Elpriserna kan tvinga fram stängning

Bharat Forge Kilsta är ett stålsmidesföretag med cirka 300 anställda och en av de största leverantörerna av vevaxlar och framaxelbalkar för tunga lastfordon. Företaget ägs av den indiska koncernen Bharat Forge Ltd som är världens största smideskoncern och man tillverkar även vevaxlar för personbilar samt styrdetaljer. Företaget har slutkunder som till exempel Volvo Trucks, Scania, Volvo Cars och MAN.

Bharat Forge Kilsta har en av Europas största pressar med 16 000 ton presskraft, vilket är unikt i branschen.

– Även våra två mindre smidespressar är på 5 000 respektive 2 500 ton och det är inte heller smått i branschen. Vi får kalla stålstänger som vi sedan värmer upp genom induktionsugn på 1250-1300 grader för bästa smidbarhet. Ugnarna går på elektricitet och vi förbrukar 60 000 megawatt per år. Prisökningen på el här har så klart stor påverkan på vår ekonomi.

Enligt Niklas har man inte kunnat förbereda sig för den kraftiga prisökningen.

– Vid årsskiftet ökade råvarupriserna på stål med 60 procent, vi har fått högre fraktkostnader och nu väldigt höga energipriser. 6 000 kronor per megawatt betalade vi här om dagen, det innebär sex kronor per kilowatt. Jag har aldrig varit med om sådan hög kostnad, det är all time high.

Bharat Forge Kilsta kan bli tvungna att stänga sin produktion vissa tider på dygnet om de inte får kompensation från sina kunder. De klarar helt enkelt inte av att bära de ökade kostnaderna på egen hand.

– Våra kunder måste hjälpa till att kompensera för de höga priserna. Det finns inte tillräckligt med marginal i denna bransch för att klara det själva. Det här kommer att resultera i konkurser i branschen.

– Det börjar bli akut nu och får vi inte avtal på plats inom en snar framtid kan vi som sagt tvingas stänga produktionen vissa tider. Det här påverkar givetvis även investeringar. Med så här hög inflation och höga priser på allt så kommer det till slut inte hålla ihop och vi kommer att gå in i en lågkonjunktur. Vi har redan sett tendensen inom byggbranschen. Konflikten i Ukraina har givetvis också drivit på detta, fortsätter Niklas.

Han menar även att det finns en stor risk för svensk industri om ingen lösning tas fram eller att regeringen beslutar om kompensation.

– Låglöneländer som exempelvis Ungern, Turkiet och Polen skapar sig konstant konkurrensfördelar. Det innebär att slutkunderna i slutändan inte lägger sina order i Sverige. Vi driver helt enkelt oss själva mot ett stort problem.

Samtidigt visar prognoserna att 2023 blir den högsta volymen företaget sett under många år, men vem ska betala för kalaset?

– Prognosen från kunderna ser ljus ut inom vår bransch, men man måste alltid ha en back up-plan om det skulle bli finanskris. Som leverantör inom denna bransch har man inga volymgarantier från kunder, kommer man in i en lågkonjunktur går det extremt snabbt när slutkunderna tar bort order. Fasta order ligger bara en till två veckor bort, resten är prognoser.

Vad innebär detta för er i rena pengar?

– Det handlar om en summa som är tre till fyra gånger dyrare än vanligt. Det är ju ingen som kan förutspå hur det blir med elen. Den som har den kristallkulan är nog lycklig.

Hur hoppas du att lösningen ser ut?

– Jag hoppas så klart att slutkunderna klarar av att bära den extra kostnaden som blir så att vi kan hålla ihop hela försörjningskedjan och att vi kan fortsätta med de höga volymerna under 2023. Kan inte vi leverera kan de inte tillverka sina fordon. Jag hoppas även att de privata hushållen får hjälp, många av våra anställda oroar sig även för sin privatekonomi.