en person i närbild framför en skolbyggnad

Ann-Christine Johansson, t.f. rektor för Lingbygdens Friskola.

Utan att spara, kan vi inte satsa

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD För Lingbygdens Friskola i Södra Ljunga, Ljungby kommun, skulle ett vinstförbud av Reepalu-modell innebära ett reellt hot mot överlevnad på sikt.

– Utan att spara, kan vi inte satsa, menar Ann-Christine Johansson, t.f. rektor för Lingbygdens Friskola som drivs av en ekonomisk förening med ett 125-tal medlemmar. Vinst är ett känsligt ord, tycker Ann-Christine Johansson. Många bland allmänheten tror att det är vinstuttag, som ska begränsas. Det trodde jag med, tills jag hade satt mig in i förslaget.

Förslaget, som ska upp i riksdagen i mars, vill begränsa avkastningen på ”operativt kapital”, vilket i en ekonomisk förening i många fall är praktiskt taget obefintligt. För Lingbygdens Friskola skulle det betyda en vinstbegränsning till c:a 70 000 kr/år - mindre än den kommunala ersättningen för en enda elev. Det säger något om de villkor många privata friskolor lever under.

Lingbygdens Friskola är en F-6-skola med ett 50-tal elever. Därutöver har man c:a 35 barn i förskola, och c:a 25 elever på fritidshemmet. Kommunen ville lägga ner skolan samtidigt med skolorna i Kånna och Torpa. Människorna i bygden ville annat och fick tillstånd av Skolinspektionen att driva skolan privat.

– Tillståndet var klart när nedläggningsbeslutet kom 2011, så det blev aldrig något avbrott, berättar Ann-Christine Johansson. Många i personalen har varit med sedan starten, vilket skapar kontinuitet och speglar skolans sammanhållande funktion för hela bygden.

– I förskoleklassen kommer sex elever från Södra Ljunga och fem från Kånna. Många föräldrar upplever att det är tryggare och bättre för deras barn att gå i en liten skola, trots att de själva arbetar i Ljungby och det därför varit bekvämare att ha barnen där. Kanske var det en liten protest mot nedläggningen i Kånna från början, men nu handlar det om ett aktivt val.

Elevpengen är drygt 80 000 kr per elev från kommunen. Tidigare har man också fått en halv miljon i bidrag för skolskjutsarna, men detta läsår har Ljungby kommun dragit in detta med hänvisning till ”ekonomiska och organisatoriska svårigheter”, som Skollagen kan medge undantag för. Ann-Christine Johansson ifrågasätter dock kommunens beräkningar i det fallet.

De ekonomiska marginalerna för en liten friskola är ganska känsliga, vilket hon ger några exempel på:

– Flyttar en elev till annan ort, tappar vi drygt 80 000 kr, utan att kostnaderna påverkas mer än marginellt för skolmat och läromedel. Skulle vi i stället få en elev mer än förväntat, blir det ett plus på 80 000 kr, som vi (om Reepalus förslag går igenom) måste göra av med på något sätt innan bokslutet, i stället för att spara dem till ett år när vi behöver pengarna bättre.

– Om vi skulle få en elev som behöver en elevassistent på halvtid, ökar kostnaden med 250 000 kr per år, utan att vi får någon särskild ersättning för detta. Enligt kommunen ingår det ett generellt stöd med ca 100 000 kr för sådana merkostnader i beräkningen av elevpengen, men det räcker ju inte säger Ann-Christine Johansson. Vi får söka statsbidrag, så mycket det går.

Eventuella justeringar av den kommunala ersättningen sker direkt, baserad på månatliga redovisningar från skolan.

– Jag har svårt att få ihop det här förslaget med Skolinspektionens krav på att en friskola ska vara ”ekonomiskt bärkraftig över tid”. Hur ska det gå till om man inte får använda överskotten från goda år, till år med högre kostnader, frågar sig Ann-Christine Johansson t.f. rektor för Lingbygdens Friskola.

Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Avtal 20 lockade publik till Arbetsgivardagen

ARBETSGIVARDAG Den 20 december lägger facken sina utgångsbud till arbetsgivarsidan inom industrin och därmed är avtalsrörelsen 2020 igång. Ett 80-tal medlemsföretag från Kronobergs och Kalmar län hade kanske väntat sig en hint om vartåt det lutar, när man samlades till Svenskt Näringslivs arbetsgivardag i Växjö. Det fick man, om än inte i klara siffror.
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.
NYHET Publicerad:

Alla tjänar på att det går bra för företagen i Kronoberg

VÄLFÄRDSSKAPARNA Sedan vi på Svenskt Näringsliv presenterade årets ranking av företagsklimatet i länets alla kommuner har ledarskribenter och kommunpolitiker skickat med både ris och ros utifrån betydelsen av enkäten och rankingen. I den bästa av världar skulle det vara fantastiskt om undersökningen inte spelade någon roll - att företagens betydelse i samhället, för att finansiera och bedriva allas vår välfärd och skapa nya arbetstillfällen, är så självklar att den inte skulle behövas.
NYHET Publicerad:

Psykisk ohälsa - vilket ansvar har du?

WEBBINAR Vilket ansvar kan, bör och ska arbetsgivaren, medarbetaren respektive samhället ta när det gäller att förebygga psykisk ohälsa? Vad innebär Arbetsmiljöverkets föreskrift om ”organisatorisk och social arbetsmiljö”?
NYHET Publicerad:

Använd rankingen som inspiration till utveckling

FÖRETAGSKLIMAT Årets ranking av företagsklimatet är nu sammanställd. Över 30 000 företagare i landet, varav 835 företagare från länet, har svarat på den enkät som utgör en stor del av grunden till rankingen. Resultaten i Kronobergs län innehåller tyvärr en del nedgångar, Markaryd är undantaget som inte bara behåller första platsen utan stiger dessutom två placeringar.
NYHET Publicerad:

Företagare i Kronoberg försiktigt optimistiska, trots nationell ekonomisk utmaning

KONJUNKTUR Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet 2019 visar att svenska företags förväntningar om framtida produktion/försäljning, investeringar och sysselsättning fortsätter att minska. Men företagen i Kronobergs län är något mer positiva – trots tuffare tider. 
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Kronobergs län 

FÖRETAGSKLIMAT Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Kronobergs län ut i år?
NYHET Publicerad:

Så skyddar du ditt företag från brott 

WEBBINAR Det blir allt vanligare att stora delar av ansvaret för brottsbekämpning läggs över på den enskilde företagaren. I detta webbinar rätar Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, ut en hel del frågetecken och ger handfasta tips på hur du skyddar din verksamhet för brott.
NYHET Publicerad:

Det svenska näringslivet ligger i framkant i klimatarbetet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet.
NYHET Publicerad:

Så får vi ett förbättrat upphandlingsklimat

KONKURRENS Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större.
NYHET Publicerad:

Flera företag vittnar om att ”får vi bara tag i rätt person utbildar vi dem själva"

KOMMENTAR Vi behöver lägre trösklar in på arbetsmarknaden. LAS behöver göras om i grunden och att frågan nu utreds är ett steg i rätt riktning men vi anser att utredningens uppdrag är alltför begränsat.
NYHET Publicerad:

Företaget som satte EU på plats

ARBETSMILJÖ Batteritillverkaren Saft i Oskarshamn lyckades med rätt argument och rätt kontakter få gehör för ett förslag om utformning av ett EU-direktiv, och i förlängningen av svensk lagstiftning. De lyckades påverka reglerna för uppföljning, av hur användning av kadmium (Cd) i tillverkningsprocessen påverkar arbetsmiljön.
NYHET Publicerad:

”Växjölöftet” minskar bidragsberoendet

ARBETSMARKNAD Genom att kräva motprestation, och samtidigt erbjuda individuella utvecklingsprogram, har Växjö kommun lyckats minska antalet hushåll som får försörjningsstöd med 45 %. Räknat per invånare, är besparingen nästan 36 % av kostnaden.
NYHET Publicerad:

Ny arbetslivsmodell ska lösa låsningar

ARBETSMARKNAD Svenskt Näringsliv var 2009 nära ett huvudavtal med LO om flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, men det sprack på olika prioriteringar. Likaså 2013 och 2015. Men nu gör organisationen ett nytt avstamp och torgför en ny modell, som man hoppas ska leda till ett antal reformer under de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Färre unga blir företagsamma i Kronoberg

JOBBSKAPARE Bara 0,8 procent av de unga i Kronobergs län började leda eller driva företag under det föregående året. Det är en minskning med mer än en tredjedel jämfört med för fyra år sedan. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten.
NYHET Publicerad:

Sommartips från Finfa

SOMMARÖPPET Vi finns tillgängliga under hela sommaren om du har frågor kring kollektivavtalad försäkring och pension.
NYHET Publicerad:

Många får chans att pröva sina vingar

SOMMARJOBB På Tingsryd Resort är det full fart. Solen skiner, campingen är nästintill fullsatt och det är liv och rörelse i hela området. Allt detta hade inte varit möjligt om det inte hade funnits personal som trivs och gör ett bra jobb.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivardag i Växjö - Avtal 20

FÖRETAGARFRÅGOR - 23 oktober. En dag fylld av det som rör din vardag som företagare och arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Högsäsong för bluffakturor

BEDRÄGERIER Bluffakturor är ett stort problem som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då falska fakturorna riskerar att slinka igenom när ordinarie personal är på semester. Här hittar du tips på hur du gör om du får en bluffaktura.
NYHET Publicerad:

Planerad påverkan

KRÖNIKA Jag har varit med på politikerveckan i Almedalen på något sätt sedan 2001. Det är en vecka som för oss politiknördar blivit något oantastligt och odisputerbart. En vecka som präglas av minglande, kontaktskapande och utbyte av idéer. En vecka som med rätta kan ifrågasättas för det offentliga slöseriet. Men för den som väljer att planera och strukturera sin närvaro kan veckan bidra till verklig förändring.