Wallenberg: ”Vi behöver visioner om hur de svenska företagen ska utvecklas”

Skåne blev första stopp när Jacob Wallenberg nyligen mötte företagare i sin nya roll som ordförande för Svenskt Näringsliv. Det var ett besök i Malmö, som å ena sidan är en del av den starka Öresundsregionen, å andra sidan brottas med landets högsta arbetslöshet, två faktorer som kom att påverka samtalet runt bordet.

– Det här är första gången jag är ute i den här rollen och min främsta uppgift är att lyssna och ta med mig era bilder av verkligheten och vad vi som organisation kan göra för att förbättra den verkligheten, sa Jacob Wallenberg inledningsvis.

Det blev starten på ett engagerat samtal med de tiotalet företagare som samlats kring konferensbordet hos vattenteknikföretaget Orbital Systems i Malmö.

Närheten till Köpenhamn, som ligger blott 25 minuter bort med tåg, präglar mycket av det skånska näringslivet. Medskicket från de skånska företagarna blev därför att utvecklingen av Öresundsregionen och infrastrukturen i regionen måste förstärkas på båda sidor av sundet. Om fem-sex år, när den fasta förbindelsen mellan Fehrman och Bält, alltså mellan Tyskland och Danmark blir klar kommer det att påverka även den svenska sida. Enligt kalkyler beräknas det järnvägsburna godset på väg till Sverige då öka med närmare 300 procent och då måste godset snabbt kunna slussas vidare ut i landet och inte fastnar på rangerbangården i Malmö för att järnvägskapaciteten är för dålig. Det gör att frågan om infrastrukturen i Skåne och södra Sverige till en riksangelägenhet.

– Att vi, med 30 procent av befolkningen i Sverige, då bara får sju procent av investeringarna i det nya infrastrukturpaketet, det duger faktiskt inte, slog en företagare fast.

Även det skatteavtal som finns med Danmark sedan Öresundsbron invigdes som innebär att arbetspendlare skattar där de arbetar, inte där de bor, togs upp av företagarna. Skatteavtalet anses missgynna Sverige, vilket de skånska företagen vill att politiken i Stockholm uppmärksammar.

– Det här är inte en regional fråga utan något som berör hela Sverige. Svenskt Näringsliv har en nyckelroll för att driva den frågan, sa en annan företagare.

Dessutom lyftes frågan om den allt svårare kompetensbristen i samtalen. Det kan verka konstigt att Skåneföretagen, med 11 procents arbetslöshet i regionen och 13 procents arbetslöshet i Malmö –högst i landet – brottas med brist på kompetens. Men vittnesmålen var flera: ”Om jag haft 40 montörer som väntade på jobb hade jag anställt dem allihop”. Medskicket från företagen var därför att Svenskt Näringsliv, tillsammans med landets företag, har ett stort ansvar att intressera sig för skolan och utbildningen, något som Jacob Wallenberg kunde instämma i:

– Utbildning måste leda till arbete och bidra till näringslivets kompetensförsörjning på ett tydligare sätt än idag. Det gäller på alla nivåer från yrkesutbildningar till den offentligt finansierade forskningen. Det är genom kunskapsutbyggnad som vi långsiktigt kan stärka vår konkurrenskraft och dessutom skapa fler och bättre jobb.

Ytterligare ett perspektiv på svårigheten att rekrytera nya medarbetare stod en restaurangföretagare för. Hen pekade på det krympande inkomstgapet, det vill säga den allt mindre ekonomiska skillnaden mellan att leva på bidrag och jobb.

– Jag konkurrerar inte med andra restauranger om personalen, jag konkurrerar med bidragssystemet, sa restaurangföretagaren och förklarade att om två vuxna är arbetslösa i en familj och den ena får jobb så halveras i princip familjeekonomin. Detta eftersom jobbinkomsterna sänker bidragsnivåerna och familjens samlade ekonomi då blir sämre.

Jacob Wallenberg antecknade flitigt under samtalet med företagarna och det fanns en tydlig tilltro till Svenskt Näringslivs möjligheter att påverka politiker och makthavare i Stockholm.

– Ett sådant här möte har och ska ha fokus på framtiden. Vi företagare består över val och regeringsbyten och genom både hög- och lågkonjunkturer. Därför behöver vi långsiktighet och gärna visioner om hur de svenska företagen ska kunna utvecklas.

– Vi vill medverka till ökad dialog mellan politik och näringsliv om vad som krävs för ett starkt och än mer blomstrande Sverige med hjälp av näringslivet.

Vad tar du med dig tillbaka till Storgatan i Stockholm efter det här besöket?

– Den kraft som finns bland företagen här nere och de inspirerande samtal som vi hade runt bordet. Även om en del svårigheter lyftes som påverkar det dagliga arbetet, finns det en stark vilja att komma till rätta med dem.

– Att det skånska näringslivet helt klart har en mycket viktig roll att spela i utvecklingen av Sverige och Sveriges roll i världen. Det gör det än viktigare att vi samverkar inom landets gränser.