Var hade vi varit utan rankingen?

Det har varit allt från att företagare satt ned foten och signalerat att nu måste det hända saker för att förbättra företagsklimatet i just deras kommun till kommunföreträdare och andra som tycker att rankingen inte stämmer med deras bild och att vi ställer fel frågor till fel personer.

Det går förstås att ha synpunkter både på rankingen, den enkät som ligger till grund för rankingen och, inte minst, vad resultatet säger. Det är ingen absolut vetenskap och det går alltid skruva till saker för att bli mer pricksäker.

Vår utgångspunkt är att företagare vet bäst. Därför frågar vi dem och totalt sett får vi svar från över 30 000 företagare varje år. Tanken med enkäten och rankingen är att sätta siffror på hur det är att verka i en kommun – inte att sätta betyg på en näringslivschef eller kommunstyrelsens ordförande. I begreppet ”verka i en kommun” ingår förstås mycket och säkerligen ännu mer än det vi lyckas mäta men jag är övertygad om att vi prickar hyfsat rätt. Det tycker jag mig kunna vara säker på utifrån de många diskussioner jag har med företagare som gärna delar med sig av vad som fungerar och vad som behöver ändras till det bättre för att just platsen de verkar på ska ha ett företagsklimat i topp.

Den kommunala organisationen, med allt vad det innebär, spelar stor roll för företagsklimatet. Men det finns förstås saker som ligger utanför vad en kommun kan påverkar, eller som är svåra att på kort sikt förändra, men som lik väl påverkar det lokala företagsklimatet. Infrastruktur, tillgång på kompetens, allmänhetens attityder till företagande, graden av företagsamhet och så vidare. Utgår vi från att var och en gör vad den kan för att få till förändring inom sitt område kan vi komma långt. Det är bättre än att lägga fokus på det som inte går, eller är svårt, att påverka.

Det finns lyckligtvis många som anser att enkäten och rankingen är ett utmärkt instrument att använda för att jobba med det lokala företagsklimatet. Helt fritt går det att studera utvecklingen i den egna kommunen eller göra jämförelser med andra kommuner i hela landet. De som utvecklats positivt över tid har många gånger gjort just det. Analyserat sin egen förändring och lärt av andra. Det är en möjlighet som erbjuds tack vare vår faktabas som finns på foretagsklimat.se.

De som tycker att rankingen är av ondo och borde läggas ned, de som anser att vi definierar företagsklimat på fel sätt, att vi ställer fel frågor - till fel personer tycker jag borde fundera på och svara på en fråga. Var hade vi varit utan rankingen?

Jag är säker på att vi hade haft ett betydligt krångligare företagarliv i många av landets kommuner om dessa frågor inte belysts på det sätt som Svenskt Näringsliv gjort i omkring 20 år. Det hade knappast varit bra för varken företagarsverige eller Sverige som land.