Använd skattepengarna effektivt

Mot den bakgrunden har Svenskt Näringsliv gett konsultföretaget WSP i uppdrag att i en teoretisk modell beräkna vad det skulle innebära om kommuner presterade minst lika bra som ett antal benchmarkingkommuner. Områdena som jämförts är förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till funktionshindrade, vilka tillsammans står för ca 75 procent av den totala kommunala verksamheten.

Växjö är en av de 31 kommunerna som beräkningarna gjorts för. Om kostnaderna i Växjö skulle sänkas till genomsnittsnivå för de kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad, skulle det innebära en besparing på 350 miljoner årligen. Det motsvarar en effektivisering på 10 procent.

Beräkningen är att betrakta som ett räkneexempel på en teoretisk effektiviseringspotential. Det viktiga är inte den exakta nivån utan ses som en indikation på potentialen.

Det finns inga heltäckande svar på varför vissa kommuner lyckas bättre än andra med sin verksamhet, men några faktorer som brukar lyftas fram är bland annat:

• Tydliga politiska mål, med tydliga regelverk, ansvarsfördelning och budgetdisciplin
• Analys, jämförelser och systematisk uppföljning av ekonomi och verksamhet
• Engagerade och delaktiga medarbetare med god arbetsmiljö
• Flexibla arbetssätt och öppenhet mot ny teknik och nya metoder
• Ett sektorsövergripande perspektiv samt samverkan mellan enheter, kommuner och myndigheter
• Privata aktörer som skapar konkurrens