Miljoner till yrkesvux kan brinna inne – ”Kommunerna sitter med Svarte Petter”

Tidigare i vår kom beskedet att regeringen avsätter 709 miljoner kronor i extra anslag till yrkesutbildningar i år. 407 miljoner går till Myndigheten för yrkeshögskolan och 302 till regionalt yrkesvux inom Komvux. Ett både välkommet och något tveksamt besked, menar Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning.

− Det är bra att regeringen satsar på yrkesutbildningar, men det finns en stor risk att delar av den här satsningen blir verkningslösa, säger hon.

Hon konstaterar att pengarna som ska gå till yrkeshögskolan nog kommer att användas till det som det är tänkt.

− Värre är det med pengarna som avsätts till yrkesvux, säger hon.

Maria Bernhardsen förklarar att det i första hand inte är pengar som saknas för att kommunerna ska kunna anordna yrkesutbildningar på vuxenskolan. Hur mycket pengar yrkesvux får varje år varierar, men för 2025 fanns det 4,2 miljarder kronor. Utöver det tillkommer nästan varje år en summa även i vårändringsbudgeten, precis som i år. Normalt skickas dock drygt 40 procent tillbaka, eftersom pengarna inte används. Det innebär att det i år sannolikt är drygt 1,8 miljarder kronor som går tillbaka till statskassan– som alltså skulle ha använts till viktiga utbildningar om förutsättningarna var rätt.

− Rent krasst finns det tillräckligt med pengar till yrkesvux redan – men det är annat som behövs för att de också ska användas, säger Maria Bernhardsen.

– Staten behöver använda pengarna på ett smartare sätt. Pengarna behövs, men det behövs också förutsättningar för att kunna använda dem.

Förklaringen är både enkel och komplicerad. Den enkla delen? Kommunerna gör inte av med pengarna.

− Systemet är för kortsiktigt, säger hon.

Går inte att söka för två år i taget

Tidigare tilldelades yrkesvux medel för ett år i taget. Det har bättrats något, eftersom kommunerna sedan årsskiftet kan söka för upp till två år. Däremot går det inte att ansöka för två år i samma ansökningsomgång, utan ansökningarna för respektive år görs separat under olika tidsperioder. Besked för 2026 kommer i juni och för 2027 i september.

− Även om det är bättre än tidigare, så är det ett onödigt krångligt förfarande, säger Maria Bernhardsen.

Pengarna fördelas av Skolverket ut till kommunerna, som måste göra av med dem samma år. Annars brinner de inne.

− Oftast måste kommunerna rigga utbildningar, utlysa dem, anta elever och genomföra utbildningarna inom loppet av mindre än ett år. Ibland ska även utbildningen upphandlas. De hinner helt enkelt inte med, säger Maria Bernhardsen.

Och det är också den största anledningen till att pengarna från vårändringsbudgeten riskerar att inte komma till användning.

– De kommer alldeles för sent.

Men varför tror du att regeringen ändå avsätter pengarna?

– Dels tror jag att de har förstått att det finns ett behov av yrkesutbildningar och det är bra. Nu vill regeringen visa sig handlingskraftig genom att de satsar pengar. Och då sitter kommunerna där med Svarte Petter och för att de behöver lämna tillbaka pengarna när året är slut.

Haken för yrkesvux är just bristen på långsiktighet, men även nivåerna på statsbidraget.

– Även om kommunerna visste att de hade finansiering i mer än ett år, så får de alldeles för lite betalt per utbildningsplats.

I själva verket har inte ersättningsnivån höjts alls de senaste tolv åren.

– Om ersättningarna halkar efter kommer viktiga utbildningar inte till stånd, säger Maria Bernhardsen.

Stort behov av kompetens

Många branscher skriker efter kompetens. Vartannat företag behöver kompetens på gymnasial nivå, visar undersökningar från Svenskt Näringsliv. Därför behövs korta och långa utbildningar som genomförs inom såväl yrkeshögskolan som yrkesvux. I praktiken krävs många fler utbildningar och utbildningsplatser än det finns.

− Det behövs fler utbildningar som näringslivet efterfrågar. Många av de utbildningar som genomförs idag är till kommunernas egna verksamheter. Drygt sex av tio som läser på yrkesvux läser vård och omsorg eller barn och fritid. Det är viktiga yrken, men de räcker inte för att svara mot behoven på hela arbetsmarknaden, säger Maria Bernhardsen.

Näringslivet har alltså ett betydligt större behov av yrkesutbildningar än vad som kommer via yrkesvux. Maria Bernhardsen menar att det beror på att företagen har ett för litet inflytande över utbildningarnas utformning.

I början av förra året presenterades en statlig utredning, den så kallade Yrkesvuxutredningen. I betänkande finns några bra förslag inom ramen för befintliga yrkesvux, till exempel att höja statsbidraget per utbildningsplats och stärka långsiktigheten.

– Det är bra och välkomna förslag, säger Maria Bernhardsen.

Ett av förslagen handlar om att kommunerna ska kunna tilldelas medel för tre år i taget. Det, menar hon, skulle skapa betydligt bättre förutsättningar och ge kommunerna en möjlighet till framförhållning.

− Det är en sån enkel sak att bara genomföra, så det borde redan ha gjorts, säger hon.

Men trots att utredaren hade i uppdrag att komma med förslag som ytterligare skulle stärka yrkesvux, så saknades det, konstaterar Maria Bernhardsen. Det handlar till exempel företagens inflytande över utbildningarna, fler vägar för initiativ till yrkesutbildning, möjligheten att rekrytera elever från hela landet och inte minst nya urvalsregler som bland annat stärker företagens behov av kompetens.

– Det är beklagligt. Det finns mycket som skulle kunna göras och det är förhållandevis enkla åtgärder, säger hon.

– Det har vi också påtalat i vårt remissvar. Men trots att det nu har gått nästan ett år finns det fortfarande inte någon proposition.

Vad händer om företagen inte kan hitta rätt kompetens?

– Kompetensen är helt avgörande för att vi ska klara de stora infrastruktursatsningarna, vår livsmedelsförsörjninst vår välfärd. Så det är bråttom och viktigt att yrkesvux får bättre förutsättningar.