Byggarna bygger byn

– Det är bra tryck på byggnationen i hela länet även om Växjö såklart står för den större delen, säger Kjell Karlsson, chef på Sveriges Byggindustrier i Kronoberg. Många projekt är under uppförande och nya står på tur.

På senare år har byggandet ökat mycket kraftigt och Kronobergs län är inget undantag. 700 lägenheter byggstartades under 2015 i länet och förra året var siffran nästan 1500, enligt Statistiska Centralbyrån. I Växjö och Ljungby byggs en hel del som bostadsrätter men även i mindre kommuner byggs det hyreslägenheter. I Uppvidinge t.ex. har det byggts ett 50-tal lägenheter under de senaste åren. Men även skolor, vårdhem, kontor, värmeverk, idrottsanläggningar, vägar m.m. byggs nu i länet. Totalt jobbar ca 4 500 personer inom byggverksamheten i länet och omsättningen är ungefär 9 miljarder kronor.

Branschen har lockat många ungdomar till yrkena och utbildningssidan fungerar väl med bygg- och anläggningsprogram på sex gymnasieskolor i länet.

– Vårt upplägg med gymnasieutbildning följt av en färdigutbildning som anställd lärling, fungerar alldeles utmärkt, säger Kjell Karlsson. När lärlingen har fullgjort sin utbildning utfärdar BYN (Byggyrkesnämnden), som består av Sveriges Byggindustrier, ME och facken Byggnads och SEKO, ett yrkesbevis. Det har visat sig vara en mycket framgångsrik modell. Det finns ett gemensamt intresse att få kompetenta medarbetare i företagen. Men även på Linnéuniversitetet är det ett rejält söktryck med 90 elever/år som går byggutbildningsprogrammen.

– Företagen har en flaskhals med svårigheter när det gäller rekrytering och utbildning av arbetsledare. Där finns i dag ett stort behov att fylla, säger Kjell Karlsson.

Byggbranschen följer konjunkturen väldigt väl och nu har det varit högtryck en längre tid.

– För att få en jämnare produktionstakt så vore det önskvärt att det offentliga styrde sina investeringar till tider med lite sämre konjunkturläge, då skulle vi få en jämnare sysselsättning i branschen och det offentliga skulle säkert också kunna få lägre priser på sina investeringar, säger Kjell Karlsson.

För större projekt skulle det vara bra med en utveckling av fler PPPlösningar (Private Public Partnership). En modell som finns i större utsträckning i många andra länder där det offentliga och privata gemensamt finansierar större infrastruktursatsningar. I Norge finns exempelvis många väg- och tunnelbyggen där det privata är med och finansierar mot att man får ta ut en avgift under en begränsad tid för att sedan ”skänka” vägen eller tunneln till staten. Öresundsbron är ett exempel från den svenska sidan på en PPPlösning.

– Vi ser med tillförsikt på framtiden för byggbranschen samtidigt som vi vet att det kan svänga snabbt. I början av 90-talet gick luften ur marknaden totalt. Därför är det viktigt att politikerna skapar system och regler som är stabila över tid för att utvecklingen ska bli bra, säger Kjell Karlsson, chef på Sveriges Byggindustrier i Kronoberg.