Debatt: Förmögenhetsskatten slår inte mot de förmögna

Finansministern talar om en ny ”miljonärsskatt” för att minska ojämlikheten i Sverige. Men vilka är alla de där miljonärerna hon talar om? Finansministern vill hos väljarna frammana bilden av en girig Joakim von Anka som simmar runt i pengarna i sitt kassavalv.

Sverige har fler miljonärer än någonsin. De flesta hade tur nog att köpa sin bostad vid rätt tid i rätt område. De kommer förmodligen vilja bo kvar där. Andra driver företag, och har pengarna bundna i verksamheten.

Gemensamt för dem alla är att pengarna inte sitter på ett bankkonto, redo att plockas ut och betalas in till Skatteverket. De kan bara med svårighet realiseras, och då med stora konsekvenser för både den enskilde och företaget.

Få minns idag hur hårt förmögenhetsskatten slog mot många svenskar – de flesta människor som få av oss skulle se som förmögna. Företagare tvingades att ta ut högre löner eller utdelningar – och skatta på dem – för att betala förmögenhetsskatten. Människor med normala inkomster eller yrkeslivet bakom sig som ägde fastigheter i attraktiva områden kunde plötsligt beläggas med förmögenhetsskatt, fast ”förmögenheten” bestod i en fiktiv prislapp på det egna boendet eller en sommarstuga som funnits i familjen i generationer.

Det är precis som då vanligt folk, vanliga företag, som kommer drabbas av en nyinförd förmögenhetsskatt. De riktigt förmögna har helt andra möjligheter att skatteplanera, diversifiera sina tillgångar – eller som på sjuttiotalet, helt enkelt lämna landet. Och det drabbar oss alla.

Förmögenhetsskatten avskaffades av den anledningen att den förstörde mer värde än vad den drog in till statskassan. För att den slog hårt mot vanligt folk, och drev de riktiga förmögenheterna ur landet. Magdalena Andersson har massor att lära av andras historiska misstag.

_{Tidigare publicerat i} VT