Var fjärde östgöte försörjer sig inte själv

Men det är stora skillnader mellan kommunerna. Högst självförsörjningsgrad i länet har Kinda kommun med 78,1 procent. I kommuner som Mjölby, Söderköping, Åtvidaberg, Ydre, Boxholm, Vadstena, Linköping och Ödeshög är färre beroende av skattebetalarna för sin försörjning än riksgenomsnittet. 

Lägst andel självförsörjande finns i Valdemarsvik och Motala, med 72,1 respektive 72,7 procent. Även Norrköping, Motala och Finspång ligger under riksgenomsnittet. Norrköping är den kommun med flest personer i utanförskap. I kommunen finns 20 000 personer i arbetsför ålder som inte kan försörja sig själva.

Det är en stor påfrestning för kommunernas ekonomi att så många personer i länet inte försörjer sig själva. När fler arbetar frigör det resurser som kan användas i välfärden och satsas på sådant som barnomsorg, skola och äldrevård. 

Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i landet i arbetsför ålder inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande. 

När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder). 

I Östergötland är den kostnaden 13 miljarder per år. En besparing på 20 procent skulle räcka till 15 000 förskoleplatser eller fler än 4 000 nya poliser.

Självförsörjning Östergötaland: