Daniel Sturesson, grundare av Enkätfabriken

Daniel Sturesson, grundare av Enkätfabriken

Fråga oss företagare om hur upphandlingarna kan bli bättre

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Det blir de billigaste och sämsta lösningarna som vinner när offentliga upphandlingar inte ställer ordentliga krav på det som ska levereras. Det menar Daniel Sturesson, grundare av Enkätfabriken, i denna gästkrönika. Genom att prata med företagen i förväg går det att skapa bättre underlag, som ger mer valuta för skattepengarna.

Tänk dig att bygget av en väg ska upphandlas. Kommunen som beställer väg går ut med en upphandling. I upphandlingsunderlaget ställs en hel del krav på företaget som ska sköta vägbygget, bland annat miljöpolicys och sociala krav läggs till de vanliga kraven på ekonomisk stabilitet och redlighet. Men för själva vägen som sådan ställs inga krav alls.

Vilket material som ska användas anges inte, inte heller hur bred den ska vara. Det framgår inte ens om vägen skall vara till för motortrafik eller cyklar. Vilken leverantör som får uppdraget avgörs helt och hållet av priset för vägbygget. När vägen står färdig, hade du vågat köra på den?

Scenariot låter givetvis förfärligt men det sker precis hela tiden. Under de sju år som jag arbetat med att lämna anbud i offentliga upphandlingar är fallen så många att jag slutat räkna. Nu arbetar jag dessbättre inte med stora infrastrukturprojekt eller annat som, rent bokstavligt, kan rasa samman och jag hoppas och tror att saker sköts bättre på sådana områden.  

Men även inom mitt gebit sysslar vi med saker som får stor påverkan på människor. Vi genomför undersökningar och utredningsuppdrag som ligger till grund för hur verksamheter utformas och politiska beslut fattas. Trots detta får vi ofta förfrågningsunderlag där få eller inga krav ställs på hur ett uppdrag ska utföras, samtidigt som priset är allena avgörande för vilken leverantör som antas. Effekten blir att den som föreslår det sämsta och minst tillförlitliga genomförandet får uppdraget.

Jag kan förstå svårigheterna för upphandlarna. Det är svårt för en liten upphandlingsenhet att besitta sakkunskap om alla varor och tjänster de förväntas köpa in. Men faktum är att de inte behöver veta allt själva. Lagen om offentlig upphandling ger goda möjligheter att ta del av relevanta företagares fackkompetens redan innan upphandlingen genomförs.

Med hjälp av en så kallad RFI (Request for information) kan upphandlaren vända sig direkt till potentiella leverantörer för att i förväg få in deras synpunkter om hur ett uppdrag borde genomföras och vilka krav som borde ingå i en upphandling. En upphandlare kan även genomföra en extern remiss, där de lägger ut hela det tänkta upphandlingsunderlaget till åskådan och granskning från intresserade företag innan själva upphandlingen sjösätts.

Upphandlingsmyndigheten rekommenderar uttryckligen upphandlare att använda sådana verktyg men ändå görs det alldeles för sällan samtidigt som de riktigt dåliga förfrågningsunderlagen fortsätter dugga tätt. LOU är, trots ett stundtals dåligt rykte, en flexibel lagstiftning som ger flera möjligheter till interaktion på förhand med potentiella leverantörer.

Min förhoppning är att fler upphandlare tar chansen att kommunicera med oss företagare, annars kan de göra både sina verksamheter och skattebetalarna en otjänst.

Daniel Sturesson

En av två grundare och delägare till analysföretaget Enkätfabriken som tilldelades DI Gasell 2017 och har stor del av intäkterna från mätningar som upphandlats enligt LOU.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utan industrin ingen välfärd

DEBATT Vissa hävdar att industrin betyder allt mindre i vår ekonomi. Att Sverige håller på att bli ett utpräglat tjänstesamhälle. Det stämmer att industrins andel av ekonomin, som den mäts i nationalräkenskaperna, har minskat. Men det är en statistisk synvilla.
NYHET Publicerad:

Låt företagen leda vägen mot mer hållbarhet

KOMMENTAR "Det skånska näringslivet kryllar av företag som tar vara på resurser och hjälper till att ställa om samhället till att bli mer hållbart. Det är dags att vi vänder på steken och ser näringslivet som del av lösningen istället för boven för de klimatmässiga utmaningar vi står in för." Det skriver Sally Grahn, som praktiserat på Svenskt Näringsliv Skåne sedan årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Högkonjunkturen har passerat toppen

KONJUNKTUR Toppen är nådd, men fallet nedåt kommer inte bli så allvarligt som befarat. Det visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturbarometer som presenterades i Höör och Malmö av Göran Grahn, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. "Det största orosmomentet är risker och utmaningar härledda från utlandet. Vi måste hålla ögonen på Brexit, Trump och valet till Europarlamentet", säger Göran Grahn.
NYHET Publicerad:

”Det är många lärarjobb som hänger på att industrin är konkurrenskraftig”

KOMMENTAR Tvärtemot vad många påstår är industrin fortsatt viktig för Skåne. Här skapar industrin 28 procent av välståndet och 82 000 jobb, enligt en ny rapport från Teknikföretagen. Bara de skatter som detta genererar skapar ytterligare 15 000 arbeten ute i de skånska kommunerna. Många lärarjobb, undersköterskor och socialsekreterare hänger på att svensk industri är konkurrenskraftig.
NYHET Publicerad:

Här är företagsamheten störst i Skåne

UNDERSÖKNING 12 procent av skåningarna driver eller leder företag, men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Störst andel företagsamma människor finns i Båstad, medan Örkelljunga är den kommun där företagsamheten ökat mest. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019.  
NYHET Publicerad:

”Det saknas ofta förståelse för hur branschen fungerar”

GÄSTKRÖNIKA Alltför ofta stöter Lena Hedvall, säljare på Grönsakshallen Sorunda i Hässleholm, på orimliga eller oförenliga krav i offentliga upphandlingar. Många av misstagen hade kunnat undvikas om det hade funnits en dialog med företagen i förväg. ”Vi behöver skapa ett större förtroende mellan kommunerna och företagen”, skriver hon i denna gästkrönika.
NYHET Publicerad:

”Det måste finnas ett genuint intresse”

FÖRETAGSKLIMAT Ystad, Bromölla och Växjö är tre kommuner med goda resultat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. På en inspirationsdag i Kristianstad fick företrädare för de tre kommunerna dela med sig av sina tips för att skapa bättre villkor för företagen. Enligt Jonas Rosenkvist, kommundirektör i Ystad, ligger det ett äkta engagemang bakom kommunens framgång. "Det måste finnas ett genuint intresse och en vilja att söka information både på bredden och djupet om företagen i kommunen", säger han.
NYHET Publicerad:

”De lokala företagen vill bidra till att kommunen går bra”

FÖRETAGSKLIMAT Fler i arbete och minskade kostnader för försörjningsstöd. Det blev resultatet när Trelleborgs kommun bytte fokus från biståndsrätt till självförsörjning. En viktig del i arbetet var att samverka med det lokala näringslivet. "De lokala företagen vill bidra till att kommunen går bra men behöver en partner att samarbete med", säger Cecilia Lejon, rådgivare PWC och tidigare arbetsmarknadschef i Trelleborg.
NYHET Publicerad:

Så vill klottrets fiende förbättra upphandlingar

KONKURRENS Att kunna vinna offentliga upphandlingar är viktigt för Malmöföretaget Klottrets Fiende No 1. Företaget sysslar bland annat med klottersanering, fastighetsvård och sopkärlstvätt och har många kommuner bland sina kunder. Ofta brister upphandlingarna, inte minst i uppföljningen. "De hade kunnat förbättras genom dialog mellan kommun och företag", säger Douglas Heinz, vd på Klottrets Fiende No 1.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Är det rimligt att företagen ska stå för sjukskrivningar och rehabilitering?

GÄSTKRÖNIKA "Företag drabbas hårt när medarbetare tvingas vara borta. Vikarier måste kallas in, eller så finns det arbete som inte blir gjort. Bördan blir än tyngre av att man tvingas betala sjuklön och ansvara för rehabilitering, även när skadan har uppstått på fritiden. Är det rimligt", frågar sig Dov Gatmon, ägare av Mediagården i Höganäs, i denna gästkrönika.
NYHET Publicerad:

2030 ska Ikea bidra positivt till klimatet

HÅLLBARHET Möbeljätten Ikea vill gå i bräschen för omställningen till ett mer miljövänligt samhälle. Företagets mål är att vara klimatpositiva, det vill säga att göra mer nytta än skada för miljön. För att nå dit arbetar de bland annat med att återanvända så mycket material som möjligt. "Det gäller att ta vara på allt som tidigare klassades som avfall och i stället se det som en resurs", säger Sara Paulsson, ansvarig för samhällsrelationer på Ikea Sverige.
NYHET Publicerad:

Unga företagare intog Emporia i Malmö

UNG FÖRETAGSAMHET Under tre dagar var Emporia köpcenter fyllt till bredden av sann entreprenörskapsanda. 375 UF-företag tog tillfället i akt och presenterade sina produkter och tjänster för en bred publik. Ett av företagen, Skymning UF, tillverkar doftljus av ljusstumpar från Lunds domkyrka. "Jag tycker att det som varit mest lärorikt är att vi har fått planera allting själva från grunden, att vi har byggt ett eget företag från grunden", säger Ella Hall från Katedralskolan i Lund.
NYHET Publicerad:

Så stor är skillnaden mellan kvinnors och mäns företagsamhet i Skåne

FÖRETAGSKLIMAT Det finns cirka 38 000 företagsamma kvinnor i Skåne, men 80 000 män. Det visar Svenskt Näringslivs rapport Företagsamheten 2019. Som företagsam räknas man om man har F-skattsedel, är delägare i ett handelsbolag eller om man är vd eller ledamot i ett aktiebolag. Inom RUT- och välfärdssektorn finns det däremot fler företagsamma kvinnor än män. "Förslag som slår mot dessa branscher slår också direkt mot kvinnors företagande", säger Carola Netterlid, biträdande regionchef på Svenskt Näringsliv i Skåne.
NYHET Publicerad:

TePe:s vd: ”Hållbarhet är en självklarhet”

KLIMAT Malmös största solcellsanläggning finns på taket till en industribyggnad. Familjeföretaget TePe har sedan starten 1965 tillverkat tandborstar och andra munhälsoprodukter vid sin anläggning i Malmö. Vid soliga dagar tillverkas tandborstarna helt av solenergi. "Att tänka hållbart är en självklarhet för oss", säger vd Joel Eklund.
NYHET Publicerad:

”LAS sätter käppar i hjulet för vår verksamhet”

KOMPETENS Att rekrytera medarbetare är en av de största utmaningarna för företaget Puls i Staffanstorp. Bolaget utför bland annat avloppservice, industriservice och miljöservice. Med ca 75 anställda är de en viktig arbetsgivare i Staffanstorp. Stora delar av industri och transportsektorn har idag svårt att hitta rätt behörighet, framförallt är det personal med C-körkort som är en bristvara för företaget.
NYHET Publicerad:

Låga förväntningar bland skånska företagare

KONJUNKTUR Den globala ekonomin har börjat sakta in, och det syns extra tydligt i Skåne. Bara var femte företag planerar för att öka sina investeringar, medan var sjunde tänker minska. Det visar Svenskt Näringslivs konjunkturprognos. "Skånska företagare har varit mer pessimistiskt inställda till framtiden i flera undersökningar i rad", säger Carina Centrén, Svenskt Näringslivs regionchef i Skåne.
NYHET Publicerad:

Mycket skatt, till vilken miljönytta?

KOMMENTAR Överenskommelsen mellan C, L, S och MP innehåller många förslag som kommer att påverka företagen. Vi på Svenskt Näringsliv kommer att bevaka de löften som ställts ut, och bidra med kunskap om hur näringslivet påverkas av de olika förslagen. På skatteområdet väntas flera förändringar. Vi ser positivt på en hel del, men oroas samtidigt av att regeringen vill ta in femton miljarder i nya miljöskatter. Risken är att det blir mycket skatt till liten miljönytta.
NYHET Publicerad:

”Den största förloraren på hamnstrejken är miljön”

HAMNKONFLIKT Trygve Bengtsons åkeri i Bromölla är ett av många företag som har drabbats av Hamnarbetarförbundets strejker. Företaget kör transporter med 56 lastbilar, och arbetar ständigt med att optimera sina rutter för att kunna fylla dem så mycket som möjligt. Under strejkerna slås planeringen sönder. "Våra lastbilar har fått köra halvtomma på sina rutter", säger vd Trygve Bengtsson.
NYHET Publicerad:

Är det så farligt att Arbetsförmedlingen minskar?

GÄSTKRÖNIKA "Rekrytering via Arbetsförmedlingen har sällan varit någon positiv upplevelse för mig som företagare. Mycket byråkrati och dåliga matchningar gör att jag i så stor utsträckning som möjligt använder mig av andra vägar. Att en så ineffektiv verksamhet får dra ner på resurserna kommer inte en dag för tidigt." Det skriver Ingrid Haraldsson, vd på Piku i Barsebäck och mångårig entreprenör, i en gästkrönika.