Utsikt över Oxelösunds hamn
Foto: Björn Lindgren

Till Oxelösunds Hamn angör ca 700-800 fartyg per år. "SSAB står fortfarande för det mesta godset men en allt större andel av vår verksamhet kommer från andra kunder", berättar vd Douglas Heilborn.

En hamn i förändring

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Oxelösunds Hamn står inför stora förändringar. Hamnen lever till stor del i symbios med SSAB som ska ställa om sin produktion. Hamnens stora hantering av kol ska ersättas av hantering av LNG (gas) och stora mängder skrot.

Porträtt på Douglas Heilborn med utsikt över hamnområdet

SSABs omställning av tillverkningen av stål av jungfrulig malm i masugnar till ljusbågsteknik där skrot smälts ner och återanvänds kommer påverka hamnen. "För oss innebär det att de stora kolvolymerna på sikt försvinner. I stället kommer vi att behöva hantera import av LNG, dvs flytande naturgas, samt skrot", förklarar Douglas Heilborn.

Foto: Björn Lindgren

– Vi jobbar för fullt med alla olika myndighetsprövningar som krävs, säger Douglas Heilborn som är hamnens VD.

Oxelösunds Hamn kom ursprungligen före Oxelösunds järnbruk. När Bergslagens malm skulle skeppas ut i Europa behövdes hamnar. Länge var sjötransporter via Mälaren det bästa alternativet. Järnvägen förändrade dock förutsättningarna och 1877 stod hela sträckan från Kolbäck till Oxelösund klar.

I Oxelösund fanns möjlighet för en skyddad djuphamn med snabb utfart på Östersjön. Ypperligt för malmtransporter.

När Oxelösunds Järnbruk etablerades 1917 var det först i Sverige med att tillverka järn med koks. Koksen i sin tur tillverkas av stenkol som måste importeras via sjöfart. Än i dag, när drygt 100 år har gått, är kolimporten en viktig del av hamnens verksamhet.

– SSAB står fortfarande för det mesta godset men en allt större andel av vår verksamhet kommer från andra kunder, säger Douglas Heilborn.

En tur runt hamnen bekräftar detta. Det finns stora upplag av returbaserat träflis från Storbritannien, malet skrot, spannmål och balade sopor samt två äldre silos och två nya silos för cement. Osynligt för ögat och 45 meter under marken finns sju bergrum för lagring och hantering av olja.

Till hamnen angör  700-800 fartyg per år. De större fartygen som transporterar kol tar det en vecka att tömma.

– Vi lyfter ner en hjullastare i lastutrymmet vars uppgift är att forsla fram kolet under luckan där kranen kan nå det. Den stora kranen kan lyfta upp till 48 ton, berättar Douglas Heilborn.

SSAB ska ställa om sin verksamhet i Oxelösund. Tillverkning av stål från jungfrulig malm i de två masugnarna ska ersättas med en ljusbågsteknik där skrot smälts ner och återanvänds.

– För oss i hamnen innebär det att de stora kolvolymerna på sikt försvinner. I stället kommer vi att behöva hantera import av LNG, dvs flytande naturgas, samt skrot, förklarar Douglas Heilborn.

Dessa omställningar i hamnen och SSAB förutsätter tillstånd för storskalig gashantering och skrothantering. SSAB behöver också få en ny högspänningsledning dragen från Hedenlunda i Flens kommun direkt till den nya ljusbågsugnen.

– Det är många parallella tillståndsprocesser som hamnen och SSAB nu hanterar och det är flera olika myndigheter involverade. Det är Miljöprövningsdelegationen, Mark- och miljödomstolen och Energisinspektionen, berättar Tomas Hirsch som är projektledare för LNG-terminalen.

Omställningen av SSAB i Oxelösund är ett av de största industriprojekten som initierats i Sverige. Det är ett omfattande arbete och komplicerade handlingar som ska lämnas in.

– Självklart uppstår det oklarheter och missförstånd. Det vore önskvärt om myndighetspersonerna värderade frågorna och lyfte telefonluren när det är frågor som enklast löses om vi pratar med varandra, säger Tomas Hirsch.

När LNG-terminalen är på plats skapas förutsättningar för ytterligare tillväxt i hamnen och miljövinster för Sverige.

– Oxelösunds Hamn kommer vara ensamt i Sverige med att kunna lasta om gasen direkt till järnväg för vidare transport i Sverige, berättar Douglas Heilborn.

Terminalen har stor potential att betjäna en större marknad än bara Oxelösund. 

Vad betyder Oxelösunds Hamn för Oxelösund och Sverige

4
Foto: Björn Lindgren

Oxelösunds Hamn är viktigt för att SSAB ska kunna producera stål i Oxelösund. Hamnens verksamhet bidrar emellertid med så mycket mer än så.

 

Ungefär 200 personer jobbar på Oxelösunds Hamn och ytterligare 60 personer har tidsbegränsade anställningar, t ex vid arbetstoppar. Det gör hamnen till kommunens tredje största arbetsgivare.

 

Under 2018 uppgick omsättningen till 353 miljoner kronor. Totalt betalades 58 miljoner kronor in i olika skatter. Det motsvarar kostnaden för 523 elever i grundskolan eller 107 sjuksköterskor.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Vi låter oss inspireras av Rättviksmodellen"

FÖRETAGSKLIMAT Nyköpings blygsamma placeringar i LFK-rankingen ska i framtiden vara ett minne blott. Kommunen gör nu ett omtag för att förbättra klimatet och villkoren för företagen.
NYHET Publicerad:

Här passeras en gräns

KOMMENTAR Att vara företagare är inte enkelt. Det lär finnas ungefär 1200 lagar, 2200 förordningar samt 8100 föreskrifter och allmänna råd som kan vara tillämpliga på företaget. Det är upp till företagaren att hålla koll på om så är fallet och vad detta i så fall innebär.
NYHET Publicerad:

Svala konjunkturförväntningar

PRESSMEDDELANDE Företagen i Södermanland signalerar att konjunkturtoppen är passerad men att det närmaste halvåret ser stabilt ut, vilket framkommer i Svenskt Näringslivs Företagarpanel för tredje kvartalet.
NYHET Publicerad:

Företagens förväntningar om konjunkturen dämpas

EKONOMI Konjunkturen mattas av. Förväntningarna dämpas från svenska företag. Kurvorna för framtida produktion och försäljning, investeringar och sysselsättning pekar nedåt, visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. "Företagen planerar inte för högre produktion", säger ekonom Violeta Juks.
NYHET Publicerad:

En hamn i förändring

FÖRETAGSKLIMAT Oxelösunds Hamn står inför stora förändringar. Hamnen lever till stor del i symbios med SSAB som ska ställa om sin produktion. Hamnens stora hantering av kol ska ersättas av hantering av LNG (gas) och stora mängder skrot. "Vi jobbar för fullt med alla olika myndighetsprövningar som krävs", säger Douglas Heilborn som är hamnens VD.
NYHET Publicerad:

Sommarexamen

KOMMENTAR Tillbaka bakom tangenterna efter fyra härliga sommarveckor flyter tankarna lätt mellan semester och jobb. Många härliga semesterminnen vill inte riktigt lämna utrymme för jobbet.
NYHET Publicerad:

Många unga får sitt första jobb under sommaren

SOMMARJOBB För att företag ska kunna klara av sommarmånaderna anställer de ofta unga sommarvikarier. ”För oss är det avgörande att vi kan anställa personal under sommaren, annars hade vi inte kunnat vara ett säsongsföretag” säger Helena Pagoldh, som driver Sundbyholms gästhamn.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KLIMATARBETE Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. Sedan några år tillbaka har näringslivets klimatarbete intensifierats ytterligare. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck, villket är mycket positivt och något som måste bejakas och stöttas. Det skriver Linda Flink, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Tankeläsning är svårt

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Nya momsregler förödande för privata vårdföretag

SKATTER Den privatägda vårdcentralen Smeden i Eskilstuna har 13 000 patienter och växer ständigt, men riskerar att behöva lägga ner sin verksamhet. Snart införs nämligen en lag som gör det dyrare att hyra in personal – dagens momsregler gör att det är de privata vårdföretagen som drabbas mest.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv presenterar reformförslag för svensk skola

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 9,5 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Södermanland. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

”Jag har alltid velat bli entreprenör”

UNG FÖRETAGSAMHET För Ida Norström var valet att starta företag självklart. Med en tydlig affärsidé växer verksamheten stadigt, och målen är högt satta. "Jag tänkte först att man inte kan starta ett företag när man är så ung, men efter att ha läst entreprenörskapskurser och drivit ett UF-företag under gymnasietiden kände jag att jag inte behövde vänta", säger Ida.
NYHET Publicerad:

I Strängnäs har alla ansvar för företagskontakterna

FÖRETAGSKLIMAT Nu finns det klara indikationer på att Strängnäs kommer att avancera i Svenskt Näringslivs ranking i september. I det sammanfattande omdömet från enkätundersökningen som precis har publicerats får kommunen sitt högsta betyg genom tiderna. Kommunpolitikernas attityder är en punkt där betyget förbättrats. "Filosofin är att alla kommunens medarbetare har ett ansvar för företagskontakterna. Det har vi lärt oss bland annat av Solna", säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.
NYHET Publicerad:

Flen ”tussar på” för att förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "I Flen är det tusen små steg som styr arbetet med att förbättra företagsklimatet. Vi ”tussar på” och tar inga jättekliv i Svenskt Näringslivs ranking. Långsiktiga och stabila satsningar är vår framgångsmodell", säger Mikael Larsson, näringslivschef i Flens kommun.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet och stabilitet lyfter Gnestas företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT I rankingen har Gnesta varje år sedan 2012 placerat sig bland de 100 bästa av landets 290 kommuner. Allt pekar nu på att man nästa gång, i september, förbättrar sin position från fjolårets plats 58. Långsiktighet och stabilitet är några centrala ord när kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) ska förklara Gnestas goda företagsklimat. "Det gäller att hela tiden blicka några år framåt", konstaterar han.
NYHET Publicerad:

Flera kommuner tar kliv mot ett bättre företagsklimat

PRESSMEDDELANDE Gnesta starkare på viktigaste frågan, Katrineholm, Flen, Eskilstuna och Strängnäs utvecklas starkt. Det finns mycket positivt att glädjas åt i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet i Södermanlands kommuner.
NYHET Publicerad:

Kliv mot bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet stärks i fem av Södermanlands kommuner. I tre kommuner blir det lite sämre. Totalt sett står sig Södermanlands kommuner mycket välFöretagsklimatet stärks i fem av Södermanlands kommuner. I tre kommuner blir det lite sämre. Totalt sett står sig Södermanlands kommuner mycket väl.
NYHET Publicerad:

Martina vårdar Lindholms gård för kommande generationer

FÖRETAGSKLIMAT Att bedriva jord- och skogsbruk samt att hålla ett djurbestånd är en livsstil mer än ett arbete. Om det vittnar Martina Schagerlund som tillsammans med sin man Olov driver Lindholms Gård. "Gården har drivits av släkten under flera generationer och jag tänker att jag ska lämna över den till mina barn", berättar Martina Schagerlund.
NYHET Publicerad:

En företagsam bussresa

FÖRETAGSKLIMAT Fredagen den 10 maj samlades en grupp kommun- och riksdagspolitiker på Gripsholms Värdshus i Mariefred. Under dagen ska de träffa fyra företagare för att lära sig mer om hur regler och regelkrångel påverkar företaget.