Det sammanfattande omdömet för företagsklimatet i Norrbotten är det bästa på tio års tid. Även detta år är Boden den kommun som får högst sammanfattande omdömet i länet, men Arvidsjaur, Övertorneå och Älvsbyn knappar in. Företagen i Luleå, Kiruna, Gällivare och Pajala är fortsatt missnöjda med företagsklimatet.
Boden, som länge varit den kommun som utmärkt sig i länet, har även i år högst sammanfattande omdöme och hamnar som förra året på 4,1. Boden är den enda kommun i Norrbotten som kommer över gränsen ”bra” (4,0). Arvidsjaur får 3,9 och Älvsbyn 3,8.
– Boden är även detta år dragloket när det kommer till länets företagsklimat. Utöver att ha högst sammanfattande omdöme i länet sticker kommunen ut på riksplanet när det kommer till serviceinriktad myndighetsutövning. Arvidsjaurs och Älvsbyns uppryckning i årets enkätundersökning är lovande, säger Hans Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
Ingen av kommunerna Luleå (2,8), Gällivare (2,7), Kiruna (2,6) eller Pajala (2,6) når upp till gränsen för ”godtagbart” (3,0) när företagen ger det sammanfattande omdömet. Luleå backar som enda kommun med 0,1 jämfört med fjolåret.
– Trots kommunledningens uttalade ambition och målmedvetna satsningar på att förbättra företagsklimatet lyckas inte Luleå rycka upp sig, vilket är bekymmersamt. Att kommunen dessutom backar i betyget i den plånboksnära frågan osund konkurrens från kommunen är beklagligt. Uppfattar vissa företag att de blir utkonkurrerade av kommunens skattefinansierade verksamheter drar det naturligtvis ner omdömet, säger Hans Andersson.
Kirunas sammanfattande omdöme ökar med 0,1, men samtidigt backar kommunen när det gäller kommunpolitikers attityder och tjänstemännens attityder.
– Det är tydligt att företagen i Kiruna saknar en dialog med kommunledningen, som dessutom sänt signaler som kan tolkas som att företag inte självklart är välkomna på orten. 25 procent av företagen säger dessutom att de har övervägt att flytta från Kiruna till en kommun med bättre företagsklimat. Det om något bör skicka signaler till kommunledningen att de behöver ha en dialog med det lokala näringslivet, fortsätter Hans Andersson.
Den fråga som får lägst betyg av länets företag är tillgång till relevant kompetens (2,4). När företagen får säga vilka frågor de prioriterar för ett bättre företagsklimat hamnar dock ”bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare” och ”bättre dialog mellan kommunen och företagen” på en första och andra plats. Först på tredje och fjärde plats kommer frågor om fler bostäder och yrkesutbildning.
– Trots företagens enorma utmaningar att hitta medarbetare anser de trots allt att det är viktigare att få till en bättre dialog med sin kommun. Det om något är talande för hur bristfällig dialogen fortfarande är mellan många kommuner och företag i Norrbotten. Fördelen är att mycket snabbt kan förändras om kommunledningen intresserar sig och vill lyssna på de lokala företagen, avslutar Hans Andersson.
Läs mer på www.foretagsklimat.se
Den 25 september släpps rankingen av företagsklimatet i landets 290 kommuner.
Undersökningen Lokalt företagsklimatLokalt Företagsklimat