Riksdagskandidater om näringslivets viktigaste frågor

Kommer du att verka för att lyfta näringslivets villkor på den politiska agendan? Hur i så fall? 

– Jag har gjort 129 besök på företag och i välfärden sedan årsskiftet runt om i hela vårt län, varav 18 praodagar för att lära känna verksamheter något mer på djupet. Jag beskriver frågorna och förutsättningarna jag möter, tillsammans med förslag på hur problemen kan lösas. Att lyfta frågorna på agendan är en sak, men det som spelar mest roll är att mejsla fram reformer för att förbättra för tillväxt, jobb och företagsamhet.

Energiförsörjningen och rusande priser på bränsle hotar jobben och tillväxten. Hur vill du underlätta för företagen och lösa problemen på lång och kort sikt?

Kort sikt: högkostnadsskydd

• Inför ett tillfälligt högkostnadsskydd för hushållen under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden.

Medellång sikt: sänkt skatt och omställningsstöd

• Slopa skatten på kraftvärme. När rödgröna införde skatt på kraftvärme minskade produktionen. Kraftvärmen har outnyttjad kapacitet motsvarande en kärnkraftreaktor. Skatten behöver avskaffas.
• Stärkt skatteavdrag för omställning. Människor ska inte behöva ransonera, men den som vill minska sin elkonsumtion bör stöttas med skatteavdrag på arbets- och materialkostnader vid energieffektiviseringar i hemmet.

Lång sikt: ny kärnkraft

• Bygg ny kärnkraft vid Ringhals. Stamnätet är redan på plats och har kapacitet för mer än Skånes årliga elförbrukning.
• Slopa slutdatumet för kärnkraft i Sverige. Ge staten skadeståndsansvar för politiskt beslutade stängningar i förtid.
• Stryk lagliga hinder för ny kärnkraft. Avskaffa plats- och antalsbegränsningarna för kärnkraftsreaktorer, så det kan byggas nytt. Tillsätt resurser för snabbare tillståndsgivning.
• Låt varje kraftslag bära sina kostnader och få betalt för sina nyttor i elsystemet. Det premierar planerbarhet och ger lägre kostnader.

Moderaterna i Kronoberg menar dessutom att elskatten behöver ses över och att det bör utredas hur priset kan bli rättvist över landet, exempelvis med en översyn av elprisområdena.

Många företag saknar idag arbetskraft med rätt utbildning. Vilka åtgärder ser du måste till för att lösa problemet?

– Kompetensförsörjningen är en av de frågor som återkommit flest gånger under mina företagsbesök. Arbetsgivare beskriver att de behöver lägga lång tid på upplärning, oavsett om personerna läst yrkesanpassat gymnasieprogram eller inte. Dels krävs en bättre fungerande yrkesutbildning, dels behövs en tydlig arbetslinje som ställer krav. Alla som kan arbeta, ska arbeta. För att yrkesutbildningen ska fungera bättre bör yrkesprogrammen bli tvååriga, med möjlighet till ett tredje år för den som vill ha högskolebehörighet. De som hellre vill ut i yrken kan då göra ett lärlingsår, där företaget kan lära upp i sina maskiner eller metoder. Det behövs ett förenklar lärlings- och praktiklyft, där exempelvis ersättningen till arbetsgivare som tar emot behöver förenklas och certifieringen som handledare blir samma oavsett inom vilket system (APL, LIA, AMU etc.) personen tas emot. För att stärka arbetslinjen behövs utbildningsplikt för alla arbetslösa som saknar gymnasial utbildning. Det ska vara ett krav för att få bidrag att utbilda sig, lära sig svenska, göra praktik och ta erbjudna jobb.

Brottslighet och otrygghet kostar företagen miljardbelopp årligen och leder även till mänsklig lidande på det individuella planet. Vilka åtgärder ser du som viktigast för att skapa ett tryggt samhälle även för näringslivet?

– Företagens kostnader för trygghet blir som en extra skatt. Tillsammans med två nuvarande riksdagsledamöter, Niklas Wykman och Louise Meijer, skrev jag förra året en rapport om Kriminalitetens kostnader och åtgärder för att minska kostnaderna genom att minska kriminaliteten. Vi föreslår en kombination av fler poliser, rättvisa straff och fungerande förebyggande åtgärder. Idag vet vi för lite om vad som funkar, därför borde ett nytt forskningsinstitut för trygghetsfrågor förläggas till Linnéuniversitetet. Det kan jämföras med Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala, fast för trygghetsfrågor och som drar nytta av att LNU som enda högskola har både polisutbildning och kriminologi. Vi föreslår i rapporten vidare att avlasta polisen genom att överföra flera uppgifter till andra eller nya funktioner. Det behöver bli enklare att skydda sig med kameror och ordningsvakter. För att företag och företagare ska bli mer trygga krävs inte minst synlig polis, snabba utredningar och tillgång till stöd vid brottsutsatthet. Hemlarm borde inkluderas i RUT-avdraget så att fler företagare har råd att känna sig mer trygga hemma.