”Vem mer ser elefanten i rummet!?”

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Den 9 maj 2017 kom Ilmar Reepalu med sitt slutbetänkande från välfärdsutredningen. Reepalus förslag om vinsttak på 7 procent av det operativa kapitalet skulle slå hårt mot de friskolor som verkar runt om i landet.

Fredrik Påhlsson, Småskolan i Ljungsbro

Fredrik Påhlsson, Småskolan i Ljungsbro

Foto: David Zandén

Fredrik Påhlsson är rektor och VD för Småskolan i Ljungsbro, som ligger utanför Linköping. Genom sin forskarbakgrund med fokus på likvärdighet på nationell nivå har Fredrik en möjlighet att se frågan i ett större perspektiv än bara sin lokala verksamhet. Småskolan i Ljungsbro är en fristående skola som befinner sig i en expansiv fas. Företaget möts nu av utredningen om ett vinsttak för välfärdsföretag. Fredrik Påhlsson, menar att så som frågan behandlas, missar Ilmar Reepalu de sakfrågor som borde vändas till att handla om kvalitet på de som granskar istället för de som blir granskade. Fredrik menar även att Reepalus undersökning bygger på känsla istället för förnuft.

- Var jag än har vänt mig de senaste månaderna när jag har mött huvudmän och rektorer på fristående skolor så är berättelserna densamma, alla har på olika sätt arbetat gratis för att få verksamheten att rulla, alla har arbetat “dag och natt” med sitt skötebarn - sin skola. Man vill leverera något bättre än den verksamhet man var engagerad i innan (vilket i många fall varit kommunal verksamhet). Fristående skolor levererar alltså mer för varje skattekrona redan idag. Reepalus tankar i utredningen saknar belägg i realiteten och hans undersökning bygger mer på känsla än på förnuft, och handlar inte längre om sakfrågor som kvalitét utan får en mer ideologisk agenda, säger Fredrik Påhlsson.

- Vi är pedagoger med en ekonomi att sköta – inte ekonomer med en pedagogik att sköta. Skillnaden mellan synsätten är stor och det gör att vi kan få fram högre kunskapskvaliteter, mer kunskap, för varje skattekrona. En ren vinst för samhället både på kort och lång sikt, fortsätter Fredrik.

Utveckling och expansion är grundläggande för företag och entreprenörer. Det innebär att vinst är en förutsättning för att företag ska ha möjlighet att utvecklas vidare.

Fredrik menar, att när man väl ser företagens realitet och mervärdet som de skapar, blir det svårt att argumentera för att förslaget om ett vinsttak ska genomföras. Ett samarbete krävs där likvärdiga förutsättningar ges för att driva undervisning. Vinsten kan dock aldrig vara det enda avsikten i en friskola. För bidrar inte den fristående skolan på något med mer värde än andra alternativ så kommer den inte överleva i den rådande konkurrensen. Oavsett om konkurrensen består av kommunalägda eller privatägda skolor.

- Många kommunala skolor går med förlust år efter år. Så kan inte en fristående skola göra, säger Fredrik Påhlsson.

- Vi måste vara bättre, både här och nu och på lång sikt. Om Reepaluförslaget skulle gå igenom måste Sverige bygga upp ett nytt system, där det redan i dag faktiskt råder ett välfungerande ägarsystem. Ett av de största problemen att se till i detta nya system blir i så fall hur staten ska kunna garantera tillgången till kapital. Alla välfärdsaktörer behöver kapital. Både för att upprätthålla och för att utveckla verksamheten.

- Idag finns så pass mycket investerat kapital i den privata välfärden att varken kommuner eller staten skulle ha råd att lösa kapitalbehovet inom sektorn. Nästan 20 procent av grundskolorna och över hälften av gymnasieskolorna i Linköping är fristående. I alla dessa har föräldrar eller elever gjort ett aktivt val att inte gå i kommunal skola. Jag menar att detta är den slutliga spiken i kistan - oavsett ideologiskt skuggspel eller kvalitetsaspekter - Sverige har inte råd med Reepalus lösning för var ska alla dessa elever ta vägen om de privata skolorna tvingas lägga ner sina verksamheter på grund av Reepalus vinsttak?, säger Fredrik.

Så vinsten är inte det egentliga problemet i den aktuella debatten?

- Det egentliga problemet är att Reepalu ser ett vinsttak på 7 procent av operativt kapital. Det betyder att verksamheten endast får en vinstmarginal på 0,4 procent. Det är ungefär en tiondel av vad ett ”normalt” bolag inom andra sektorer har. Följden av detta, och elefanten i rummet blir att Reepalu långsiktigt vill ta död på alla privata välfärdsaktörer för att han inte vill att du och jag ska ha möjligheten att välja, utan att han i egenskap av tjänsteman är bättre på att välja åt oss, säger Fredrik.  

Fredrik Påhlsson förklarar vidare att Ilmar Reepalu har helt rätt i att kvalitet är en utmaning att mäta och får aldrig, aldrig hamna i Storbritanniens “tick-in-a-box”-skolväsende.

Men, hur ser verkligheten ut? Enligt Fredrik är det Skolinspektionen, som har i uppdrag att kontrollera kvalitén på svenska skolor som har bäst koll på området. Om vi tittar på de senaste siffrorna, för grundskolor 2016, så kan vi se att friskolorna är mer intensivt uppvaktade av Skolinspektionen, då 2/3 av skolorna var friskolor.

Fredrik poängterar att det inte beror på att de fristående skolorna har sämre kvalité. Skolinspektionen uppger att den fråga där det finns mest problem i svenska skolor går under formuleringen “Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna”. Detta gäller oberoende av huruvida en skola är kommunalägd eller fristående. Vidare förklarar han även att; när vi tränger in i siffrorna så ser vi att 2 av 3 kommunala skolor fått anmärkning på detta område. De fristående skolorna är i detta avseende “dubbelt så bra”, endast 1 av 3 skolor har fått anmärkning. Bland inspektioner utan anmärkning hittar vi samma förhållanden; 6 av 10 fristående skolor är helt utan anmärkning. Motsvarande siffra för kommunala inspektioner är blygsamma 3 av 10. Går vi sedan till den näst mest problematiska kategorin i svensk skola, “Utveckling av utbildningen vid skolenheterna”, framgår det även där att de fristående skolorna är mer framgångsrika än de kommunala.

I detta ska man även tänka att om en snittelev i den kommunala skolan kostar samhället 100 kr så kostar motsvarande elev samhället 89 kr i en fristående skola. Faktum är att den fristående skolan levererar högre kvalité för en lägre samhällskostnad redan idag. Vi kan även se att föräldrar och elever över lag är mer nöjda när de har elever i en fristående skola och att andelen elever med utländsk bakgrund är högre i den fristående grundskolan än i den kommunala grundskolan och att lärare inom fristående skola är mer nöjda med sin skolledning. Den faktiska kvalitén och upplevelsen av kvalitét är alltså redan nu högre för den fristående skolan.

David Hill

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Persson på S-kongressen: "Viktigt att Sverige bibehåller sin konkurrenskraft"

FÖRETAGSKLIMAT Socialdemokraternas kongress ägde rum i Örebro i helgen. Svenskt Näringslivs ordförande, Fredrik Persson, var på plats för att lyfta viktiga näringslivsfrågor som företagens kompetensförsörjning, Sveriges konkurrenskraft och ändrade konfliktregler.
NYHET Publicerad:

Företagare: Politikerna måste förstå hur viktiga vi är

VALET 2018 Valrörelsen går in i sitt slutskede och företagare efterlyser politiker som förstår hur viktiga de är för Sverige. "Det har varit ett stort fokus på bland annat bidrag och välfärd men inte var pengarna ska komma ifrån", säger företagaren Emma Dehmer Unevik.
NYHET Publicerad:

Heta valfrågor för småföretagare

VALET 2018 Valrörelsen går in i sitt slutskede. Privat välfärd, integration, fossilfritt bränsle och att skapa jobb för nyanlända är prioriterade frågor för ett par småföretagare.
NYHET Publicerad:

”Extra föräldraledighet en märklig prioritering”

VALET 2018 Socialdemokraterna föreslår en extra veckas ledighet för föräldrar vid skollov. En märklig prioritering, anser chefekonom Bettina Kashefi. ”Partiets förslag riskerar att påverka arbetsutbudet och samhällsekonomin negativt i ett läge då svenska företag har stor brist på arbetskraft.”
NYHET Publicerad:

Så tycker blivande riksdagsledamöter om företagen

VALET 2018 Svenskt Näringsliv har tagit pulsen på samtliga politiker på valbar plats till riksdagen i höst. De lovar att förbättra villkoren för landets företag om de blir invalda i riksdagen.
NYHET Publicerad:

Företagarna: Minskat regelkrångel viktigaste valfrågan

VALET 2018 Färre regler. Det är vad Sveriges företagare önskar sig mest av allt efter valet i höst, visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel. Regelbördan skapar tidsödande administration och hämmar entreprenörskap och kreativitet, anser byggföretagaren Carin Stoeckmann.
NYHET Publicerad:

Väljarna vill förbättra företagens villkor

VAL 2018 Budskapet från väljarna är tydligt. Gör det enklare att driva företag. En ny undersökning visar att det finns stöd i opinionen för att ändra i LAS, minska regelbördan och att sänka företagsbeskattningen.
NYHET Publicerad:

Företagare: Vi utmålas som bovar

FÖRETAGSKLIMAT Småföretagare vittnar om att det finns ett utbrett missnöje med regeringens näringspolitik. Illa genomtänkta och dåligt förberedda förslag skapar ett ogästvänligt klimat för de som vill starta och driva företag.
NYHET Publicerad:

Icke godkänt, Stefan Löfven

VALET 2018 Statsminister Stefan Löfvens löften om en ny näringspolitik har inte infriats. Av 92 initiativ som regeringen gjort på viktiga politikområden för företagen har 53 skadat näringslivet och Sverige. Betyget för regeringen efter fyra år blir därför F – icke godkänd, skriver vd Carola Lemne, och efterlyser en företagsvänlig regering efter valet 2018.
NYHET Publicerad:

Järnvägsbyggare vill se kvinnlig kompetens

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Att Strukton Rail lyckats anställa så många kvinnor de senaste åren beror på en medveten satsning på kvinnor, men främst på att företaget jobbat för att skapa en öppenhet och en sund kultur där både kvinnor och män trivs, enligt vd:n Robert Röder. 
NYHET Publicerad:

Kompetensbrist lägger expansionsplaner på is

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sju av tio företag som försökt rekrytera nya medarbetare har haft svårt att hitta rätt kompetens. Det visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Det gör att planerad expansion läggs på is och företagen får svårt att möta kundernas behov.
NYHET Publicerad:

Småföretagare: "Vi måste börja prata om LAS"

ARBETSMARKNAD Kjell-Arne Edvinsson vet vad han talar om när han berättar om hur lagen om anställningsskydd gör livet som småföretagare svårt och ibland omöjligt. Samtidigt tror han att lösningen kan vara att fack och arbetsgivare är överens om hur man ska tolka lagen, snarare än att skriva om den.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Företagen hittar inte rätt arbetskraft

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sju av tio företag har svårt att hitta rätt medarbetare. Gymnasie- och högskoleutbildningar med låg relevans för näringslivet är en av förklaringarna, visar Svenskt Näringslivs nya rekryteringsenkät.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Succé för rekrytering av nyanlända

INTEGRATION Sedan två år jobbar teknikföretaget ÅF intensivt med att rekrytera nyanlända ingenjörer och ingenjörer med utländsk bakgrund som bor i Sverige. Till en början gick det trögt men när det väl lossnade blev det succé. Företagets diversity coach, Amir Nazari, leder satsningen.
NYHET Publicerad:

Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Nio av tio elever, brukare och anställda inom privatdriven välfärd finns i bolag som kan tvingas att lägga ned om regeringens förslag blir verklighet. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Caroline af Ugglas och Anders Morin, ansvarig välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Vinststopp kan försvåra lärarkrisen

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Ett vinststopp inom välfärden kommer att ytterligare försvåra Sveriges lärarkris. Två nya undersökningar visar nu på långtgående risker med regeringens lagförslag. "Skolor som lärare uppskattar kan komma att hotas av nedläggning".
NYHET Publicerad:

Ny rapport: Därför har Sverige svårt att få fram nya storföretag

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige har under lång tid haft svårt att få fram nya storföretag. Sex av tio startupföretag upplever att rekryteringssvårigheter utgör ett stort tillväxthinder, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.