Ta inte bort mångfalden i välfärden

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Som företagare i välfärdsbranschen kan jag stolt säga att vi har varit en del av att driva utvecklingen framåt för hemtjänst. Den utvecklingen riskerar att omkullkastas genom Ilmar Reepalus väntande förslag om begränsningar av vinster i välfärden.

Åsa Storm, Stormtrivs

Åsa Storm, Stormtrivs

Foto: Sven Magnusson

Många av oss som arbetar i branschen kommer från det kommunala där nytänkande har vart oändligt svårt att få genom. När lagen om valfrihet trädde i kraft år 2009 fick vi plötsligt chansen att driva våra egna företag och med det har vi bidragit till att hemtjänsten har utvecklats oerhört de senaste åren. Det är otroliga investeringar som det privata gör i välfärden, som stat och landsting riskerar att gå miste om ifall förslaget genomförs.

Idag får kunden välja fritt vilken hemtjänst hen vill ha. Om mitt företag inte sköter sig väljer kunden ett annat alternativ och då faller vi bort automatiskt. Tack vare att det finns konkurrens måste mitt företag vara på tårna och prestera vårt allra bästa hela tiden. Det gör hemtjänsten bättre, både i det privata och det offentliga.

Att privata aktörer får bedriva hemtjänst har också lett till en större mångfald i branschen. Kunderna får möjlighet att välja det som passar bäst för just dem.

Vi måste värna valfriheten och vikten av att kunna välja själva. Om förslaget på vinstbegränsning skulle gå genom kommer många av aktörerna försvinna från marknaden.

Argumentet att företag inte borde få tjäna pengar på välfärdstjänster håller inte. Byggnation av skolor och sjukhus görs också för skattepengar. Varför ska den mansdominerande byggbranschen få tjäna pengar på skattefinansierad verksamhet om inte vi i kvinnodominerade yrken får göra det?

Det skulle vara ett otroligt hårt slag mot kvinnligt företagande om vinstmöjligheterna begränsas. Vi kvinnor måste få samma rätt och möjlighet som män har att påverka i de fält där vi verkar. Vi måste få driva företag på lika villkor som män.

Ett ord som skapats i den här debatten och sedan använts flitigt är ”övervinst”. Hur definieras övervinst? Häromåret gick Jönköping kommun back tre miljoner för hemtjänsten. Är det att gå med ”undervinst”? Nej, företag kan gå med vinst eller förlust. Det finns ingenting däremellan, trots att Reepalu försöker få det att låta så. Det man kallar övervinster mäter inte vilken kvalitet vi som privata aktörer levererar.

När kommunen inte klarar sig på sin budget tillskjuts pengar från en annan del. Om privata företag går med förlust måste vi tillskjuta pengar från egen kassa. Den risken är vi välfärdsföretagare beredda att ta. Men om man utsätter sig för en sådan risk måste man också rimligtvis belönas om man lyckas göra det bra.

Vi i den privata sektorn har blivit experter på att undvika förluster i välfärden. Kommunerna borde fråga oss hur vi gör. Och regeringen borde uppmuntra oss välfärdsföretagare istället för att bestraffa oss.

Åsa Storm, grundare av Stormtrivs

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Jönköping fortsatt bra på att använda patent

PATENT Företag i Jönköpings län har under många år varit duktiga på att använda sig av nationella patent. Av den statistik för 2018 som Patent- och registreringsverket nyligen presenterade framgår att detta fortsatt gäller. Såväl Jönköpings län som Jönköpings kommun ligger bra till i en nationell jämförelse, vare sig man tittar på absoluta tal eller sett i relation till antal invånare.
NYHET Publicerad:

Politikers makthunger oroar Gnosjöföretagaren

JOBBSKAPARNA Snart har ett år gått av den nya mandatperioden, vilket innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har företagare i Jönköpings län på kommande period? Vi har intervjuat Michael Jonsson, VD och Ägare på AD-plast, för att få svar.
NYHET Publicerad:

Kompetensbrist fortsatt viktigast i servicebranschen

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden passerat. Det innebär nya förutsättningar och spelregler för näringslivet. Vi har pratat med Åsa Storm, VD för städ- och hemtjänstföretaget Stormtrivs i Jönköping, och tagit del av hennes tankar om företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Dalande intresse för offentliga upphandlingar oroar

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Politiker på företagsbesök: “Vi är överens om personalliggare inom byggbranschen”

JOBBSKAPARNA Som verksamma inom byggbranschen välkomnar NaijBygg i Smålandsstenar att man eftersträvar sund konkurrens i branschen. ”Tanken är god men frågan är om detta system gör den nytta som eftersträvas.
NYHET Publicerad:

Företagarens förslag till ett hållbart samhälle

JOBBSKAPARNA ”Vi som alla andra bolag har idag stora utmaningar i den otroliga förändringstakten som finns i näringslivet och samhället” säger Erik Kylberg, VD på Flit AB i Jönköping. ”Men det tror jag att vi kommer reda ut, det är ju det som företagandet går ut på.”
NYHET Publicerad:

Det lilla är det stora i Mullsjö

FÖRETAGSKLIMAT Mullsjö har en stark och positiv utveckling av företagsklimatet sedan 2012, det visar Svenskt Näringslivs enkätundersökning om lokalt företagsklimat. Vad kan företagen förvänta sig under pågående mandatperiod? Vi har intervjuat Linda Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Mullsjö.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagaren om näringspolitiskt fokus framåt

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden passerat, vilket innebär nya förutsättningar, både lokalt och nationellt. Vi har pratat med Johan Åsbrink, VD för Lunnagårds Sjukhem i Eksjö, om vad han tycker politikerna bör fokusera på.
NYHET Publicerad:

Företagen bidrar till att rädda klimatet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. 
NYHET Publicerad:

Fokus kompetensförsörjning i Värnamo

FÖRETAGSKLIMAT Det har snart gått ett år sedan den nya mandatperioden påbörjades. Det innebär nya förutsättningar för näringslivet. Hur ser kommunstyrelsens ordförande Hans-Göran Johansson på företagsklimatet i Värnamo kommun och mandatperioden han nu besitter?
NYHET Publicerad:

”Vi politiker har mycket att vinna på att öka förståelsen för näringslivet”

FÖRETAGSKLIMAT Snart har första året av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar och spelregler för landets jobbskapare. Vi har pratat med Beata Allen (C), kommunstyrelsens ordförande i Aneby, för att lyssna till vad man som företagare kan vänta sig framåt.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft. 
NYHET Publicerad:

Att tanken är god räcker inte

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning - en strategisk fråga för politiken

JOBBSKAPARNA Snart har första året på den nya mandatperioden gått, vilket innebär att nya förutsättningar för näringslivet både genomförts och kan förväntas framåt. Vilka förväntningar har Linda Fransson, VD på Gnosjö Automatsvarvning AB, på näringspolitiken framöver?
NYHET Publicerad:

Fler bostäder för ett välmående Jönköping

BOSTÄDER Hur ser bostadsbristen ut i din kommun? I Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät tar Sveriges kommuner ställning till frågan. Enkätsvaren att döma ser vi att antalet kommuner som upplever ett underskott på bostäder ökat från 155 till 240, samtidigt som antalet som upplever balans på bostadsmarknaden minskat från 98 till 46 sedan 2014 till 2019. Siffrorna ger en fingervisning om en bostadsbrist som växt fram i Sverige under de senaste åren.
NYHET Publicerad:

Sommaren – en tid för reflektion

SOMMARKRÖNIKA Många företag arbetar hårt in i det sista för att sedan klara av att verksamheten taktar av under sommaren – när vi alla ska få tillfälle till ledighet, vila och aktivitet. Då hoppas jag också att våra beslutsfattare nyttjar möjligheten till reflektion kring det fortsatta utvecklingsarbetet av den egna kommunen, regionen och landet som helhet. För om vi inte planerar och agerar strategiskt kommer vi att bli omsprungna av andra som är än mer på tå och med siktet på framtiden.
NYHET Publicerad:

Konditoriägare önskar lägre arbetsgivaravgifter – för alla

JOBBSKAPARNA Snart har ett år av den nya mandatperioden gått, vilket innebär nya förutsättningar för näringslivet. Vilka förväntningar har Fredrik Olsson, VD Bernts Konditori, som företagare på denna mandatperiod? Vilka näringspolitiska åtgärder kan vi vänta oss?
NYHET Publicerad:

Gemensamt ansvar för kompetensförsörjningen i länet

REKRYTERING. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät upplever en majoritet av företagen problem med att rekrytera personal med rätt kompetens. För att lösa det krävs ett ökat samarbete mellan skola och näringsliv, något som bland annat kan göras genom Svenskt Näringslivs årliga SYV-dag.
NYHET Publicerad:

”Företag är en demokrati”

JOBBSKAPARNA ”Det viktigt att samhället vet var välfärden kommer ifrån”, säger Michael Jonsson på AD Plast i Anderstorp. Hans företag har 41 anställda och bidrar med 56 förskoleplatser.
NYHET Publicerad:

Nytt reformförslag för svensk skola

RAPPORT Trots en arbetslöshet på 5,8 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Jönköpings län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.