Luleå satsar på företagsklimatet men det finns bromsar

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Osäkerheten runt Norrbotniabanans sträckning i Luleå bromsar delvis utvecklingen för näringslivet i kommunen. Det lokala näringslivsbolaget kräver att man bestämmer sig för sträckningen så att kommunen kan planera för ny markanvändning.

Li Skarin vd Luleå Näringsliv AB

Li Skarin vd Luleå Näringsliv AB

Foto: Petra Älvstrand

–  Problemet med att det finns två alternativa sträckningar för planerade Norrbotniabanan bromsar utvecklingen i Luleå. Fastighets- och markägare vill bygga och det finns också mark för det, men då två alternativa sträckor ligger reserverade för banan förhindrar det byggnationer. Kan man bara bestämma sig för ena sträckningen så får vi mark ledig och kan skynda på utvecklingen av industriområden, säger Li Skarin som är vd för Luleå Näringsliv AB som till 51 procent ägs av det lokala näringslivet och till 49 procent ägs av kommunen.

– Många väntar, väntar och väntar på att få sätta igång. Släpps bara den ena sträckningen skulle det kunna ge nästan hur många jobb som helst. Kön med intresserade investerare är lång i dag, säger Li Skarin.

Luleå kommun ligger rätt stabilt i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Under många år hade Luleå svårt att nå upp till den bättre halvan med landets 290 kommuner, men för fem år sedan skedde ett trendbrott.  Luleå tillhör numera oftast kommunerna runt 80-strecket i den årliga rankingen. Men trots en ökning med 14 platser i år så gick Boden förbi och företagarna där ger kommunen förstaplatsen i länet.

Luleå har dock plussiffror över nästan hela linjen i de olika delarna av mätningen. Skolan är ett undantag som sticker ut negativt. De 168 företagare i Luleå som svarat på enkäten ger inte skolan ens en plats bland de 200 bästa utan den har förlorat 59 platser jämfört med övriga länet.

– Skolan i Luleå är ett väldigt vitt begrepp och handlar om allt från grundskolan till universitetet. Därför är det lite svårt att gräva sig ner i just den här siffran och peka på varför företagarna svarat mer negativt, kanske saknas en del yrkeshögskolor som kompetensförsörjer företagen, säger Li Skarin.

Entreprenaderna är ett annat område som företagarna ger tydligt underbetyg.

– Det är ett bekymmer att de upplever det så. För ett par år sedan sålde vi ut delar av allmännyttan, det byggdes friskt och det fanns mycket att lämna anbud på. Det betydde att det blev många jobb kopplade till offentlig förvaltning och efter byggboomen upplevde man väl att det blev ett litet tomrum. Kanske det är förklaringen till att Luleå i år fått så låg placering just när det gäller entreprenader, säger Li Skarin.

Politikerna har också anledning att sträcka på sig. En svag ökning av deras attityd till företagande ger en fortsatt hög placering jämfört med övriga kommuner i landet.

– Det är tveklöst en Niklas Nordström-effekt. Luleås kommunalråd tar kommunen till nya höjder och är en av många som jobbar hårt med företagsetableringar på alla nivåer, säger Li Skarin.

Men andra sidan av myntet är inte lika vackert. Tjänstemännen halkar långt ner på listan till en mittplats i landet samtidigt som politikerna finns bland den bästa tredjedelen.

– Det kan bero på att det i större kommuner kan ta längre tid att få ärenden avgjorda. Vi har ju dessutom haft väldigt många affärer i Luleå under de senaste åren så trycket på tjänstemännen har varit extremt hårt. Samtidigt är företagare oftast otåliga och vill se snabba och raka puckar.

Med storstadsförutsättningar hoppas kommunen framåt klättra i Svenskt Näringslivs företagsranking och bli länets motor för företagande.

– Vi inom Luleå Näringsliv AB jobbar ju med både befintliga företag och nyetableringar. Fler och fler företagare engagerar sig och vill bidra till att förbättra företagsklimatet och utveckla näringslivet. Men jag tror att för ett bättre företagsklimat måste både företagarna själva och kommunen bidra till att skapa en positivare bild. Det kräver ett samspel, säger Li Skarin.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KRÖNIKA Även om klimatutmaningen är allvarlig och det är bråttom att få ner utsläppen finns hopp. Svenska företag bidrar till att rädda klimatet – varje dag, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat på Svenskt Näringsliv i en krönika. Den självklara utgångspunkten i klimatarbetet behöver vara det globala perspektivet, just eftersom klimatutmaningen är global.
NYHET Publicerad:

Fortsatt sjunkande antal patent i Norrbotten

PATENT Antalet patentansökningar från Norrbotten minskade under förra året, visar statistik från Patent- och registreringsverket. Antalet ansökningar har mer än halverats jämfört med 2017. Ett läns antal patent ses som ett mått på innovations förmåga.
NYHET Publicerad:

Hallå där!

SKOLA Möt Mimmi Ahlström, ny skolnätverksansvarig vid region Norrbotten för Svenskt Näringsliv. Hon ska tillsammans med lärare, elever, studie- och yrkesvägledare och företagare minska avståndet mellan skola och näringslivet. Vi bad henne svara på tre frågor.
NYHET Publicerad:

"Livet tog paus i fem månader"

REGELKRÅNGEL Till slut kom beskedet som Indira Ilic väntat så länge på: hon får arbetstillstånd och kan flytta tillbaka till Kalix och till ett arbete på Modul.
NYHET Publicerad:

Sund konkurrens förbättrar företagsklimatet

KRÖNIKA För att klara samhällsutmaningarna behöver vi undvika situationer där det offentliga Sverige och näringslivet hamnar i ett motsatsförhållande. Norrbottens kommuner behöver se över sin osunda konkurrens, skriver Hans Andersson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Succén fortsätter för Västra kajen camping och gästhamn

FÖRETAGANDE Endast 500 meter från Piteå centrum ligger det populära turistmålet Västra kajen camping och gästhamn. Campingen drivs av paret Karin Lindström och Tomas Lindbäck med familj. De har skapat en idyllisk plats för sina gäster med det marina kulturarvet som en röd tråd. Här doftar det tjära och kokkaffe, och gästerna trivs i den stillsamma miljön vid vattnet bland de röda båthusen.
NYHET Publicerad:

Reformer för en bättre svensk skola

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 6,2 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Norrbottens län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Utländsk arbetskraft nekas arbetstillstånd i Sverige

UPPDATERAD För företag som har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens väljer en del att söka arbetskraft utanför Sveriges gränser. Arbetskraftsinvandringen är otroligt viktig för företagens tillväxt, konkurrenskraft och överlevnad. Men tilltänkta medarbetare har svårt att få arbetstillstånd i Sverige och kastas ut trots att de har ett ordnat liv och betalar skatt i landet. Detta fick teknikföretaget Modul i Kalix uppleva.
NYHET Publicerad:

Boden bäst och Pajala sämst visar undersökning om företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Alltfler av länets kommuner hamnar ovanför strecket för godtagbart företagsklimat. Det är ett positivt besked i Svenskt Näringslivs undersökning över kommunernas företagsklimat. Bäst betyg får Boden medan Pajala, Kiruna och Arvidsjaur kommuner fortfarande ligger strax under nivån för godtagbart företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Nya skatteförslag urholkar glesbygdsföretags konkurrensförmåga

SKATTER Sveriges miljöpolitik slår hårt mot gruvnäringen i norr och mot företag i glesbygden. Höjda skatter på diesel, kemikalier och höjd skatt på fossilabränslen i värmekraftverk får stora negativa effekter på bland annat svensk gruvindustris förutsättningar att konkurrera på den internationella marknaden. "Ta bara Finland som exempel. De har en helt annan skatt på tunga entreprenadmaskiner än vad vi har här i Sverige. Går det här förslaget igenom så är det drygt fem kronor billigare per liter att tanka tunga entreprenadmaskiner i Finland," säger Patrick Snell, vd på Snellsentreprenad AB.
NYHET Publicerad:

Skattesmäll för gruvorna

SKATTER Klas Nilsson, kommunikationsdirektör Boliden, är allt annat än nöjd med regeringens nya förslag om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon. Något som slår väldigt hårt mot norra Sverige.
NYHET Publicerad:

Mer potatis i varje transport minskar klimatpåverkan

HÅLLBARHET Nya regler göra att potatisleverantören Outinens i Haparanda kan frakta mer potatis vid varje transport. Nu tillåts nämligen tyngre fordon på vägarna och det är bättre för miljön. Samtidigt minskar företaget sin användning av diesel med cirka 17000 liter per år.
NYHET Publicerad:

Optimism bland företagen i Norrbotten

KONJUNKTUR Toppen på är nådd och svensk konjunktur viker. Men trots det har näringslivet i Norrbotten en förhållandevis optimistisk syn på de kommande sex månaderna. Flera företag förväntas öka sin personalstyrka och produktions- och försäljningsvolymerna väntas stiga. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för Norrbotten för andra kvartalet.
NYHET Publicerad:

Så ska Haparanda förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Från att haft det bästa företagsklimatet i Norrland för tio år sedan, har Haparanda hamnat bland de sämsta kommunerna i Svenskt Näringslivs rankinglista för 2018. Snart är det dags för en ny ranking. Med ny näringslivsstrateg och nya arbetssätt har kommunen tagit ut riktlinjerna för ett bättre företagsklimat som ska visa sig i kommande mätningar.
NYHET Publicerad:

Nyföretagandet ger nytt hopp till Övertorneå

FÖRETAGSKLIMAT Övertorneå har aldrig varit bland de 200 bästa av landets 290 kommuner i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet som pågått under hela 2000-talet. Oftast har kommunen sladdat bland de 25 sämsta. Samtidigt rankas under 2018 nyföretagsamheten inom den bästa sjättedelen i landet. Den nye kommundirektören Peter Juntti har nu satt igång arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat i kommunen. Fler företagsträffar och samverkan är vägen mot framtiden.
NYHET Publicerad:

Max växer men har svårt att rekrytera

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Den norrländska hamburgerkedjan Max växer med nya restauranger som öppnar varje år. Dock är det svårt för företaget att rekrytera ny personal till de nyöppnade restaurangerna, detta i en bransch som dessutom har hög omsättning på personal."Vi har mellan 4.500 och 5.000 anställda vilket motsvarar cirka 3.000 heltidstjänster", säger Charlotte Welin Zetterlund, personalchef på Max .
NYHET Publicerad:

Luleå satsar på företagsklimatet men det finns bromsar

FÖRETAGSKLIMAT I samverkan med näringslivet genom det gemensamma bolaget Luleå Näringsliv AB satsar kommunen och företagen på att löpande förbättra företagsklimatet. Men det finns bromsar som inte går att påverka. En sådan är Norrbotniabanan, där det ännu inte beslutats om sträckningen, vilket försvårar för planering av markanvändning för ett industriområde.
NYHET Publicerad:

Regeringen backar om höjd moms på naturguidning

SKATTER Beskedet om att förslaget på en momshöjning för naturguider dras tillbaka tas emot med glädje av länets turistföretagare. ”Förslaget var en landsbygdsbestraffning och det är jättebra att politikerna lyssnat på oss och förstått konsekvenserna av en höjning,” säger Göran Widén som driver Brändö Konferens & Fritidsby utanför Luleå.
NYHET Publicerad:

Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

MILJÖ Fiskeföretag i Norrland är kritiska till Världsnaturfonden som rödlistat den svenska öringen och rödingen till förmån för odlad öring och röding från Island och Österrike. "Det visar på ren okunskap från Världsnaturfonden som har gjort fel i sin analys. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Våra sjöar behöver fiskas för att hålla kvalitet i fiskstammen," säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs och pekar på att de felaktiga rekommendationerna får konsekvenser för försäljningen av svensk fjällfisk.
NYHET Publicerad:

Skogsbranschen tar fart med fler kvinnor som ägare

AFFÄRER Idag är fyra av tio skogsägare kvinnor och de är betydligt mer aktiva än sina manliga kollegor. Branschen som historiskt varit extremt mansdominerad har fått ett lyft med ökad jämställdhet.