Entreprenader är en faktor som används när Svenskt Näringsliv årligen genomför mätningen av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Det visar hur stor del av den kommunala verksamheten som upphandlas från privata företag, föreningar och stiftelser. Många företag är beroende av att kommuner agerar affärsmässigt genom att upphandla varor och tjänster samt tillämpa valfrihetssystem. När en kommun lägger ut en betydande del av sin verksamhet på entreprenad skapas fler affärsmöjligheter, vilket bidrar till en växande marknad och stärker det lokala näringslivet.
I Västerbotten växer möjligheterna för företag som vill vara med och bidra till de olika kommunernas verksamheter. Andelen entreprenader har ökat från 5,28 procent år 2003 till 8,96 procent år 2023. Utvecklingen varierar dock mellan länets kommuner.
Andelen har ökat i 14 kommuner och minskat i en kommun. Umeå är den kommun med störst andel entreprenader, 12,84 procent. Därefter följer Nordmaling med 11,07 procent. Nordmaling har också haft den största utvecklingen sedan 2003, då andelen entreprenader i kommunen stigit med 9,44 procentenheter.
När en kommun upphandlar en större andel av sin verksamhet bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för företagen, vilket stimulerar det lokala näringslivet. När konkurrensen på marknaden ökar bidrar det till innovation och utveckling inom kommunal service.
Åsele och Lycksele har den minsta andelen entreprenader, med 3,56 procent respektive 3,61 procent. Åsele har dessutom haft den största minskningen från 2003, då andelen har minskat med 0,41 procentenheter.
Utvecklingen i Västerbottens län har även varit positiv mellan de två senaste mätåren, 2022 och 2023. Andelen entreprenader har ökat från 8,64 procent år 2022 till 8,96 procent år 2023.
I elva av länets kommuner har andelen ökat, medan den har minskat i fyra. Även år 2022 toppar Umeå och Nordmaling listan i länet i andelen entreprenader. Att utvecklingen är positiv skapar fler arbetstillfällen, stärker det lokala näringslivet och konkurrensen som skapas bidrar till en mer effektiv användning av skattepengarna. Dock har Nordmaling minskat sin andel mellan 2022 och 2023, medan Umeå har en positiv utveckling.
Åsele och Lycksele hade även år 2022 den lägsta andelen entreprenader. Båda kommunerna har dock ökat sin andel mellan 2022 och 2023.
Nedan följer utvecklingen av andelen entreprenader i de stora städerna i område norr.
Med ”stora städer” avses här städer med minst 50 000 invånare, vilket inkluderar Borlänge, Falun, Gävle, Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Umeå, Örnsköldsvik och Östersund.
Vid en jämförelse mellan de större städerna är det Gävle som har den största andelen entreprenader med 18,94 procent. Därefter följer Falun med 17,04 procent. Skellefteå har den minsta andelen entreprenader, 7,36 procent. Utvecklingen har varit positiv i de stora städerna. Falun är den kommun som har haft den största utvecklingen, där andelen entreprenader ökat med 13,80 procentenheter. Därefter följer Gävle kommun med en ökning på 12,27 procentenheter.
Det skiljer sig åt i hur stor andel av kommunens verksamhet som läggs ut på entreprenad både mellan kommunerna i länet och mellan de större kommunerna i norr. Det finns stora möjligheter för kommunen att låta företag bidra till deras verksamhet vilket kommer hjälpa kommunen på flera olika sätt men framför allt kommer det att stärka det lokala företagsklimatet. Med fler kommuner som öppnar för samarbete med näringslivet, växer potentialen för ett starkare Västerbotten med ett bättre företagsklimat.
Ida Frisch, studentmedarbetare
Artikeln baseras på underlag från SCB.