”Växjölöftet” minskar bidragsberoendet

– Jag drivs av kampen mot utanförskap. Hela min politiska gärning handlar om det, säger Oliver Rosengren (m), kommunalråd och ordförande i nämnden för arbete och välfärd i Växjö. Att ställa krav är bry sig, anser jag.

Hittills har han varit runt i mer än 40 kommuner och beskrivit det koncept som döpts till ”Växjölöftet” och som hittills gett bäst resultat i jämförelse med övriga större städer i landet, när det gäller sänkta bidragskostnader.

Krav på motprestation

– Begreppet Växjölöftet och dess struktur beslutades 2015, men innehållet är hela tiden i utveckling, berättar Oliver Rosengren. Vissa inslag har vi själva jobbat fram, andra har vi tagit till oss från goda exempel i andra kommuner. Till exempel hur Solna agerar i samverkan med företagen, hur Nacka arrangerar sin vuxenutbildning och hur Trelleborg löst sina handläggningsrutiner.

Grunden för framgången, menar Oliver Rosengren, ligger i kravet på motprestation från bidragstagaren, för att pengarna ska betalas ut. Det innebär att passivt bidragstagande är borta och har ersatts med studier, för att göra sig anställningsbar, och praktik i olika former. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Av dem som genomgått yrkesutbildning hos någon av utbildningsgivarna är 94,4 % i arbete sex månader efter utbildningens slut.

”Växjölöftet” består av tre åtaganden:

• Heltidskrav på deltagande i utbildning för att bidrag ska betalas ut och en förväntan om att personen ska visa arbetsförmåga (arbetslinje)
• En personlig kontakt och en väg in för arbetsgivare, med flexibelt stöd och förbättrad matchning (arbetsmarknad)
• Individanpassade insatser och vuxenutbildning med fokus på kompetensförsörjning (arbetskraft).

Piska och morötter

På känt manér har Växjölöftet kommit att omfatta både piska och morötter, såväl för utbildningsgivare som för deltagare.

– Vi började redan 2012 med kravet på att bidragstagaren skulle aktivera sig, sedan har vi kompletterat och skärpt kraven efter hand. Men alla som klarar våra kvalitetskrav får erbjudande om vuxenutbildning. För utförarna, bland annat olika friskolor, väntar bonus om de får ut folk i arbete efter utbildningen.

Kraven har lett till en ökning av antalet deltagare i SFI med 29 % och i grundskoleutbildning med 45 %. Antalet deltagare i gymnasieutbildning har dock minskat med 24 %. Det kan sannolikt förklaras med jätteökningar inom yrkesvux (118 %) och distansutbildning (97 %).

Hur har man i andra delar av landet reagerat på Växjös framgångar?

– Det har blivit en god spridning av våra resultat och vi har fått efterföljare, bland annat i Sigtuna, säger Oliver Rosengren.

Men staten tycks inte ha tagit till sig ambitioner om sänkning av försörjningsstödet, utan budgeterar för en ökning med 20 % nästa år. Det är inte något som Oliver Rosengren och Växjö tänker ta efter.

Olle Termén