Vem bär ansvaret för den psykiska ohälsan?

Den debatt och diskussion som förs om den ökande psykiska ohälsan tenderar ofta att fokusera enbart på arbetsgivaren och arbetsplatsen, och utmåla dem som roten till allt ont. Detta ville Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, och hennes kollegor ändra på med hjälp av rapporten ”Psykisk ohälsa - Mer än en arbetsmiljöfråga.”

- För att påverka beslutsfattare och myndigheter kan man antingen använda sig av en megafon eller en rapport, säger Anna. Den här gången blev det en rapport.

Tanken är att den ska underlätta för företagarna så att de kan bedriva ett effektivt, enkelt och bra arbetsmiljöarbete. I den sammanfattas röster från forskare, läkare och Svensk Näringslivs medlemsföretag om var ansvaret för den psykiska ohälsan egentligen ligger.

Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige, även om det inom den privata sektorn ser bättre ut än i den offentliga. Det är framför allt kvinnor i åldrarna 30–39 som drabbas, och av dem är det de med kontaktyrken som löper störst risk att drabbas. Kontaktyrken kallas den kategori yrken som medför mycket möten med andra människor, och detta sker ofta i pressade situationer. Ett exempel på detta är socialsekreterare, men även skola, vård och omsorg. Här har arbetsgivaren ett ansvar för att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt, för att undvika både psykisk och fysisk ohälsa. Men även i privatlivet finns stress som kan leda till psykisk ohälsa.

- Vi lever idag i ett samhälle där allting händer väldigt snabbt, och hela tiden. Man förväntas vara konstant uppkopplad och nåbar, och det medför många fördelar men har även en baksida i form av negativ stress, säger Anna.

Vi tenderar att ständigt jämföra oss med andra och ställa orimliga krav på oss själva, gällande alltifrån matlagning till barnuppfostran till självförverkligande. Och detta är saker som arbetsgivaren varken ska eller kan påverka, trots att det påverkar vår hälsa vilket i sin tur påverkar arbetsprestationen.

Även medarbetarna har alltså ett ansvar, och en plikt, att bidra till god arbetsmiljö. Är det något som inte stämmer måste detta kommuniceras uppåt, så att arbetsgivaren får en chans att göra något åt det. Dessutom är vi varandras arbetsmiljö, och hur vi beter oss kommer att påverka våra medarbetare.

- Och kanske finns det även ett eget ansvar, att ta hand om sig själv både psykiskt och fysiskt? menar Anna.