Nytt politiskt läge i Sverige med stora utmaningar

Det ansåg både Barometerns politiska chefredaktör Martin Tunström och Svenskt Näringslivs opinionsbildare Amelie Langby, som medverkade vid Svenskt Näringslivs kvällsseminarium på Teleborgs Slott i Växjö, samma dag som Stefan Löfvén läste upp sin nya regeringsdeklaration.

– Här finns ingenting om eventuella regelförändringar, påpekade Amelie Langby. Vad händer där? Vi hade hellre sett andra åtgärder än en familjevecka, som är dyr att genomföra.

Hon nämnde bland annat en snabb strukturomvandling på grund av såväl globalisering, digitalisering som automatisering. Parallellt med detta en ökande internationell konkurrens också på hemmaplan, ett utanförskap med höga ingångströsklar till arbetsmarknaden och en kompetensbrist inom många områden i arbetslivet.

Martin Tunström konstaterade att det finns flera områden, som inte nämns i regeringsförklaringen.

– Industripolitiken lyser med sin frånvaro. Kan det möjligen bero på att Stockholmsregionen har så lite industri? Energifrågorna saknas också. Det ska bli spännande att höra hur Ygeman tänker lösa industrins energibehov.

– Högre utbildning nämns inte heller, sade Martin Tunström. Svenska universitet har inga incitament för att medverka i fortbildning av personer ur arbetskraften. I andra länder, där utbildning kostar, blir detta en intäktsmöjlighet.

Martin Tunström, Barometerns politiska chefredaktör, gjorde också en utvikning om det märkliga (?) i att Sverige kan ha ett så mäktigt parlament som Sveriges kommuner och landsting (SKL), utan att det styrs av någon som helst lagstiftning. Kommuner och regioner/landsting är via SKL en tung remissinstans. Dessutom har den inte alltid samma politiska färg som riksdagen.

– Socialdemokraterna är normalt starkare i kommunerna än i riksdagen och med moderaterna är det tvärtom. Därutöver har vi nu en ”SD-faktor”. Drygt hälften av SD-väljarna i riksdagsvalet, röstar på ett annat parti lokalt. I många delar av landet är SD näst största parti.

– Det blir så när de offentliga grundverksamheterna inom vård, skola och brottsbekämpning inte fungerar. Då vänder sig väljarna mot samhället och röstar populistiskt, tolkade Martin Tunström detta som.

Han anknöt därmed till temat ”Ett utmanat Sverige”, som är titeln på en av Svenskt Näringslivs aktuella rapporter. Jonas Frycklund, samhällsekonom på Svenskt Näringsliv, berörde denna med några exempel på stora utmaningar, sedda i ett internationellt konkurrensperspektiv.

• Våra exportmarknader växer snabbare, än vår export dit, vilket innebär att vi tappar konkurrenskraft och andelar. Vi har fallit i OECD: välståndsliga sedan 1970-talet, påpekade han
• Andelen elever i grundskolan som inte klarar godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik har fördubblats till c:a 17 procent sedan läsåret 97/98
• I bostäder och infrastruktur har vi ett eftersatt underhåll på 300 miljarder
• Andelen unga, respektive äldre över 80 år, växer från 50 till 55 procent under de kommande tio åren
• Bara Nederländerna har ett större ”sysselsättningsgap” mellan inrikes och utrikes födda, än Sverige, där gapet är 16 procentenheter
• Ett motsvarande gap relaterar till utbildningsnivån. Av de med gymnasiekompetens är 82 procent i arbete, medan andelen bland dem som är utan, bara är 57 procent

Svenskt Näringsliv drar inga partipolitiska slutsatser av detta, påpekades under seminariet, men har ett antal sakpolitiska förslag, som man kan läsa om i rapporten ”Ett utmanat Sverige”.

Olle Termén