en person i närbild framför en skolbyggnad

Ann-Christine Johansson, t.f. rektor för Lingbygdens Friskola.

Utan att spara, kan vi inte satsa

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD För Lingbygdens Friskola i Södra Ljunga, Ljungby kommun, skulle ett vinstförbud av Reepalu-modell innebära ett reellt hot mot överlevnad på sikt.

– Utan att spara, kan vi inte satsa, menar Ann-Christine Johansson, t.f. rektor för Lingbygdens Friskola som drivs av en ekonomisk förening med ett 125-tal medlemmar. Vinst är ett känsligt ord, tycker Ann-Christine Johansson. Många bland allmänheten tror att det är vinstuttag, som ska begränsas. Det trodde jag med, tills jag hade satt mig in i förslaget.

Förslaget, som ska upp i riksdagen i mars, vill begränsa avkastningen på ”operativt kapital”, vilket i en ekonomisk förening i många fall är praktiskt taget obefintligt. För Lingbygdens Friskola skulle det betyda en vinstbegränsning till c:a 70 000 kr/år - mindre än den kommunala ersättningen för en enda elev. Det säger något om de villkor många privata friskolor lever under.

Lingbygdens Friskola är en F-6-skola med ett 50-tal elever. Därutöver har man c:a 35 barn i förskola, och c:a 25 elever på fritidshemmet. Kommunen ville lägga ner skolan samtidigt med skolorna i Kånna och Torpa. Människorna i bygden ville annat och fick tillstånd av Skolinspektionen att driva skolan privat.

– Tillståndet var klart när nedläggningsbeslutet kom 2011, så det blev aldrig något avbrott, berättar Ann-Christine Johansson. Många i personalen har varit med sedan starten, vilket skapar kontinuitet och speglar skolans sammanhållande funktion för hela bygden.

– I förskoleklassen kommer sex elever från Södra Ljunga och fem från Kånna. Många föräldrar upplever att det är tryggare och bättre för deras barn att gå i en liten skola, trots att de själva arbetar i Ljungby och det därför varit bekvämare att ha barnen där. Kanske var det en liten protest mot nedläggningen i Kånna från början, men nu handlar det om ett aktivt val.

Elevpengen är drygt 80 000 kr per elev från kommunen. Tidigare har man också fått en halv miljon i bidrag för skolskjutsarna, men detta läsår har Ljungby kommun dragit in detta med hänvisning till ”ekonomiska och organisatoriska svårigheter”, som Skollagen kan medge undantag för. Ann-Christine Johansson ifrågasätter dock kommunens beräkningar i det fallet.

De ekonomiska marginalerna för en liten friskola är ganska känsliga, vilket hon ger några exempel på:

– Flyttar en elev till annan ort, tappar vi drygt 80 000 kr, utan att kostnaderna påverkas mer än marginellt för skolmat och läromedel. Skulle vi i stället få en elev mer än förväntat, blir det ett plus på 80 000 kr, som vi (om Reepalus förslag går igenom) måste göra av med på något sätt innan bokslutet, i stället för att spara dem till ett år när vi behöver pengarna bättre.

– Om vi skulle få en elev som behöver en elevassistent på halvtid, ökar kostnaden med 250 000 kr per år, utan att vi får någon särskild ersättning för detta. Enligt kommunen ingår det ett generellt stöd med ca 100 000 kr för sådana merkostnader i beräkningen av elevpengen, men det räcker ju inte säger Ann-Christine Johansson. Vi får söka statsbidrag, så mycket det går.

Eventuella justeringar av den kommunala ersättningen sker direkt, baserad på månatliga redovisningar från skolan.

– Jag har svårt att få ihop det här förslaget med Skolinspektionens krav på att en friskola ska vara ”ekonomiskt bärkraftig över tid”. Hur ska det gå till om man inte får använda överskotten från goda år, till år med högre kostnader, frågar sig Ann-Christine Johansson t.f. rektor för Lingbygdens Friskola.

Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Få medlemsstöd i hanteringen av Coronakrisen

CORONAKRISEN Hur kan du som företagare och arbetsgivare bäst hantera Corona-krisen? Vilken hjälp finns att få? Och hur kan få nytta av korttidspermitteringen och de andra åtgärder som presenterats i de olika stödpaketen? Flera av våra medlemsorganisationer erbjuder nu webinarier där du som företagare kan få hjälp att orientera sig i dessa frågor.
NYHET Publicerad:

Vi måste rädda företagen & jobben

CORONA Snabbhet före perfektion, sa Jan-Olof Jacke, VD Svenskt Näringsliv, på tisdagens pressträff. Snabbhet är just ordet. Virus och oro sprids snabbt, och med dem kommer de ekonomiska konsekvenserna. Också snabbt. Permitteringar, varsel och konkurser sker ni i ett rasande tempo. Nu behövs åtgärderna – snabbt!
NYHET Publicerad:

200 miljarder kronor i räddningspaket för företag och jobb

CORONAKRISEN "Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor". Det säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Åtgärder som kan hjälpa och dämpa fallet

CORONA Sverige och världen står inför en unik situation och ingen vet riktigt vad vi kan vänta oss, hur illa det blir och när är det över? Det vi vet är att många företag har det mycket tufft just nu och vi behöver snabba och kraftfulla likviditetsstärkande åtgärder.
NYHET Publicerad:

Senaste nytt: Kraftfulla krisåtgärder men fler kommer att behövas

CORONA Läget för svenska företag har förvärrats dramatiskt på mycket kort tid. ”Därför är det bra att regeringen, i linje med Svenskt Näringslivs förslag, vidtar ytterligare åtgärder som kan hjälpa företag ur den mest akuta krisen, säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar till regeringens nya krispaket.
NYHET Publicerad:

Samling i en tid av oro

LIKVIDITET Svenskt Näringsliv skrev i måndags till regeringen och la fram en rad konstruktiva förslag som behöver komma på plats för att stötta företagen i den rådande kris som är på grund av Covid-19.
NYHET Publicerad:

Kronoberg behöver fler företagsamma kvinnor! 

FÖRETAGSAMHETEN I Kronoberg är 12 procent av befolkningen företagsamma. Denna siffra måste bli högre, framför allt bland kvinnor där andelen bara är 6,8 procent. Detta kräver bättre förutsättningar att driva företag i de kvinnodominerade branscherna.
NYHET Publicerad:

Fler avgifter för små skogsnäringar 

AVGIFTER Från årsskiftet krävs det en ansökan till Trafikverket och avgift om 2 900 kronor för att få göra ett virkesupplag vid väg, oavsett storlek på virkesupplag och väg. Detta blir en ytterligare börda för redan tyngda skogsbrukare. 
NYHET Publicerad:

Stort engagemang på SYV-dagen i Växjö

SKOLA - NÄRINGSLIV Det var med stort intresse och engagemang som 34 av Kronobergs läns 40 studie- och yrkesvägledare (SYV:are) deltog i Svenskt Näringslivs SYV-dag den 17 februari. Den som eventuellt inte tidigare känt till vilken bredd och variation av yrkeskunskaper det krävs i dagens företag, fick en givande genomgång, både i föreläsningar och vid nedslag i verkligheten.
NYHET Publicerad:

Förbättra företagsklimatet i din kommun nu!

FÖRETAGSKLIMAT  I januari skickades årets enkät om det lokala företagsklimatet ut till cirka 60 000 företagare i Sverige. Det är ni företagare som kan ge oss de rätta svaren, detta så vi tillsammans kan fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla företagsklimatet i länet och i din kommun.
NYHET Publicerad:

Skilsmässan är ett faktum

BREXIT Likt en skilsmässa i skvallerpressen med oväntade turer fram och tillbaka, analyser och slutsatser, ibland rätt, ibland fel har Brexit pågått under lång tid. Många har trött uttryck, lika bra att få det gjort så vi kan gå vidare.
NYHET Publicerad:

Yrkesprogram leder snabbast till jobb

ULTBILDNING I Kronobergs län ska cirka 2 300 niondeklassare och deras föräldrar under de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa dem att göra genomtänkta val visar Svenskt Näringsliv hur elever från olika gymnasieprogram har klarat sig på arbetsmarknaden med siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl.
NYHET Publicerad:

Vi önskar er alla en riktigt god jul!

JULHÄLSNING Tack för alla möten, samtal och diskussioner under året som gått. Tillsammans skapar vi långsiktig förändring och ett förbättrat företagsklimat.
NYHET Publicerad:

EPIC ökar tillgången på teknisk kompetens

KOMPETENS Hösten 2018, tio år efter starten, kunde teknikföretagens intresseförening Gotech i Växjö få ett kvitto på att satsningen nått ett viktigt etappmål. År 2008 hade industritekniska programmet på Kungsmadskolan i Växjö inga sökande. Hösten 2019 hade man 19 som sökte programmet i första hand och ytterligare 18 som hade det som andrahandsval.
NYHET Publicerad:

Sjukskrivna medarbetare och läkarintyg – vad gäller egentligen?

WEBBINAR I detta webbinar tillsammans med Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv och Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan får du svar på några av frågorna som uppstår i samband med sjukskrivna medarbetere och de sjukintyg som ligger till grund för sjukskrivningen.
NYHET Publicerad:

Willo AB söker problemlösare

KOMPETENS Willo AB i Växjö är ett företag som traditionellt sålt tillverkningskapacitet, men som successivt utvecklats mot allt mer komplicerade lösningar. Det ställer krav på kontinuerlig utveckling och nytillskott av kompetens hos de 110 anställda.
NYHET Publicerad:

Låt alla gymnasieelever prova på att driva företag 

UNG FÖRETAGSAMHET Människors kreativitet, mod och initiativkraft lägger grunden för ökad ekonomisk utveckling och ökat välstånd. Ett vitalt näringsliv med många entreprenörer skapar jobb och de skatteintäkter som finansierar välfärden. Det är också avgörande för att lösa många av de problem vi ser idag, inte minst med miljö och klimat.
NYHET Publicerad:

Ansvarsfulla avtal säkrar jobb och välfärd

AVTAL 20 Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Kronobergs län och resten av Sverige, och utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk för upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.
NYHET Publicerad:

Ett år med GDPR – hur har det gått?

WEBBINAR I ett och ett halvt år har de nya dataskyddsreglerna med GDPR i spetsen tillämpats. Inför GDPR upplevde många företag brist på information och praktisk vägledning. Många företag har fortfarande en hel del frågor att sätta sig in i och förstå för att personuppgiftsbehandlingen ska klara de nya tuffare kraven.