I höstbudgeten finns tre strategiska satsningar för att stärka yrkesutbildningen för vuxna som vi inom Svenskt Näringsliv arbetat för att få till stånd. Satsningarna kommer, om de används på rätt sätt, bidra till stärkt kompetensförsörjning till företagen av just yrkeskompetens, vilket är högt efterfrågat. De möjliggör för individer att ställa om eller läsa en utbildning som leder till jobb, skriver Hanna Cederqvist, policyexpert kompetensförsörjning.
Satsningarna går i linje med regeringens i budgetens uttalade ambition att fler ska läsa en yrkesutbildning på gymnasial nivå. Regeringen satsar även på eftergymnasial yrkesutbildning inom ramen för Yrkeshögskolan via medel för fortsatt expansion.
Två viktiga satsningar gäller stärkt finansiering till yrkesvux och förlängning av piloten Nationell yrkesutbildning (NY), där företag och branscher för första gången kan ta initiativ till yrkesutbildning på gymnasial nivå som finansieras av staten. Därtill presenterades två nyheter – medel för utökad expansion av yrkeshögskolan och en utvidgning av NY. Detta är sammantaget satsningar som vi inom näringslivet länge har efterfrågat – och som nu får politiskt gehör.
1. Höjda statsbidrag för yrkesvux och stärkt långsiktighet – en förutsättning för kvalitet och bredd i utbudet: Regeringen går vidare med förslaget från Yrkesvuxutredningen om att höja statsbidragsnivåerna inom yrkesvux. Detta är en nödvändig åtgärd för att kunna erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar, även de mer kostsamma utbildningarna, där det finns en stark efterfrågan hos arbetslivet. För att yrkesutbildningen ska kunna möta kompetensbehoven inom näringslivet krävs att statsbidragen i högre grad täcker de faktiska kostnaderna. Svenskt Näringsliv har länge drivit denna fråga, senast i juni vid ett seminarium i riksdagen tillsammans med SKR och Vuxenutbildning i Samverkan. Det kommer dessutom att bli möjligt att höja statsbidragen utan att tillföra nya medel. Det är en välkommen reform, inte minst eftersom det är vanligt att de avsatta medlen ej omsätts till utbildning. Under 2024 användes enbart 62 procent av de avsatta medlen för yrkesvux, vilket innebär att 38 procent av medlen som avsatts för yrkesutbildning inom yrkesvux går tillbaka till statskassan. Det går därför att höja ersättningen per utbildningsplats inom ramen för befintlig budget. Denna reform kan få stor betydelse för kompetensförsörjningen i näringslivet.
2. Nationell yrkesutbildning – en möjlighet: Regeringen har tidigare aviserat att försöksverksamheten med nationell yrkesutbildning ska förlängas. Det är viktigt och bra för att kunna utvärdera verksamheten på ett bra sätt. Nu tillförs dessutom ytterligare medel – 50 miljoner kronor per år fram till 2028 – för att stärka satsningen. Försöksverksamheten utgår från samma principer som yrkeshögskolan, vilket möjliggör för branscher och företag att ta initiativ till yrkesutbildning på gymnasial nivå tillsammans med en utbildningsanordnare, privat eller offentlig. Den förbättrar möjligheterna att få till yrkesutbildningar som är efterfrågade men saknas på arbetsmarknaden, vilket är avgörande för att möta företagens kompetensbehov.
3. Utbyggnad av yrkeshögskolan – ett strategiskt steg för kompetensförsörjningen: Regeringen fortsätter även att bygga ut yrkeshögskolan, vilket är ett välkommet besked. Yrkeshögskolan är den näst mest efterfrågade utbildningsformen bland företag som söker kompetens, och intresset bland studerande ökar i takt med att utbudet växer. Antalet behöriga sökande per utbildningsplats har ökat snabbare än antalet platser, vilket ytterligare visar på behovet av fortsatt expansion.
Sammanfattningsvis är dessa tre satsningar viktiga för att stärka yrkesutbildningen för vuxna. Nu krävs fortsatt samverkan mellan stat, kommuner och näringsliv för att säkerställa att reformerna får genomslag i praktiken och ger fler en effektiv väg till jobb, kan stärka kompetensförsörjningen till näringslivet och bidra till stärkt tillväxt.
YrkeshögskolanGymnasieskolagymnasial yrkesutbildning