Jönköping är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan 2002. Efter Jönköping kommer Tranås och Habo där inköpen uppgår till ungefär 10 procent respektive 9 procent.

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Gnosjös kommunala verksamhet, med endast 2,67 procent av den totala budgeten. Habo och Aneby är de kommuner som gått mot strömmen och minskat sina inköp sedan 2002.

— Varje skattekrona måste användas på ett mer effektivt sätt. Då kan inte en kommun göra allt i egen regi. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, ökar effektiviteten och stärker de lokala förutsättningarna för företagande. Något som både kommunen och näringslivet vinner på i det långa loppet, avslutar Anna Gillek.