Konkurrens med schystare villkor

I samarbete med Konkurrensverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Almega höll Svenskt Näringsliv Skåne ett seminarium om den så kallade KOS-regeln i konkurrenslagen som begränsar när det offentliga får konkurrera med privata företag. För många företag är det en viktig fråga, menade Göran Grén från Svenskt Näringsliv.

– Det här är en av de vanligaste frågorna jag får från företag. Men det handlar i grunden om vad våra skattepengar ska användas till. Är det exempelvis rimligt att kommuner använder skattepengar för att konkurrera med restauranger?

Enligt Göran Grén var förväntningarna på den nya KOS-regeln stor när den kom. Tidigare var skillnaderna stora mellan olika delar av landet och mellan olika myndigheter i hur långt man bedömde att det offentliga fick gå. Regeln har dock inte blivit den tydliga vägvisare som många hoppades.

– Enbart sex fall har avgjorts i domstol. Och de ger oss inte så mycket vägledning, säger Johan Jonzon, sakkunnig på Konkurrensverket.

Enligt Johan Jonzon betyder det inte att regeln varit obetydligt. I många fall där man har misstänkt att det offentliga sysslar med otillåten konkurrens har kommunen eller myndigheten slutat på egen hand, innan det tagits till domstol. Men myndigheten betonade att de är på ständig jakt efter fler konkreta fall, och gärna tar in tips från allmänheten.

Stefan Holm från Almega lyfte fram att det bästa med lagen, enligt honom, varit att så många kommuner självmant ändrat sig.

– Det har fått många att tänka efter vad syftet är med alla verksamheter som de sysslar med. Det vore önskvärt med fler rättsfall, men jag ser också den konkreta situationen för många företag där det snarare är bättre om frågan kan lösas i dialog, säger Stefan Holm.

Många talare framförde också vikten av dialog och tydlighet. I många fall är det en ideologisk fråga om man tycker det är rätt eller fel att konkurrera med näringslivet. Men när det sker så kan det göras mer öppet, genom att man utreder konsekvenserna och öppet redovisar varför man gör det. Från SKL:s sida ville man också lyfta fram att ett konkurrensförbud kan göra det svårare för offentliga verksamheter.

– Jag ser många av mina medlemmar som säger att de har det så bra i den privata sektorn. En privat hemtjänst kan exempelvis erbjuda tilläggstjänster som städning och liknande, vilket vi inte får göra, säger Lena Svensson på SKL.

Märta Stenevi (MP), kommunalråd i Malmö kommun belyste svårigheten att göra en tydlig gränsdragning för vad kommuner får göra.

– Vissa saker känner man ju med ryggmärgen. Att en kommun säljer grus och sten känns ju exempelvis helt fel. Men på andra områden är det klurigare och mycket av vår syn bygger på tradition och vad vi är vana vid. Att bibliotek får låna ut böcker känns ju självklart och bra, men även det innebär ju en konkurrens med privata företag, säger Märta Stenevi.

Hon lyfte därför också fram att det offentliga behöver bli bättre på att komma fram till vad de ska göra själv, och vad som kan läggas ut på andra. Stefan Holm från Almega påpekade att denna dialog kan hämmas av att många företag inte vågar klaga när de upplever att det offentliga agerar fel. Hälften av alla företag som upplever att de utsätts för oschyst konkurrens vågar inte ta diskussionen med kommunen eller myndigheten, enligt en undersökning från Almega. Enligt Göran Grén visar också Svenskt Näringslivs undersökningar att många företag inte vågar påtala missförhållanden för kommunen. Ett öppnare samtalsklimat är nödvändigt.

– I slutändan är det dina och mina skattepengar som det handlar om, säger Göran Grén.