Företagen behöver fler händer – inte färre arbetade timmar

Byggserviceföretaget Adderalink AB har vuxit genom lågkonjunkturen, men framtiden präglas av nya utmaningar. Kompetensbristen är redan ett växande problem och enligt delägaren och ekonomichefen Maria Anskär Hultberg riskerar förslag om lagstadgad arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag att försvåra företagens möjligheter att växa, investera och anställa.

Adderalink AB i Linköping har vuxit med omkring 20 procent de senaste två åren. Genom att fokusera på byggservice, renoveringar och lokalanpassningar har företaget lyckats utvecklas även när nyproduktionen bromsat in. Samtidigt ser delägaren och ekonomichefen Maria Anskär Hultberg flera långsiktiga utmaningar för både det egna företaget och byggbranschen.

– Kompetensförsörjningen är redan idag en av våra största utmaningar. Under lågkonjunkturen hade vi möjlighet att rekrytera flera väldigt duktiga yrkesarbetare, men på längre sikt är det alldeles för få som söker byggutbildningarna. Det är en utveckling som oroar oss.

Hon menar att byggbranschen har mycket att erbjuda, men att alltför få unga känner till möjligheterna.

– Byggbranschen erbjuder trygga jobb, goda utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftiga löner redan tidigt i arbetslivet. Där behöver vi bli bättre på att visa vilka möjligheter som faktiskt finns.

Kortare arbetstid ger följdeffekter

När den politiska debatten nu handlar om en lagstadgad arbetstidsförkortning ser hon en risk att utmaningarna förstärks.

– Jag har full förståelse för att människor vill ha mer tid med familjen och bättre balans i livet. Det vill jag också. Men i ett producerande företag måste vi också prata om konsekvenserna. Om vi arbetar färre timmar men ska ha samma lön är det någon som måste bära den kostnaden.

För ett byggserviceföretag, där verksamheten bygger på debiterbara timmar, går det enligt henne inte att kompensera för en kortare arbetsvecka genom att bara arbeta effektivare.

– Om arbetstiden minskar med 12,5 procent och vi samtidigt ska leverera lika mycket som idag behöver vi antingen höja våra priser eller anställa fler. Båda alternativen är problematiska.

Hon menar att högre kostnader snabbt sprider sig genom hela ekonomin.

– Våra kunder behöver då acceptera högre kostnader, vilket i nästa led påverkar deras kunder. Det blir en kedjereaktion där kostnaderna till slut hamnar någonstans i samhället. Därför tycker jag att man behöver prata mer om helheten och mindre om själva reformen isolerat.

Samtidigt skulle behovet av fler medarbetare öka i en bransch som redan idag har svårt att hitta rätt kompetens.

– Ska vi leverera lika mycket som idag behöver vi fler yrkesarbetare. Om hela branschen samtidigt behöver rekrytera fler blir kompetensbristen ännu större.

Låt parterna hitta lösningarna

Maria Anskär Hultberg tycker att debatten ofta blir alltför generell.

– Alla verksamheter ser inte likadana ut. Det som fungerar i en bransch fungerar inte nödvändigtvis i en annan. Därför tror jag att det är klokt att arbetsgivare och fack fortsätter att hantera de här frågorna tillsammans, i stället för att ha en lösning som ska passa alla.

Hon lyfter fram att arbetstidsförkortning redan idag finns reglerad i många kollektivavtal och att den svenska modellen ger möjlighet att hitta lösningar utifrån olika branschers förutsättningar.

Långsiktigt arbete före kortsiktiga lösningar

När det gäller sjukfrånvaro har Adderalink valt att arbeta långsiktigt. Under flera år har företaget haft som mål att minska frånvaron. Inte genom ökad kontroll, utan genom att skapa en arbetsplats där människor trivs och känner sig delaktiga.

– Vi har satsat mycket på gemenskap, en platt organisation och ett öppet samtalsklimat. Alla ska känna sig sedda och inkluderade. När människor trivs på jobbet mår de ofta bättre, och det märks också i sjukfrånvaron. För oss har det varit ett betydligt mer långsiktigt och hållbart sätt att arbeta.

Mot den bakgrunden ser hon också med viss oro på förslaget om att slopa karensavdraget. Hon menar att många kanske inte känner till att arbetsgivare redan idag står för sjuklönekostnaden under de första två veckorna av en sjukperiod.

– Arbetsgivaren betalar sjuklön från dag två till dag fjorton. Det är ett stort ansvar som företagen redan tar, och jag tror inte att alla känner till hur systemet faktiskt fungerar.

Maria Anskär Hultberg beskriver karensavdraget som en självrisk i en försäkring.

– Jag tycker att det är en bra liknelse. Precis som en försäkring har en självrisk finns det en första dag som den enskilde själv står för. Om den tas bort försvinner inte kostnaden, den hamnar någon annanstans. Då behöver man också prata om vem som ska bära den.

Hon understryker samtidigt att ingen ska behöva känna oro över att bli sjuk.

– Självklart ska företag ta ansvar när medarbetare blir sjuka. Men många företag arbetar redan med små marginaler. Om arbetsgivarna ska ta ett större ekonomiskt ansvar behöver man också prata om hur det ska finansieras.

För Maria Anskär Hultberg handlar det ytterst om att få till en mer nyanserad diskussion.

– Jag tror att debatten skulle må bra av lite mer nyanser. Man måste kunna lyfta företagens perspektiv utan att det uppfattas som att man inte vill att människor ska må bra eller ha mer tid med sina familjer. Vi behöver också kunna prata om hur de här förslagen påverkar företagen i praktiken, för annars blir det inte en riktigt rättvis diskussion. För mig är det här frågor som förtjänar en bredare diskussion än bara vad som låter bäst i en valrörelse.