Åtvidaberg backade i rankingen men ligger fortfarande bra till

På en punkt – skolans attityder till näringslivet – har Åtvidaberg lyckats extremt bra. Varje år sedan 2012 har kommunen fått det högsta betyget i hela landet på detta viktiga område. Inte heller den här gången var det någon som kunde överträffa Åtvidaberg.

-Det är förstås inget som händer av sig själv. Ett nära samarbete måste vara en prioriterad fråga hos politikerna, inom förvaltningen, i skolan och bland skolans personal och i näringslivet, säger Hans Grimsell.

Sedan drygt ett år tillbaka är han barn- och utbildningschef i Åtvidabergs kommun och har tidigare under åtta år varit rektor på Alléskolan.

För Hans Grimsell är enkelhet ett nyckelord bakom framgången.

-Det handlar om att göra arbetet så enkelt som möjligt. Avstå från stora projekt som riskerar att bli engångsföreteelser och välj istället ett större antal mindre satsningar, rekommenderar han.

Hans Grimsell beskriver Åtvidaberg som ”en lagom stor kommun”.

-Som förvaltningschef har jag ansvaret för hela kedjan, från förskolan till vuxenutbildningen. Då blir det enklare att jobba långsiktigt genom hela skolsystemet.

Skolans mer organiserade samarbete med näringslivet tog sin början 2008. Det skedde via den ideella föreningen FramtidsFrön som bland annat arbetar med entreprenörskap i skolan, utbildar lärare i entreprenöriellt lärande och tar fram inspirationsmaterial. Ung Företagsamhet är en annan hörnpelare när det gäller samverkan mellan skolan och näringslivet.

På gymnasieskolan – Bildningscentrum Facetten – har eleverna på ekonomiprogrammet egna fadderföretag. Intresset för yrkesprogrammen är stort.

-På byggprogrammet har vi 20 elever i årskurs ett. Också industriprogrammet har ett bra elevunderlag. Det finns en ständig dialog med företagen. Det är en nödvändighet för att få bra utbildningar och göra fler elever anställningsbara. Min absoluta bedömning är att skolan och företagen strävar åt samma håll, betonar Hans Grimsell.

Förra hösten stod Åtvidaberg som värd för Industridagen i Östergötland, där både elever och lärare fick inblick i hur en modern industri ser ut och vilka jobb som finns där. I det sammanhanget pekar Hans Grimsell också på den centrala roll som studie- och yrkesvägledarna spelar för att slå hål på fördomarna om att industrin skulle vara smutsig och bullrig.

Vuxenutbildningen för nyanlända nämner Hans Grimsell som ett område att utveckla.

-Målet är att få människor i arbete och samtidigt erbjuda rätt kompetens för behoven som finns ute på företagen. Vi har börjat titta närmare på hur man kan gå vidare, förklarar Hans Grimsell.

Samarbetet fungerar bra

Martin Lindqvist på Toolbox Sweden AB håller med om att samarbetet mellan skolan och företagen fungerar bra.

-Därmed inte sagt att det inte kan bli ännu bättre, påpekar han.

Martin Lindqvist är lite självkritisk.

-Vi i näringslivet är nog för dåliga på att tala om vilken kompetens som företagen behöver. Därför är mitt förslag att vi gör en bred inventering av personalbehoven här i Åtvidaberg på kort och lång sikt. Nästa steg blir en dialog med skolan för att i möjligaste mån tillgodose dessa behov.

Genom föreningen FramtidsFrön har Toolbox då och då besök av elever och lärare. Att det finns en entusiasm och en nyfikenhet bland barn och ungdomar märker Martin Lindqvist ofta.

-Jag kan se att det fullkomligt glöder i ögonen på en del av dessa unga besökare. Då blir förstås min reflektion att de kan bli våra framtida medarbetare.

Det var 2007 som Martin Lindqvist tillsammans med sin pappa Roger köpte Toolbox och flyttade företaget från Horla utanför Alingsås hit till Åtvidaberg.

-Vi är specialiserade på verktyg för maskinell träbearbetning och har 8 500 artiklar i sortimentet. Träindustrin, snickare och återförsäljare är de största kundkategorierna, berättar Martin Lindqvist.

Toolbox har sex medarbetare och en omsättning på nio miljoner. Efter ett par år med något minskande efterfrågan pekar kurvorna i rätt riktning igen.

-Nu har företaget vind i seglen. Det känns att vi är inne i en tillväxtfas, säger Martin Lindqvist.

I Svenskt Näringslivs senaste ranking av företagsklimatet backar Åtvidaberg från plats 33 bland Sveriges 290 kommuner till plats 64. Enligt den enkät som utgör en komponent när rankingen räknas fram är politikernas och tjänstemännens attityder till företagandet en förklaring till försämringen. Tillämpningen av lagar och regler är en annan.

-Det har varit många konstiga beslut som säkert påverkat helhetsbilden av Åtvidaberg, menar Martin Lindqvist.

Han nämner planerna på att flytta biblioteket från Stortorget till Facetten och den negativa påverkan en flytt väntas få för den redan hårt pressade centrumhandeln.

-Räddningen för handeln kan bli om vårdcentralen flyttar till gallerian vid Stortorget, konstaterar Martin Lindqvist.

Han tror att också den kontroversiella nedläggningen av Långbrottsskolan för några år sedan fortfarande sätter sina spår när kommunens för- och nackdelar utvärderas.

För egen del tycker Martin Lindqvist att dialogen med politikerna sker utan anmärkningar.

-Ett antal politiker har varit på besök hos oss. Vi har haft bra diskussioner, säger han.

Martin Lindqvist tror att företagen själva kan lösa åtskilligt utan inblandning utifrån.

-Mycket går att ordna på egen hand, men det kräver att företagen pratar ännu mer med varandra, poängterar han.

Nöjd med företagsklimatet

Magnus Andersson på Åtvidabergs Huskomponenter AB – Åtvidabergshus i dagligt tal – är nöjd med det lokala företagsklimatet.

-Åtvidaberg är ju en gammal bruksort, på gott och ont. Vi företagare är vana vid att hjälpa varandra. Ser vi på kontakterna med kommunens politiker och tjänstemän har jag ingenting att klaga på. Deras attityder är de rätta. Beslutsvägarna är korta, säger han.

Skolans attityd gentemot företagandet är alltså Åtvidabergs paradgren, men det är ingenting som Magnus Andersson har någon egen uppfattning om.

-Konstigt nog hör jag väldigt lite från skolans värld. Vi borde kunna ha en funktion att fylla för att undervisningen ska anpassas bättre till företagens behov. På frågan om skolans attityder kan jag varken säga bu eller bä, konstaterar Magnus Andersson.

Tillsammans med Peter Axén och Johan Vistby förvärvade han företaget 2005. Då hade man 14 anställda. Sedan dess har expansionen varit kraftig. Idag har Åtvidabergshus 95 medarbetare, en fördubbling på två år. Årets omsättning väntas bli ungefär 105 miljoner, nästan 30 miljoner mer än 2015.

Åtvidabergshus har två ben att stå på. Att med privatpersoner som kunder bygga och montera takvåningar och göra en tvåvåningsvilla av enplanshuset är det ena. Legotillverkning av serieproducerade stommar med väggar, bjälklag och takkonstruktioner är det klart största benet. Här finns de ledande byggbolagen som kunder.

-För tillfället är det Stockholm som är den stora marknaden. Flera gånger i veckan har vi leveranser dit. Åtvidabergs geografiska läge är utmärkt med tanke på alla de tre storstadsregionerna. Det är 20 mil till Stockholm, 30 till Göteborg och 40 till Malmö, säger Magnus Andersson.

Just nu trycker han på bromsen för att företaget inte ska växa alltför fort.

-Vi tackar nej till jobb varje vecka. Vi har ganska många nyanställda och måste få lite stabilitet innan det går att gasa på igen, men efter årsskiftet kan det bli aktuellt att anställa ett 10-tal.

Nu hör det till bilden att det inte är världens enklaste att hitta lämpliga medarbetare.

-Att anställa en erfaren trähusarbetare kan vi bara glömma. Några sådana existerar inte. Därför satsar vi helt och håller på att hitta arbetsvilliga och händiga personer som vi sedan utbildar på plats, säger Magnus Andersson.

Sören Karlsson