Idag presenteras Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Aldrig tidigare har företagen i Norrbotten gett så höga betyg på företagsklimatet i sin hemkommun som i år, vilket visar sig i rankingen där åtta av 14 kommuner i länet klättrar.
– För första gången sedan rankingen startade för 20 år sedan har vi tre Norrbottenskommuner på topp-100 listan; Älvsbyn, Arjeplog och Bodens kommun. Glädjande är att åtta av 14 kommuner klättrar i listan, säger Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
I år intar Älvsbyn tätpositionen som 1:a i Norrbotten. Arjeplog tar andraplatsen och blir även årets klättrare i länet och stiger med 77 platser. Fjolårets länsetta Boden hittar vi nu på plats tre.
– Årets förbättring av företagsklimatet kan jag se i kommunernas arbete med service och myndighetsutövning till företagen. Övertorneå och Haparanda är två exempel på detta och båda gör även rejäla kliv i rankingen. Även i en nationell jämförelse står sig länets kommuner starka i frågan säger Hans Andersson.
Bäst i länet: Älvsbyn, in som ny etta och även in på Topp-100-listan. Älvsbyns kommun har under de senaste fyra åren gjort en förbättring med i snitt 30 platser/år.
Årets klättrare: Arjeplog - Klättrar 77 placeringar till plats 88 vilket är kommunens bästa placering på över tio år. Även Boden fortsätter sin klättring uppåt. Övertorneå, Haparanda, Gällivare, Arvidsjaur, och Pajala har alla en positiv utveckling
Årets tapp: Luleå - Luleå kommuns kräftgång fortsätter och de tappar hela 69 platser i år och uppmäter det sämsta rankingresultatet på tio år. Raset kan spåras i företagens upplevelse kring attityder, service och bemötande, upphandling och dialog.
– Min fråga till Luleå kommuns ledande politiker och tjänstemän är; vad har ni för plan att vända detta?, undrar Hans Andersson.
Trots de många positiva förändringarna i årets mätning, finns det två faktorer som drar ner helhetsintrycket. Endast två av länets kommuner hamnar på plats 100 eller bättre när frågorna kommunens information till företagen samt dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare mäts.
– Just detta försämrar helhetskänslan för den annars positiva mätningen. Om kommunen har en god dialog med företagen sänder det signalen att kommunen är genuint intresserad av hur det går för företagen, därför är det illavarslande att betyget blir så lågt. Det positiva är dock att det är någonting som snabbt kan förbättras om viljan finns, säger Hans Andersson.
Totalt svarade över 32 000 företagare i Sverige på årets enkät som genomfördes mellan januari framtill mars 2020 av Demoskop på Svenskt Näringslivs uppdrag. Svarsfrekvensen från företagen var 50 procent. Svenskt Näringsliv utgår från att företagsklimat kan mätas som ”de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen”. Det är också detta som ligger till grund för rankingen som genomförs varje år.
– Det som gör Svenskt Näringslivs ranking unik är att den främst baseras på företagares egen uppfattning om företagsklimatet i kommunen. Där företagen får rätt förutsättningar skapas jobb som ger ökade skatteintäkter till välfärden, fler förskoleplatser, poliser eller lärare. Därför behöver arbetet med företagsklimat vara en prioriterad fråga för länets kommunpolitiker avslutar Hans Andersson.
Rankingplaceringarna grundas till två tredjedelar på företagens betyg på hemkommunens företagsklimat och till en tredjedel på statistiska faktorer. Hela listan och mycket annat material om lokalt företagsklimat finns på www.foretagsklimat.se.
Lokalt FöretagsklimatRanking