Fler elever måste bli behöriga till yrkesprogrammen

Bristen på medarbetare med rätt kompetens är företagens största tillväxthinder. Kompetens motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar mest. 2040 riskerar vi sakna drygt 230 000 yrkesarbetare i Sverige. Det är därför angeläget, för företagen och samhället i stort, att eleverna på yrkesprogrammen bli fler, inte färre. För att eleverna på yrkesprogrammen ska bli fler behöver platserna i gymnasieskolan dimensioneras annorlunda. Framför allt behövs det färre platser på samhällsvetenskapliga, ekonomi och estetiska programmen. För att eleverna på yrkesprogrammen ska bli fler behöver också fler elever bli behöriga till yrkesprogrammen.

Det är avgörande att elevernas resultat i grundskolan ökar. Det är ett stort offentligt misslyckande att så många elever lämnar årskurs nio utan tillräckliga förkunskaper för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Staten kan inte skjuta över det misslyckandet på företagen. För många elever tar inte examen från de nationella programmen och för många elever har inte med sig rätt förkunskaper från grundskolan. Ambitionen måste vara att alla elever tar examen från gymnasieskolan och det offentliga måste göra mer för att det ska ske. Men på kort och medellång sikt kommer gruppen obehöriga elever fortsatt att vara stor.

Nya jobb och gymnasieförberedande program

I betänkandet ”SOU 2024:74 – Fler vägar till arbetslivet” föreslår utredningen att det ska inrättas nya nationella yrkesprogram inom gymnasieskolan. Även om Svenskt Näringsliv avstyrker utredningens förslag har utredningen på ett förtjänstfullt sätt visat att vi behöver skapa bättre utbildningar för elever som idag inte har tillräckliga förkunskaper för att ta sig in på ett nationellt program. Dagens introduktionsprogram uppvisar stora brister och ger inte elever de förutsättningar de behöver för fortsatta studier eller jobb. Vi delar utredningens konstaterande att elever på dagens introduktionsprogram behöver mer tid för vissa delar och ett annat upplägg på sin utbildning än de elever som idag är behöriga till nationella gymnasieprogram. Men vi ser som sagt också brister i utredningens förslag och vi anser att de skulle kunna utvecklas.

De elever som inte har tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på ett nationellt program behöver få en bättre utbildning än vad de får idag. Ambitionen ska vara att de tar sig in på ett nationellt program och tar examen därifrån under sin gymnasietid. Därför behöver vägarna till ett nationellt program vara tydliga, men vissa elever kommer också behöva bra och tydliga vägar till ett jobb. För de elever som inte är behöriga till nationella program bör det finnas valbara utbildningar med bredare branschingångar. Jobb och gymnasieförberedande program inom fem områden:

• Industri och gröna näringar
• Fordon och transport
• Besöksnäring och handel
• Bygg, anläggning och installation
• Tjänster och välfärd

Utbildningarna ska ha ett bestämt nationellt innehåll men mängden praktik kan variera. Yrkesinnehållet är antingen en sammansättning, som branschen bestämmer, av befintliga påbyggnadsbara yrkesämnen eller så sätter branschen ihop särskilda utbildningsmoduler som sedan kan valideras eller en kombination av de båda alternativen.

Fler elever på yrkesprogrammen och ökat branschinflytande

Alla elever som är behöriga på ett nationellt program ska också gå på ett nationellt program. Allt annat hade varit en stor ambitionssänkning och skulle på sikt drabba både företagens konkurrenskraft och Sveriges välstånd. Sju av tio av dagens yrkesprogramselever tycker att det är viktigt att det krävs gymnasiebehörighet för att få gå gymnasiet och över hälften instämmer i att de hade ansträngt sig mindre i åk 9 om det inte krävdes gymnasiebehörighet för att gå i gymnasiet. Även om en gymnasieexamen inte är avgörande för att kunna skaffa sig ett jobb, så förbättrar en gymnasieexamen jobbchanserna och ökar förutsättningarna för en individ att utvecklas genom arbetslivet.

På samma sätt som det generellt är viktigt att öka branschernas inflytande över yrkesutbildningen är det också viktigt att branscherna har ett avgörande inflytande över struktur och innehåll för utbildningar för elever som inte är behöriga till dagens nationella gymnasieprogram. Inflytandet som branscherna har idag genom de nationella programråden är inte tillräckligt.

Med ett stort branschinflytande ökar sannolikheten för att utbildningarna ska upplevas som, och faktiskt vara, attraktiva och meningsfulla för eleverna som går där. Då leder de också till jobb.

När det kommer till utredningens andra två huvudförslag, branschskolor och yrkesprov, anser Svenskt Näringsliv att det är viktigt att skyndsamt att säkerställa att de branschskolor som bedrevs under försöksverksamheten återigen kan bedriva verksamhet inom ramen för ett statsbidrag och att nya branschskolor kan startas samt att implementeringen av yrkesprov inom gymnasieskolan påbörjas.